SolnaAlliansen (S,V,MP och C) säger nej till etablering av Nationellt cybersäkerhetscentrum i Solna

Vid onsdagens sammanträde i Byggnadsnämnden (2023-11-15) behandlade byggnadsnämnden en ansökan om bygg-och marklov för Skogskarlen 3 i Bergshamra Solna. Fastigheten har köpts av Fortifikationsverket för att nationellt cybersäkerhetscenter skall etablera sig i fastigheten.

Miljö- och byggnadsförvaltningen hade föreslagit nämnden att bevilja bygg- och marklov. Den politiska majoriteten S,V, MP och C yrkade avslag på förslaget då man hade ett antal invändningar mot förslaget. Det blev byggnadsnämndens beslut.

Moderaterna och Liberalerna gick på förvaltningens förslag och yrkade på att bygg-och marklov skulle beviljas och anförde följande i ett yttrande.

”Hade denna ansökan rört en ”vanlig” verksamhet hade ett avslag legat nära till
hands. Utifrån att det finns många andra tänkbara platser. Men nu handlar det om
Totalförsvarets behov och bedömningen har gjorts att detta är den önskade
placeringen. Ett separat hus med fritt läge men ändock centralt i regionen.
Själva huset kommer att bli oåtkomligt, men det är knappast byggnaden som är
målet för allmänheten eller utgör något natur- och kulturvärde. Strandpromenaden
kommer fortsatt vara åtkomlig och ny gångväg anläggas.
För växt- och djurlivet innebär det en mindre påverkan, men dragningen av staketet
har modifierats för att dämpa denna och kompensationsåtgärder planerats.
Såvitt vi kan bedöma har förslaget således anpassats så långt det är möjligt för att
minimera de negativa effekterna. Jämförelsevis i minst lika stor utsträckning som vad
gäller övriga skyddsobjekt i Nationalstadsparken.
Givet ovanstående är det naturligt att det kanske mest angelägna av alla allmänna
intressen – rikets säkerhet – ges företräde i detta fall.
Vi biträder således förvaltningens förslag om att bevilja bygglov och marklov.
Torsten Svenonius (M)
Anders Ekegren (L) ”

Min bedömning är att intrånget i parken är mycket liten och kan hanteras. Byggnaden finns ju redan på plats och det är inte säkert att en annan användning hade varit bättre för natur- och kulturvärdena. Den viktiga strandpromenaden kommer att finnas kvar.

För Sveriges försvar och säkerhet innebär detta att möjligheterna för cybersäkerhetscentrum att etablera sig inom fastigheten inte är möjlig eller försenas beroende på den framtida juridiska hanteringen. Detta är olyckligt med tanke på det säkerhetsläge som råder och att ett starkare cyberförsvaret är en oerhört viktig fråga för Sverige. Så majoritetens beslut är djupt olyckligt

Foto: Nyfosa

Kungliga Nationalstadsparken 25 år

Kungliga nationalstadsparken har blivit 25 år. Det har varit en lång resa som började flera år innan lagstiftningen trädde i kraft 1995. Många oroade sig för att den omfattande planerade bebyggelsen runt nationalstadsparken och framför allt i vissa delar av parken skulle hota de natur- och kulturvärden som finns i parken. Genom det omfattande statliga ägandet och det kungliga inflytande under århundraden är det kulturella inflytandet stort och genom de kungliga jaktmarkerna orört i stora delar. Det har skapat en speciell fauna. Områdets många stora gamla ekar har skapat en ekologisk mångfald utan motstycke i Sverige. Så utan tvekan är det ett unikt område i Sverige och även internationellt.

Det var ett helt enigt kommunfullmäktige som 1993 yttrade sig över lagförslaget att inrätta  Sveriges första nationalstadspark 1993. Genomgående har Solnas politiker varit positiva till att utveckla områdets natur- och kulturvärden. Men det har funnits konflikter under årens lopp och vi har i alla delar inte varit överens med de olika organisationer som har varit engagerade i parken.

Mer problematiskt har det varit med Stockholm. Där har entusiasmen inte varit lika stor. Det har funnits olika uppfattningar. Vissa har helhjärtat ställt upp för parken. Andra har oroat sig över att parken kan hindra viktiga projekt för bla  universiteten och högskolorna i området.

