Sveriges största konstsatsning på Nya Karolinska

Världens modernaste universitetssjukhus ska naturligtvis också ha konstnärlig gestaltning i världsklass. 

Bygget av det nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna innebär en historiskt stor konstsatsning på 118 miljoner kronor. Det är 2,5 gånger så mycket som när Huddinge sjukhus byggdes. Konstprogrammet med inriktningen för den konstnärliga gestaltningen har beslutats  av landstingets kulturnämnd.

Landstinget gör den största offentliga konstsatsningen i mannaminne, kanske någonsin – och den största konstsatsningen i Sverige i ett sammanhang och i ett byggprojekt. 

På Nya Karolinska sluts nu cirkeln för de offentliga konstsatsningarna – det var när dåvarande Karolinska sjukhuset byggdes av staten på 1930-talet som den så kallade enprocentregeln introducerades. Principen att avsätta en liten del av byggkostnaderna till konstnärlig gestaltning har gett upphov till otaliga verk, inneburit uppdrag för en lång rad konstnärer, och medfört otaliga enskilda möten och upplevelser av konst för miljontals patienter, personal och besökare. 

Jag är mycket glad och stolt över att landstingets kulturnämnd gör denna rekordstora satsning på konst i det offentliga rummet.  Som alla som  besöker Nya Karolinska har möjlighet att se och uppskatta. Bra jobbat Anna Starbrink (fp) – kulturnämndens ordförande.

Ansvariga landstingsrådet Anna Starbrink (FP), skriver om saken här.

Bilden ovan är en skiss på ett konsverk under namnet Ager Medicinae av konstnären Kristoffer Zetterstrand. Det ska utsmycka fasaden av ett parkeringshus. Mer om det går att läsa här. 

FAKTA OCH BAKGRUND

Nya Karolinska är det nya sjukhus som byggs för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Sjukhuset byggs i en s.k. OPS-lösning där färdigställandet, till en viss tid och ett visst pris, och den tekniska driften fram till 2040 ombesörjs av annan aktör på uppdrag av landstinget.

Konstprogrammet för Nya Karolinska anger inriktning och inspiration. Investeringen i konst omfattar 118 miljoner kronor. Som jämförelse omfattade konstinvesteringen när Huddinge sjukhus byggdes ca 48 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Sjukhusets olika miljöer – publika, patientnära, administrativa – ger olika förutsättningar för konsten. Samverkan med arkitekturens och verksamhetens funktioner är en viktig del i ett kvalitativt konstnärligt utsmyckningsarbete.

Regeringen har INTE en heltäckande bostadspolitik

Tvärtemot vad bostadsminister Stefan Attefall påstår på SvD Opinon idag saknar regeringen en heltäckande bostadspolitik. Även DN skriver idag om bristen på bostadsbyggandet.

Det finns många skäl till att det byggs för litet i Stockholmsregionen, och för den delen även i andra delar av landet. I DN-artikeln lyfts bland annat bristen på konkurrens i byggsektorn fram som en avgörande faktor.

Det ansvariga statsrådet, bostadsministern Stefan Attefall (KD), lägger i sin kommentar, sin vana trogen, hela skulden på kommunsektorn. Han menar att planprocesserna är för långa, och anser därför att vi ska utöka våra plankontor. Han pekar på att bostadsbolagen gör för stora upphandlingar, och bidrar till för låg konkurrens i byggbranschen.

Det är säkert så att vi i kommunsektorn kan göra mer för att påskynda bostadsbyggandet. Men det är anmärkningsvärt att Stefan Attefall ännu inte har insett att också regeringen har ett betydande ansvar, och kan göra väsentligt mer än att bara peka på kommunerna. I debattartikeln på SvD lyfter han förvisso fram några lovvärda initiativ, och avfärdar bestämt subventioner. Men sammantaget är det en otillräcklig politik.

I den utmärkta snabbutredning som Sören Häggroth gjorde före årsskiftet på Attefalls uppdrag lyfts flera konkreta förslag fram. Jag hade möjlighet att själv framföra mina synpunkter till Häggroth, vilket jag skrev om här.

