Solna är grönare än vad de flesta tror!

I förra  veckan lyssnade jag på vår nye stadsträdgårdsmästare i Solna, Lars Johansson, som i stadsbiblioteket talade om parker och natur i Solna.  Parkerna har många viktiga funktioner i en stad. De förbättrar hälsan, minskar stressen, stimulerar sinnena och höjer koncentrationsförmågan. Parkerna bidrar också till den biologiska mångfalden om de utformas rätt, omvandlar koldioxid till syre, renar stadsluften och har en temperaturreglerande roll. Detta är speciellt viktigt i städerna där trafik, asfalt och byggnaderna höjer temperaturerna. Men även socialt och ekonomiskt har parker och grönområden en stor betydelse. De fungerar som mötesplatser och ger alla en möjlighet att vara i naturen, ökar stadens attraktivitet och höjer värdet på intilliggande fastigheter. Det sistnämnde okänt för många.

Lars har gått igenom hur mycket parker och natur det finns i Solna. Totalt omfattar Solna 790 hektar park och natur. Det ger 110 kvm park och natur per person. Ser man bara till vad Solna stad förvaltar är det 335 hektar och det ger 48 kvm park och natur per Solnabo, vilket är högt i ett internationellt perspektiv. Köpenhamn har som mål 25 kvm per person och New York har 10.  I Solnas siffror är inte mark som tillhör privata fastighetsägare med. Även med den  bebyggelse som planeras  i Solna kommer över en tredjedel av Solna att vara grönt även i framtiden

När vi bygger nytt är parker och grönområden en viktig del. Förra året invigde vi två nya stadsdelsparker Fröfjärdsparken i Frösunda/Ritorp och Spegeldammsparken i Järvastaden. Vi har återinrättat stadsträdgårdsmästarbefattningen och gör även i år en rejäl satsning på upprustning av stadens parker och grönområden. En upprustning som så väl behövs. Och stadsträdgårdsmästaren har påbörjat att revidera grönplanen som antogs 1991 genom sk medborgardialoger.

Läs även mitt blogginlägg Människor vill bo nära naturen.

Bilden högst upp visar Näckrosparken i Råsunda.

På bilden nedan inviger JMs VD Johan Skoglund och jag Fröfjärdsparken förra hösten inför 500 personer.

Solna bäst att bo i enligt tidningen Fokus

Solna kammar hem flera fina placeringar i tidningen Fokus årliga ranking av kommunerna.

Här är det bäst att bo!

Här är det bäst att vara ung!

Och här är det näst bäst att ha familj!

Med hjälp av fyra kategorier och 43 variabler har allt, från pappaindex och sjöutsikt till bredbandstillgång och antalet idrottsföreningar, granskats. Det är åttonde året i rad som Fokus genomför denna rankning, och Solna ha kommit bra till även förr om åren. Läs mer i tidningen Fokus här.

Det är ett bra kvitto till alla som verkar i Solna: invånare, föreningar, näringsliv, personal i kommunen och till någon del även för oss politiker.

Det är särskilt roligt att Solna kommer som nummer ett när det gäller att vara ung. Den höga placeringen beror på våra idrottsföreningar, låg ungdomsarbetslöshet och fundamentala variabler och under att ha familj ligger vi näst bäst till i landet när det gäller fritidsgårdar. Det känns som ett bra kvitto på det arbete som folkpartiet gör inom kultur- och fritidsnämnden där vi har ordförandeposten genom Marianne Damström Gereben. Och det är folkpartiet inom Alliansen som är pådrivande i dessa frågor.

Det som kommer lite i skymundan i den här undersökningen är att vi kommer på plats 6 när det gäller kategori arbete. Före oss har vi bara välbärgade kommuner i nordost. Och inom kategorins variabler har vi landets bästa företagsklimat. Det visar att det inte finns någon motsättning mellan att vara företagsvänlig och vara i topp när det gäller att vara ung och ha familj. Det kanske tom finns ett samband.