Jag har varit ordförande för byggnadsnämnden/stadsbyggnadsnämnden under en stor del av de åren som parken har funnits. Utan lagstiftningen hade området exploaterats i större omfattning. Solna stad har kunnat säga nej till många projekt, speciellt under de första åren efter lagstiftningens införande då intresset var mycket stort att etablera sig inom nationalstadsparken. Däremot rådet det inget formellt byggförbud i området, vilket en del tror eller hävdar. Utan varje projekt skall prövas mot lagstiftningen.

” Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”

Kompletteringsbebyggelse till befintliga verksamheter har varit möjligt men inte för helt ny verksamhet i området.

Har allt varit bra? Nej, det har det inte. En miss var att ta med Bergshamra bostadsbebyggelse i området. Det har skapat många onödiga konflikter och många boende och även andra har använt nationalstadsparken som argument för att säga nej till allt från solceller, lekparker till ett nytt trygghetsboende i centrala Bergshamra. När bakgrunden till deras nej egentligen har haft andra bevekelsegrunder.

Det som jag tycker är tråkigt är att de berörda städerna Solna, Sundbyberg och Lidingö och olika statliga myndigheter inte har gjort mer för att lyfta fram områdets kultur- och naturvärden. Området hade i större utsträckning kunna bli ett intressant besöksmål i sin helhet även om delar av området som Ulriksdal, Haga och Djurgården givetvis är stora besöksmål. Ibland har jag känt mig ganska ensam inom politiken i de strävandena. Här hade vi kunnat göra mer. Ett av problemen var att när lagstiftningen infördes var det mer av en bevarandelagstiftning och inte en utvecklingslagstiftning. Jag tog upp detta flera gånger med det dåvarande statsrådet Görel Thurdin, Centerpartiet att myndigheterna behöver pengar redan inledningsvis för att genomföra förändringar men hon hänvisade hela tiden till den statliga budgetprocessen. Och då blev det lite som det blev.

Mina förhoppningar om de kommande 25 åren är att vi kan utveckla parkens kulturella värden och dess unika natur. Att göra området till ett intressant besöksmål. Det är det bästa skydd som parken kan få eller som Henrik Waldenström, en av initiativtagarna till parken brukade säga – Vem skulle vilja förstöra Venedig.

Världens första nationalstadspark

Det är unikt att ett vidsträckt område med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden finns kvar mitt i en storstad. För att garantera värdena för framtiden utsågs området Ulriksdal-Haga-Djurgården-Brunnsviken år 1995 till världens första nationalstadspark. Skyddet för parken finns preciserat i 4 kap 7 § miljöbalken:

Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark.

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om
1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och
2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada.

Tanken på ett samlat och långsiktigt skydd för området växte fram åren kring 1990, när flera stora exploateringsprojekt var aktuella i och intill nuvarande Kungliga nationalstadsparken. För att inte värdena på sikt skulle gå förlorade, uppmärksammades från flera håll på behovet av ett långsiktigt och samlat skydd för området. Myndigheter som Riksantikvarieämbetet och Boverket agerade genom skrivelser till regeringen, Ståthållarämbetet engagerade sig och flera riksdagsmotioner inlämnades. Men inte minst spelade det ideella engagemanget hos föreningar och privatpersoner en stor roll för tillkomsten av världens första nationalstadspark. Världsnaturfonden WWF startade ett eget projekt kring parken och flera nya intresseföreningar bildades, många av dessa kom att samverka under Förbundet för Ekoparkens paraply. Med ett brett stöd i riksdagen antogs år 1994 propositionen Nationalstadsparken
Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.

 

 

Byggnadsnämnden förelägger Backstugans ägare vid vite om 500.000 kronor per månad

Byggnadsnämnden fattade beslut (2020-01-29) om att förelägga Backstugans ägare Råsunda Hills ABs ägare att vidta rättelse med  ett löpande vite om 500.000 kronor per månad. Beslutet gäller från samma dag. Bakgrunden är att det bedrivs skolverksamhet, trä- och syslöjd i lokalerna för elever i årskurs 9. Eleverna kommer från en skola i Gamla stan.