Enligt min mening gör Häggroth i sin utredning (Bostadsförsörjningen i Stockholms län – Analys och åtgärder) en bra beskrivning av situationen, och lämnar flera möjliga förslag på åtgärder för regeringen att vidta. Det är anmärkningsvärt att Stefan Attefall inte uppmärksammar ett enda av dem.

De viktigaste åtgärderna (som jag presenterade på DN Debatt i höstas) enligt min mening är:

1. Bättre infrastruktur i Stockholm.

2. Skatteutjämningen måste gynna bostadsbyggande.

3. PBL måste reformeras.

Jag upprepar vad jag sagt många gånga tidigare: Om vi skall få fart på byggandet måste bostadsministern fokusera på rätt saker.

Nya parkeringsavgifter i Solna from 2 maj

Solna stad höjer avgifterna för gatu- och  och boendeparkering. Höjningen innebär att Solna kommer i paritet med avgifterna i Sundbyberg men fortfarande är betydligt lägre än avgifterna i Stockholm.

Solna stad har, i stort sett, haft samma parkeringssystem under mer än 20 år. Även taxorna har varit oförändrade sedan mitten 1990-talet. Ja, dagtaxan för boendeparkering (10 kr) har varit oförändrad sedan starten 1990.

Bakgrunden till höjningen är flera. Sedan 1990 har det hänt mycket i Solna. Staden har växt med 20.000 personer till 70.000, bilinnehavet har ökat och då särskilt i de nybyggda stadsdelarna, delar av Solna fungerar som infartsparkering och Solna har många besöksmål som genererar behov av parkering som Solna Centrum, Solnahallen, Skytteholms IP och givetvis Råsunda fotbollstadion. Och det är inte bara dagtid som det är tryck på parkeringsplatser. I stadsdelar som Frösunda är det framförallt kvällar och nätter som det är svårt att parkera och vid matcher på  Råsunda kan det vara fullt med bilar  en vanlig kväll eller en söndag.

Genom avgiftshöjningen och att staden kommer att ta ut avgift dygnet runt räknar vi med många olika fördelar. Det blir inte lönsamt att ta bilen till jobbet för att slippa bondeparkeringsavgift, lediga platser i garage kommer att bli intressanta att hyra vilket är särskilt betydelsefullt vid nybyggnation. Det kommer inte att bli lika billigt att infartsparkera, ta  bilen till jobbet, idrottsevenemanget eller för att handla. Detta kommer att leda till mindre trafik i Solna och det blir lättare att hitta parkeringsplats.

Det nya parkeringssystemet träder i kraft 2 maj 2012. Följande taxor och regler gäller:

• Tid för avgiftsuttag ska vara 0- 24 under alla dagar
• Taxa för besöksparkering på bostadsgator ska vara 8 kr/tim med en maxgräns på 80 kr per dygn
• Taxa för besöksparkering på arbetsplatsgator ska vara 10 kr/tim
• Taxa för besöksparkering på centrumgator ska vara 12 kr/tim
• Taxa för boendeparkering fastställs till 300 kr per månad, 750 kr försäsongsmärke (kvartal), eller 20 kr per dygn.

Månadsavgiften för boendeparkeringsavgift kommer att ligga på samma nivå som i Sundbyberg men betydligt lägre än i Stockholm som höjer sina avgifter 1 mars till 800 kronor per månad för boendeparkering eller 60 kronor per dygn. I Sundbyberg och Stockholm har man zonindelning vilket innebär att den som har bondeparkeringstillstånd bara kan stå inom sin zon. Dvs bor du i Vasastan kan du bara parkera i det området och inte på Östermalm eller Kungsholmen. I Solna kan du parkera var som helst där det går att parkera med boendeparkeringstillstånd.

Varför dör hägrarna vid Råstasjön!