Samtidigt står Solna inför många utmaningar. Vi har alltid siktat högt. Även om vi relativt andra kommuner har det bra, finns det mycket att jobba för att Solna ska fortsätta att vara bra. Vi har ett dilemma att hantera den kraftiga expansionen och samtidigt möta kravet på utbyggnad och kvalitet i välfärden.

Läs mer på Solna.se och I Folkpartiets Solna.

Vem bär ansvaret för det låga bostadsbyggandet – staten, kommunerna eller byggindustrin?

Idag har jag talat på SKLs (Sveriges kommuner och landstings) seminarium om bostadsbyggande tillsammans med bostadsminister Stefan Attefall (KD) och Nancy Mattsson, projektutvecklare på JM. Det blev  en ovanligt livlig debatt för att handla om bostäder.

Temat för diskussionen var – Är vi överens om hindren och möjligheterna för att bygga bostäder. Och det framgick ganska klart att vi har olika ingångsvärden i den diskussionen.

Min bedömning är att om vi skall få fart på bostadsbyggandet måste såväl staten, kommunerna   som byggindustrin göra sin hemläxa. Alla landets kommuner kan bidra till bostadsbyggandet men framförallt kommunerna i tillväxtområden, politiken måste orka stå emot lokala opinioner, effektivisera den interna planprocessen och bli en attraktiv arbetsgivare som kan locka till sig personal inom arkitektur och byggande.

Staten har viktiga uppgifter som satsning på infrastruktur, reglerna för överklagande måste förändras liksom bullerregler. Bostadsbyggande måste bli ett riksintresse och kommuner som bygger bostäder måste få en byggbonus per lägenhet för att klara de åtaganden som behövs inom infrastruktur och utbyggnad av skolor, förskolor och idrottsanläggningar.

Under ganska lång tid har det pågått en diskussion mellan staten och kommunerna om vem som bär ansvaret för det låga bostadsbyggandet. Jag tycker att byggindustrin har kommit ganska lindrigt undan i den diskussionen för de bär ett väldigt stort ansvar för det låga bostadsbyggandet.

Eurostat 2013 visar att byggkostnaderna i Sverige är bland de högsta i Europa.  Det beror på att Sverige fortfarande lider av sviterna av de subventioner som tidigare fanns inom byggsektorn med låg konkurrens, låg import av byggmaterial, höga löner inom byggbranschen. Kostnadsutvecklingen  är 3 ggr högre än konsumentprisindex sedan 1974 och en mycket låg produktivitetsutveckling. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län är byggherrarna skickliga på att producera precis så många bostäder som behövs för att hålla prisbilden uppe. Enligt min uppfattning är det dessutom ett problem att byggföretagen inte bara är fastighetsutvecklare. De är dessutom byggare och äger delar av hela produktionskedjan som asfalt- och betongfabriker. Allt detta leder till en marknad med höga priser.

Även en annan myt som Byggindustrin sprider föll platt till marken. Att det inte finns lagakraftvunna detaljplaner. Under eftermiddagen visade det sig att bara bland några av de kommuner som fanns representerade  på  seminariet fanns det gått om bra byggrätter. I Malmö finns det 5000, Uppsala 6000 och i Växjö 3000 byggrätter i attraktiva lägen. Även i Stockholm visade sig att ett börsnoterat byggbolag har ca 11.000 byggrätter i bra lägen, huvudsakligen i Stockholm. Hur ser det då inte ut b l a de andra stora byggbolagen.

För att vi skall få fart på byggandet krävs det att staten, kommunerna och även byggindustrin gör sin hemläxa.

Läs även mina tidigare blogginlägg Goda råd till bostadsministern för att öka bostadsbyggandet och Sju åtgärder för att öka bostadsbyggandet

Friends Arena slår alla publikrekord!

Konserter och fotboll  lockar storpublik till Friends Arena. Under åtta dagar i maj genomfördes fem stora arrangemang, 3 ggr Bruce Springsteen, AIK-IFK Göteborg och One direction lockade över 220.ooo. Det är mer än vad Uppsala (202.000) , Sveriges fjärde största har invånare.