I gällande detaljplan för fastigheten står det att det endast får bedrivas restaurantverksamhet i lokalerna. Skall det bedrivas någon annan verksamhet i lokalerna krävs det detaljplaneändring eller ett tillfälligt bygglov. Enligt en artikel i Solna Direkt nr 4 2020 är ägaren medveten om detta men har ända startat skolverksamhet i lokalerna i strid mot gällande plan. Tidigare har nämndens inspektörer ingripit mot byggverksamheten i lokalerna.  Troligtvis kommer även Miljönämnden att ingripa med stöd av Miljöbalken. Nämndens beslut kommer även att skickas för kännedom till skolinspektionen.

I Backstugan har det varit restaurantverksamhet i lokalerna sedan Filmstaden stod klart 1920. Enligt min uppfattning skulle en skola i lokalerna bryta denna 100-åriga tradition och restauranten är en viktig del av helheten – Filmstaden. Byggnaden har ett starkt skydd såväl utvändigt som invändigt som knappast går att förena med skolverksamhet. Europaskolan har sagt att de vill bedriva verksamhet för 120 elever för yngre barn, enligt uppgift från förskoleklass. Det skulle innebära att även området måste inhängnas med staket vilket helt skulle ändra trädgårdens utseende.

 

Nu – blågrönt styre även i Solna

I dag (2018-10-15), kom beskedet. Alliansen i Solna har kommit överens med Miljöpartiet att gemensamt styra Solna under den kommande mandatperioden. Det kommer att bli en stark, blocköverskridande majoritet som får 35 av kommunfullmäktiges 61 mandat mot 21 mandat för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt fem för Sverigedemokraterna. Nu påbörjas arbetet med att ta fram en gemensam politisk plattform.

Det är väldigt bra att denna nya majoritet skapas. Den blir en tydlig majoritet som inte blir beroende av något av ytterlighetspartierna. I  en politisk majoritet får Miljöpartiet chansen att förverkliga sina idéer.Det kommer också att stärka de gröna krafterna inom majoriteten när Liberalerna och Centerpartiet nu får sällskap av Miljöpartiet. Jag är säker på att miljöarbetet kommer att ta fart då Miljöpartiet kommer att ta med sig många intressanta förslag in i arbetet. Men även inom kultur, fritid, infrastruktur, likabehandling och sociala frågor kommer Miljöpartiet att bidra på ett positivt.

 

 

 

Storbritanniens utträde ur EU ger Stockholmsområdet chansen att locka över företag

Storbritannien beslutade dagen före midsommar att gå ur Europeiska unionen. Villkoren för detta är ännu oklara men redan nu aviserar företag att de planerar att lägga verksamheten i något EU land för att med säkerhet vara en del av EUs inre marknad. Det är framför allt bankväsendet som har börjat planera för att flytta och börjat  aktivera sina beredskapsplaner . Enligt Dagens industri kan mellan 50.000-70.000 jobb flytta från London till andra städer i Europa. Frankfurt, Paris och Madrid nämns som orter som bankerna kan flytta till.

Stockholm har försökt att utvecklas till ett finansiellt centrum. Det dåvarande finansborgarrådet Annika Billström jobbade hårt för att bankväsendet skulle förlägga sina huvudkontor i Värtahamnen. Det blev inte så mycket av detta.

Stockholm lär inte ha så stora chanser att locka över banker och finansinstitut från London. Frankfurt med flera länder lär bli för övermäktiga konkurrenter då de redan är starka finansiella centrum.

Däremot borde Stockholm kunna bli intressant för företag inom Life Science och IT-sektorn där Stockholmsområdet redan i dag har en stark position med ledande universitet- och högskolor och intressanta företag. Stockholm har här stora konkurrensfördelar förutom forskning och intressanta företag. Det finns två starka kluster i regionen. Kista för IT i vid bemärkelse och Karolinska med sjukhuset och institutet som kommer att bli en viktig del av Hagastaden beläget i Solna/Stockholm. Befolkningen är välutbildad, mycket goda kunskaper i engelska, tryggt och säkert land och lönekostnaderna för högutbildad personal är konkurrenskraftiga.

Läs mer: DI – tusentals bankjobb försvinner från London.

Vågar regeringen begränsa möjligheterna att överklaga detaljplaner?

I Solna planeras det att ersätta ett nergånget kontorshus med 200 bostäder med affärslokaler på bottenvåningen i hörnet Råsundavägen/Gränsgatan i stadsdelen Råsunda (kv Slingan).