Den senaste tiden har ett antal hägrar dött vid Råstasjön.  Men hur kom hägrarna hit? Hägrarna finns sommartid vid Isbladskärret på Djurgården. De flesta hägrarna flyttar söder ut men ett antal äldre hägrar har hittat sin vinterhemvist i Solna.

Det var ett  antal privatpersoner som matade hägrarna och därmed blev de vana vid att bli matade. I stället för att under vintern flyga söder ut stannade de kvar och övervintrade vid Råstasjön. Godhjärtade men inte speciellt kunniga människor gjorde så att djuren fick ett felaktigt beteende. Runt år 2006 upphörde den privata matningen, eller minskade kraftigt. Följden blev att flera hägrar dog. Frågan uppmärksammades på flera sätt, bla massmedialt och de politiker som på den tiden ansvarade för dessa frågor beslutade då att staden skulle överta matningen av hägrarna. Vintertid matas fåglarna varje dag. I år, liksom tidigare år, dör några hägrar varje. Enligt en ornitolog, som jag talat med,  kan detta bero på de kalla vintrarna. Det kan också vara som så att de hägrar som står längst ner i hackordningen inte kommer åt den fisk som de får. Staden har därför  utökat antalet matlådor så att alla hägrar skall kunna komma åt maten samtidigt. Förhoppningsvis kan detta förbättra situationen för hägrarna.

Hägrarna har under årens lopp blivit  mycket uppskattade av såväl solnabor som naturfotografer.

Trafikverket och Solna genomför åtgärder för att minska bilköerna genom Huvudsta.

Solna stad och trafikverket har i samband med utbyggnaden av det nya området Ingenting i Huvudsta tecknat ett genomförandeavtal som reglerar tre åtgärder. Dels en ny rondell söder om Postens huvudkontor, som via den nya vägen Bolstomtavägen som går mellan huvudkontoret och Postterminalen, gör det möjligt att nå Ingenting även från det hållet.

Dels innehåller överenskommelsen ett antal ytterligare åtgärder för att förbättra framkomligheten på vägnätet i Huvudsta. Bilden till vänster visar att trafikverket på egen bekostnad bygger ytterligare ett vänstersvängfält i korsningen Ekelundsvägen/Armégatan. Det innebär att framkomligheten ökar då det blir tre körfält (två till vänster och ett till höger) istället för två. I avtalet ingår även att trafikverket genomför en översyn  och trimning av trafiksignalerna i korsningen Ekelundsvägen/Armégatan samt vid de korsningar där Armégatan möter Lundagatan, Järnvägsgatan och Huvudstagatan.  Sammantaget räknar trafikverket och Solna stad att trafikrytmen genom Huvudsta förbättras och köerna förkortas. Solna stad har tidigare tagit bort trafiksignalen för bilar som kommer från järnvägsgatan. En förbättring i framkomligheten kommer även att ske när omläggningen av vattenledningarna blir klara vid korsningen  Armégatan/Infanterigatan.

Stort idrottspaket klubbat av kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen klubbade ett stort idrottspaket på måndagskvällen ( 6/2). Det innebär att en ny fullstor sporthall  byggs i Ulriksdal, den tredje ishallen byggs i  Ritorp, Ulriksdals IP,  en hemvist för AIK:s ungdomsverksamhet  på Skytteholmsfältet och  AIKs elitverksamhet får en ny träningsanläggning vid Råstasjöns IP. Detta innebär att staden genomför tidigare utlovade satsningar och dessutom bygger en helt ny idrottshall som inte har funnits med i planeringen tidigare.

Den nya sporthallen i den nya stadsdelen Ulriksdal kommer att samordnas med den nya skolan. Det innebär att skolan kommer att använda anläggningen dagtid och på kvällar och helger kan den användas av föreningslivet. Den kommer att vara fullstor, dvs 20 ggr 40 meter med extra utrymme så att den även skall kunna användas för vissa matcher. Detta är viktigt. Vi har många hallar i Solna men de är i regel för små för äldre lag och matcher. Det blir en multisporthall som kan användas av många idrotter som basket, handboll, innebandy, volleyboll med flera idrotter.  Hallen blir ett lyft för inomhusidrotten i norra Solna som länge har saknat en sporthall. Sporthallen kan stå klar under 2014.