Under våren har det sats många publikrekord. I söndags nåddes den högsta publiksiffran för Friends Arena 56.840 personer. Under våren sattes det rekord för SM finalen i bandy med 38.474 personer. Det gamla  rekordet från 1959 var 27.420 personer så det gamla rekordet dök med mer än 11.000 personer.

De landskamper i fotboll som har spelats mot England (49.967), Argentina (49.646) och Irland (49.436) har alla dragit en bit över 49.000 åskådare. Det innebär att de tre landskamperna hamnar på fjärde, sjunde och 10 plats när det gäller landskamper i fotboll herrar med de största publiksiffrorna

Även för AIK och svensk fotboll försvann ett gammalt rekord. Det blev rekordpublik på Friends Arena  när AIK spelade sin premiärmatch på Friends Arena mot Syrianska. Hela 43.463 hade tagit sig till Arenan för att se AIK:s första hemmamatch någonsin i Allsvenskan på nya hemmaarenan. Detta innebär att AIK slog såväl högsta publiksiffran för en hemmapremiär med nästan 18.000 personer då gamla rekordet var 26.516 personer mot Kalmar 30 mars 2008. Även den högsta publiksiffran slogs med nästan 3.000 personer och den är så långt tillbaka i tiden som 1975-05-29 när 40.669 personer såg AIK spela mot Djurgården. Det är också den högsta publiksiffran under 2000-talet för allsvensk fotboll och en av de högsta publiksiffrorna någonsin. Och AIK har bra med publik på sina matcher trots att Allsvenskan har börjat trögt för klubben

Under de första 10 veckorna från det arenan invigdes i oktober 2012 till årsskiftet hade arenan besökts av över 300.000 personer och hittills under året har över en halv miljoner besökare varit på konserter, fotboll  och andra idrottsevenemang. Till detta kommer alla guidade turer och konferenser som sker i banketthallen.

Friends Arena har lockat stora publikskaror. Olyckskorparna  kraxade och sa att det är bara Madonna som drar fullt. Det har snarare visat sig att samtliga landskamper i fotboll och  de flesta konserterna har dragit fulla hus. De personer som jag har talat med som har besökt arenan, och de börjar bli ganska många nu, är väldigt nöjda med Arenan. De är inte lika nöjda med kommunikationerna men jag har varit och studerat minst en tredjedel av alla arrangemangen på Arenan före och efter och det blir hela tiden bättre och bättre. I början av hösten öppnas den norra pendeltågsuppgången liksom tvärspårvägen till Solna Centrum och även förutsättningarna för taxi kommer att bli bättre under hösten.

Hyresrätter och Ägarlägenheter på taket i ett gammalt kontorshus i Solna

En kylig i dag i april besökte jag Wåhlin Fastigheters nya bostadsprojekt i Huvudsta  tillsammans med Nina Lundström, riksdagsledamot från Sundbyberg och vice ordförande i riksdagens civilutskottet. Anledningen till vårt besök är att det nya bostadshuset i kv Sparrisen är ett intressant projekt på många sätt. Dels konverteras ett kontorshus som var svårt att hyra ut som kontor pga lågt i tak, svårplanerade våningsplan och för kontor inte ett optimalt läge  till 110 hyreslägenheter. Från  början planerades det åtta radhus på taket som också skulle bli hyreslägenheter men för att få en bättre ekonomisk kalkyl gjordes dessa lägenheter om till ägarlägenheter. De första i Stockholmsregionen och som nummer två i Sverige efter ett hus på Öckerö utanför Göteborg. Detta projekt hade överhuvudtaget inte varit möjligt om inte tredimensionell fastighetsbildning hade införts för några år sedan.

Inledningsvis visade det sig inte helt lätt att juridiskt ordna detta på ett smidigt sätt. Om de gemensamma utrymmena i byggnaden skulle skötas av en samfällighet skulle ägaren till hyresrätterna, Wåhlins med 110 lägenheter få en röst och varje ägare till en ägarlägenhet få en röst var och tillsammans 8 röster och därmed majoritet. Detta skulle aldrig fungera bra.