I paketet ingår också ett den tredje ishallen i Ritorp, Ulriksdals IP färdigställs. Därmed fullföljs de ursprungliga planerna. Investeringsmedel finns redan avsatta i budgeten för 2012. När den tredje ishallen står klar kommer det att finna tre ishallar i området för ishockey, ringette och konståkning.

Även den sedan länge utlovade hemvisten för AIK FFs ungdomsverksamhet kommer att genomföras. Planeringen för utvecklingen av Skytteholms IP bör vara att uppföra en byggnad innehållande bl a omklädningsrum, förråd/materialrum, samlingsrum/mötesrum och kontor som hyrs ut till AIK FF på samma sätt som till andra idrottsklubbar. Pengar finns till viss del redan avsatta i årets budget. Min uppfattning är att det också är viktigt att vi tar ett helhetsgrepp över Skytteholms IP där vi ser vilka krav som ställs på anläggningen i framtiden, försöker utnyttja det befintliga området på ett maximalt sätt och ser till att skapa en snygg och ändamålsenlig anläggning. Detta kräver en dialog med samtliga användare av Skytteholms IP.

Till sist innebär beslutet att staden åtar sig att rusta upp Råstasjöns IP till en träningsanläggning för AIK fotbolls elitidrottsverksamhet. Den nya träningsanläggningen ska därmed kunna ersätta  AIK:s nuvarande träningsanläggning på Karlberg. Parallellt med planeringen för upprustningen av Råstasjöns IP ska staden påbörja arbetet med att ta fram en annan placering av den nuvarande verksamheten på Råstasjöns IP.

Staden arbetar också med att Solna skall få en ny simhall i Frösunda. Detta ärende är dock så stort att det kräver ett särskilt beslut.

Alla dessa beslut är viktiga för att stärka Solna som en framgångsrik idrottsstad och besluten gynnar flera idrotter och idrottsklubbar. 

Bilden ovan visar  Råstasjöns IP. 

Tidigare blogginlägg.

Nytt trygghetsboende i Turkosen, Solna Centrum

I kväll (6/2) tar kommunstyrelsen  ställning till om stadsbyggnadnadsnämnden skall få i uppdrag att ta fram en ny plan för 40-50 lägenheter i Turkosen i närheten av Solna Centrum. Det är den kommunala bostadsstiftelsen Signalisten som vill bygga dessa lägenheter.

Det är ett mycket bra läge för denna form av bostäder. I kvarteret finns i dag redan en vårdcentral, daglig verksamhet och 65 + lägenheter. Det ligger bara några hundra meter från tunnelbanan, busstation och Solna Centrum med ett brett utbud av affärer och service.

Denna boendeform efterfrågas av många Solnabor och det känns därför väldigt bra att stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att ta fram en detaljplan som gör det möjligt att bygga 40-50 trygghetslägenheter.

Har Bergshamra förutsättningar att bli en egen kommun?

I senaste numret av lokaltidningen Mitt i Solna (31 januari/ nr 5)  finns det en artikel om att en opinionsgrupp, under ledning av arkitekten Björn Bränngård, har bildats med syfte av stadsdelen skall bli en egen kommun.

Jag vill först säga att jag har träffat Björn Bränngård vid ett flertal tillfällen och han har ett brinnande intresse för Bergshamra och många idéer på hur Bergshamra kan utvecklas. Men i den här frågan har han hamnat fel.

Att någon kommundel vill bryta sig ur den större kommunen är inte en ny fråga. Den uppkommer då och då. Min barndomskommun Ljungskile ville för 20-taletet år sedan bryta sig ur Uddevalla kommun och nu pågår en diskusion om Tullinge skall få bryta sig ur Botkyrka kommun.

Jag har full förståelse för att många Bergshamrabor oroar sig för stadsdelens långsiktiga utveckling och då framförallt Bergshamra Centrums tynande tillvaro. Många är kritiska till att biblioteket drar ner på öppettiderna. Det skall dock sägas att de öppettider som kommer att finnas i framtiden är de öppettider som är normala för ett stadsdelsbibliotek i landet. Tyvärr sprids det felaktiga rykten om att biblioteket skall läggas ner. Så är på intet sätt fallet.

Det finns all anledning att komma till skott i Centrumfrågan. Osäkerheten vad som kommer att hända är ett problem i sig.

Men bilden att Solna inte bryr sig om Bergshamra är inte korrekt. I slutet av 90-talet byggdes Bergshamraskolan om för, om jag minns rätt, 60 miljoner kronor. Den mest omfattande upprustning som har skett av någon skola i Solna i modern tid  och de senaste åren har det skett en omfattande upprustning av Bergshamra IP med två nya gräsplaner för fotboll och amerikansk fotboll, löparbanor mm för friidrotten, bandybana som också är öppen för allmänheten och nya fräscha tennisbanor.  Bergshamra har som ända stadsdel i Solna fått en multisportsarena för många sommar- och vinteridrotter, som är uppskattad av många och är en stor tillgång för skolan och det lokala föreningslivet. Och i dag är det lätt att glömma att staden ordnade så att stadsdelen blev av med det sk Ripstigseländet.

Och jag tänkter i korta ordalag förklara varför det vore fel att bryta ut Bergshamra ur Solna. Sverige har genomgått två stora kommunreformer. En i början av 50-talet och så 1971-74 där målet var att ingen kommun skulle ha mindre än 8000 innevånare. I dag har det visat sig att så små kommuner har väldigt svårt för att klara ekonomin och den kommunala servicen. Skulle det i dag göras en kommunreform skulle jag tro att målet snarare skulle vara att ingen kommun skulle ha mindre än 20.000 prsoner. Om ens det räcker.

I artikeln säger Björn Bränngård att ekonomin inte skulle bli något problem då Bergshamra har många välmående invånare. Vad Bränngård glömmer är att vi har ett skatteutjämningssystem som nästan upp till 100 % utjämnar inkomsterna mellan kommunerna. Varför Solna kan ha Sveriges lägsta kommunalskatt och en servicenivå över genomsnittet beror på en trimmad organisation, kapitalförvaltningen som ger ett överskott och att vi har låga utgifter för försörjningsstöd(socialbidrag).

Det har visat sig att små kommuner får svårt att driva sin kommun ekonomiskt rationellt, hålla en hög kompetens hos personal och förtroendevalda. Svårigheterna att rekrytera personal i småkommuner har även lyfts upp i Dagens Samhälle  nr 4/ 2012. Även Solna med 70.000 invånare är inom många områden sårbart på personalsidan. Vilka problem skulle inte en  kommun med 8.500 invånare få.

Utredningen som gjordes för en kommunbildning av Tullinge visade att både den nybildade kommunen Tullinge och den resterande delen av Botkyrka kommun skulle få en sämre ekonomi och en dyr äldreomsorg bidrog till att utfallet för Tullinge blir sämre än för moderkommunen. Då skulle Tullinge kommun ändå bli dubbelt så stort som Bergshamra kommun.

Många av de frågor som är viktiga för Bergshamraborna är regionala, exempelvis väg- och kollektivtrafik, och en sådan liten kommun som Bergshamra skulle ha ett minimalt inflytande på de regionala frågorna.

Det stora problemet för Bergshamra är snarare att det finns för få Bergshamrabor för att upprätthålla servicen i området. Och många handlar av olika skäl dessutom inte i de butiker som finns i stadsdelen eller går i den lokala skolan. Jag tror för det första att Bergshamraborna måste inse att det behövs fler Bergshamrabor. Det går inte att säga nej till varje byggprojekt som presenteras.  Skall Centrum och skolan överleva på sikt måste det bli fler Bergshamrabor. Och det är också viktigt att staden, Signalisten och Bergshamraborna  landar i ett förlag på hur Centrum kan utvecklas så att affärer och annan service i området känner trygghet och vågar satsa på framtiden.