I dialog med lantmäteriet valdes en annan väg –  servitutsvägen. Detta innebär i korthet att Wåhlins äger och förvaltar byggnaden. Ägarlägenheterna får via servitut tillgång till hiss, trappor och andra gemensamma utrymmen. Varje ägarlägenhet har sitt eget abonnemang på vatten, el och värme och sophämtningen sker via en gemensamhetsanläggning.

Att bygga på det här sättet blir dyrare än att bygga  ett vanligt hus då varje ägarlägenheter får egna schakt för ledningar och serviser.

I praktiken behöver inga nya parkeringsplatser byggas då de nya lägenheterna övertar kontorshyresgästernas p-platser i ett närliggande parkeringshus. Det kommer att finnas gott om cykelparkeringar och även förråd för hyresgästerna och ägarlägenheterna men även för extern uthyrning. Genom att det är ett souterränghus gäller det att använda de mörka ytorna till förråd, cykelparkeringar och tvättstugor. I bottenvåningen kommer det att finnas kontorslokaler.

Jag tycker detta är en genialisk lösning på många sätt. Ett svåruthyrt kontorshus omvandlas till bostäder i Huvudsta som ligger väldigt centralt i regionen med närhet till tunnelbana,  nyrenoverade Huvudsta Centrum och grönområdet vid Ulvsundasjön.

Att bygga ägarlägenheter på taket skapar en bättre ekonomi för projektet, ger blandade upplåtelseformer i ett hus och dessutom åtta nya lägenheter utan att en kvm grönyta tas i anspråk. Wåhlins har dessutom tillsammans med lantmäteriet gjort ett juridiskt arbete som kan vara vägledande för andra fastighetsägare som vill göra på samma sätt.

Wåhlins har även  bildat ägarlägenheter i kv Makaronen på Järnvägsgatan i Sundbyberg (3 nya ägarlägenheter), kv Vinden (3 nya lägenheter) och i kv Stolsmakaren, Stockholm (3 lägenheter)

På bilden ovan är from vänster Jörgen Engström, VD Wåhlin fastigheter AB, Nina Lundström och bloggaren själv, Anders Ekegren

Läs även mitt tidigare  blogginlägg om samma byggnad – Kontorshus blir hyresrätter i Huvudsta och I Solna bygger vi lägenheter och radhus på taken.

Hur kan vi bygga fler bostäder i bullerutsatta miljöer?

Buller är en oundviklig konsekvens i städer. Men det gäller att bygga smart så att vi människor störs så lite som möjligt.

I förrgår  modererade jag en diskussion på detta tema, då Stockholms Byggmästareförening och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) tillsammans ordnade ett frukostmöte. Frågan som diskuterades var hur vi kan bygga fler bostäder i bullerutsatta miljöer i Stockholm.

Det finns flera utmaningar för att inte låta buller vara ett hinder, för vare sig människor eller ökat byggande. Både byggare och kommuner efterfrågar en större tydlighet och klarare riktlinjer för hur man kan löser bullerfrågan vid bostadsbyggande.  Länsstyrelserna i landet behöver göra samma tolkningar av regelverk kring möjliga speciallösningar.

Regeringen tillsatte i januari en utredning för att se över bullersamordningen mellan olika myndigheter och syftet är att underlätta bostadsbyggandet i bullerutsatta lägen. Utredaren för bullerutredningen, Anders Lillienau, berättade på frukostmötet att det kanske inte behövs så många nya regler på lagnivå, för till exempel finns riktvärden för buller inte i lag utan i vägledningar och det är dessa vägledningar som behöver samordnas. Tyngdpunkten i arbetet kommer förmodligen att hamna på regleringen i plan- och bygglagen. PBL är inte helt tydlig, men detaljplaner och bygglov är processer som man inte kommer ifrån och då är det viktigt att dessa processer är genomtänkta så att varje ny lägenhet blir bra ur bullersynpunkt.