Första spadtaget för nya stadsdelen Ingenting i Huvudsta, Solna

Idag (31 januari)  tog Alf Carlsson, affärsutvecklare på Skanska och jag  det första spadtaget för det första bostadshuset i Ingenting, ett ny “stadsdel” i stadsdelen Huvudsta  i Solna. Totalt 750 bostäder och 48.000 kvm kontor ska byggas i området där Bellman en gång hade sitt sommartorp.

De nya kvarteren i Ingenting är planerade och designade för att smälta ihop med den internationellt kände arkitekten Gunnar Asplunds kulturminnesmärkta byggnader från 30-talet som skapades för SBL – Sveriges bakteriologiska laboratorium.

Ingenting är en ny spännande stadsdel med bostäder och arbetsplatser, tydliga stadskvarter och en intressant historia med kopplingar till både Bellman och konstnären Tobias Sergel, som hade sin atelje här. Områdets centrum är Gunnar Asplunds 1930-talsbebyggelse som nu till granne får en modern och miljövänlig bebyggelse.

Ingenting ska bli ett område som karaktäriseras av tekniska lösningar och miljövänlig innovation. Till det första kvarteret har Skanska inhämtat teknik från passivhus. Resultatet är mycket låg energianvändning som både bostadsägaren och miljön tjänar på. 

Det nya området har det mesta. Det har historia och en världsintressant bebyggelse från 30-talet. Stadsdelen ligger mer centralt än delar av Stockholms innerstad med utomordentligt bra kommunikationer och närhet till ett av regionens populäraste rekreationsområden vid Ulvsundasjön. Det har förutsättningar att bli väldigt populärt. Det har Ingenting utan Allting  som behövs för ett att bli ett attraktivt område för boende. Det visar redan att av de 34 lägenheter som är till försäljning  i den första etappen är 24 sålda. Ett mycket bra resultat för det första huset i en ny stadsdel.

Nedan en översiktsbild som visar hur det nya området kommer att se ut med befintliga hus och tillkommande hus.

Föräldramöte på Granbackaskolan om upprustningen av skolan.

I går kväll (30 januari) besökte jag tillsammans med skolkommunalrådet Arion Chryssafis och Barn- och utbildningsförvaltningens lokalstrateg Jan-Erik Nilsson Granbackaskolans föräldraråd för att informera om och föra en diskussion med föräldrarna om de upprustningar som kommer att ske på skolan i år. Det kommer att under året genomföras ett flertal åtgärder: nya fönster med isoleringsglas, omläggning av tak, utbyte av entrédörrar , uppfräschning av huvudentrén genom byte av golvmatta, målning och byte av entrédörr, ny styr -och reglerutrustning för ökad värmekomfort och upprustning av skolgården för att nämna några av de åtgärder som kommer att vidtas.

Vi informerade om att vår målsättning för den här mandatperioden är att gnomföra åtgärder för ca 200 miljoner kronor under åren  2011-2014 och nu pågår diskussioner med skolorna om vilka åtgärder som skall göras 2013-2014.

Upprustningen av skolgården skall genomföras efter en särskild dialog med skolan och det var också skolgården eller rättare sagt skolgårdarna som rönte det största intresset hos föräldrarna. Många tog upp den, enligt föräldrarna, bristfälliga belysningen som borde åtgärdas redan i  år. Stadsbyggnadsförvaltningen och BUN kommer även att höra vad lärare , övrig personal och vad eleverna vill innan förvaltningarna tar definitiv ställning till vad som skall göras.

Även många andra frågor såsom skolmat, rekrytering av personal och rektor, trafiksituationen vid lämning och hämtning av skolbarn samt den långsiktiga utvecklingen  för skolan diskuterades. Ett intressant möte för mig på många sätt.