Att få enhetliga och tydliga regler för buller är viktigt. Många gånger skapar bullerreglerna stora problem vid bostadsbyggande. De försvårar och fördyrar bostadsbyggandet och i vissa fall blir det inga bostäder alls.

Inbjudna talare till frukostmötet var regeringens bullerutredare Anders Lillienau, den nationella bullersamordnaren på Naturvårdsverket Johanna Bengtsson Ryberg, Järntorgets vd Martin Arkad, SKL:s miljöhandläggare Kertin Blom Bokliden.

Foto: Sofia Jonsson, Stockholms byggmästarförening

Läs mer på Stockholms byggmästareförening.

Hur går det med den kretsloppsanpassade avfallshanteringen i Solna?

I måndags på fullmäktige besvarade jag en interpellation från Minna Thullberg (MP) om Solnas arbete angående kretsloppsanpassad avfallshantering. Det uppstod en intressant och givande diskussion som engagerade många kommunfullmäktigeledamöter från olika partier.

I Solna händer det mycket inom avfallsområdet. Solna arbetar med utgångspunkt från den så kallade avfallstrappan, där det första steget är just att undvika att avfall uppstår. Genom informationsinsatser till olika intressenter, om bland annat avfallstrappan, bidrar vi till att minska den totala mängden avfall. Specifikt arbete har riktats mot skolorna i detta avseende. Sedan ett par år tillbaka har vi också ökat möjligheterna till insamling av kläder för återvinning, vilket bidrar till att minska att sådant avfall uppstår. Genom att hela tiden förbättra möjligheterna att sortera och lämna till återvinning ökar vi mängden av utsorterat grovavfall, textil, elavfall och farligt avfall.

Våren 2013 har SÖRAB arrangerat en tävling i skolorna, ”Matsalskampen” med en attraktiv prissumma, där man tävlar om vem som kan minska sitt matsvinn mest.

Vi bevakar att yta avsätts för återvinningsstationer vid planering av nya bostadsområden. När den nya återvinningscentralen, som ska ersätta Kvarnkullen tas i bruk, kommer SÖRAB att arrangera återbruksverksamhet för besökare. Det verkar bli en väldigt bra och modern anläggning

Vid insamling av brännbart hushållsavfall skiljer vi inte på det som kommer från verksamheter respektive hushåll. Mängden insamlat hushållsavfall och utsorterat matavfall dividerat med antal invånare blir 264 kg  vilket är högre än riksgenomsnittet men en klar minskning från tidigare år (276 kg år 2011, och 294 kg 2010). 140 ton textilier samlades in i de skåp som nu finns utplacerade på många platser (ca 30) i Solna.

För några år sedan beslutade Solna att införa matavfallsinsamling. Det har varit en snabb utveckling och nya fastighetsägare ansluter sig hela tiden till systemet. Mängden insamlat matavfall 2012 var 1133 ton varav 759 ton kommer från restauranger, verksamheter och storkök. En ökning från föregående år med 27 procent. Matavfallsinsamlingen, som är frivillig i Solna, ökar stadigt. I dagsläget har 26 procent av hushållen möjlighet att samla in matavfall. Vårt matavfall rötas och blir biogas och jordförbättringsmaterial. Inom norrortskommunerna som tillhör vårt gemensamma återvinningsbolag SÖRAB ligger Sundbyberg och Solna i topp när det gäller insamling av matavfall.

Vissa fastighetsägare jobbar inte med matavfall utan med att kompostera. Enligt miljö- och hälsoskyddsförvaltningen finns från tidigare år ca 70 inkomna anmälningar från villahushåll och 2 från bostadsrättsföreningar. Kompostering är anmälningspliktig men för att sluta kompostera krävs ingen avanmälan. Sedan april 2012 medger vi glesare hämtning (varannan vecka) utan krav på kompostering. I januari 2013 abonnerar 181 villahushåll på matavfallskärlet.

Avfallsområdet är på många sätt ett intressant område. Det är frågan om miljö, återvinning, energi och ekonomi. Och det känns bra att Solna ligger i framkant inom detta område.