Ofta möts detaljplaner av större eller mindre motstånd från närboende. I det här fallet har planförslaget möts av väldigt positiva reaktioner. Jag har själv bott granne med projektet och bor numera inte så långt därifrån så jag har talat med många grannar till det planerade huset. Jag har inte träffat på några negativa personer. Under det formella samrådet kom det egentligen bara in en negativ synpunkt från en person.

Då är det väl bara att börja bygga efter det planen vunnit laga kraft. Det borde inte ta många veckor. Men så är det inte i det här fallet. En, endast en person överklagar detaljplanen med hänsyn till att det ur klagandes synpunkt är för högt. Det kostar inget för den klaganden att överklaga.  Förlorar sökanden så drabbas denne inte av några kostnader.

Men för alla som behöver en bostad är det bekymmersamt. Detaljplanen försenas i bästa fall bara något år. Men det kan ju bli betydligt längre tid om den sökanden inte nöjer sig med en instans. Det innebär att de 200 bostäderna försenas på obestämd tid. Och det här är inte ett enstaka fall. I tätbebyggda områden överklagas detaljplaner regelmässigt.

Problemen med överklaganden diskuteras alldeles för lite i den allmänna debatten. I och med plan- och bygglagen som kom 1987 utökades sakägarkretsen. vällovligt kan tyckas men har fått stora konsekvenser.

En viktig uppgift för de pågående bostadssamtalen borde vara att se över överklagandereglerna. Är det rimligt att en person skall kunna påverka att 200 bostäder försenas på obestämd framtid. Frågan måste ställas och ges ett svar.

Läs även mitt blogginlägg om detaljplanen – Samråd om 200 nya bostäder vid gränsen till Sundbyberg.

Läs mitt blogginlägg om bostadspolitik – Goda råd till bostadsministern för att öka bostadsbyggandet.

 

 

Oppositionens förslag hade stoppat flyktingmottagandet i Solna

I går på kommunfullmäktige var det en lång debatt om att bygga tillfälliga bostäder vid Stenbackaskolan för att klara av stadens åtagande när det gäller flyktingmottagande. Den nya anvisningslagen innebär ett ökat flyktingmottagande i Solna under 2016, vilket innebär att kommunen skall ta emot 268 nyanlända med permanent uppehållstillstånd.

Solna arbetar på flera sätt för att lösa flyktingarnas bostadssituation. Det är ingen lätt uppgift. I Solna finns knappast några lediga lägenheter, nedlagda regementen, hotell med  många lediga hotellrum under vinterhalvåret, folkhögskolor eller liknande. Ett sätt för många andra kommuner att lösa bostadsfrågan. Det gäller att hitta andrahandsboenden och vanliga lägenheter. Men dessa räcker inte. Det är därför förslaget om att bygga 100-125 tillfälliga bostäder vid Stenbackaskolan har tillkommit.

Det borde varit ett enkelt ärende att hantera i kommunfullmäktige i Solna. Bara Sverigedemokraterna borde varit emot. Men så blev det inte.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet kom med ett eget yrkande som under debatten stöddes av Bergshamrapartiet. Ja, yrkandet ändrades och skärptes under dagen. Deras ändrade yrkande innebär i korthet att partierna först vill att staden skall ta kontakt med alla privata fastighetsägare för att få fram lägenheter, fixa ett snabbspår för Signalisten att bygga lägenheter och att förmå privatpersoner att hyra ut sina lägenheter. Först därefter skall, om detta inte gett tillräckligt med lägenheter, tillfälliga lägenheter vid Stenbackaskolan byggas

Alla som är insatta i problematiken förstår att det inte är möjligt att på några månader fixa fram lägenheter på det sätt oppositionen föreslår. Speciellt inte när en del av förslagen redan är prövade.

Om oppositionens förslag gått igenom hade detta inneburit att Solna inte hade kunnat leva upp till sina åtaganden. Vi hade inte kunnat ta emot 268 personer under så kort tid. Lägenheterna behöver vara på plats inom några månader. Dessutom hade inte 100-125 hyreslägenheter byggts i staden utan flyktingarna hade konkurrerat med lägenheterna med övriga bostadssökande.

Det är ett ganska ogenomtänkt förslag. Utarbetat av socialdemokraterna, som också var mycket aktiva i debatten och det är märkligt att Vänsterpartiet och Miljöpartiet hoppade på förslaget. . Kanske är detta ett resultat av Miljöpartiets omsvängning på riksplanet som nu också får sin efterbörd i Solna.

Som tur vann alliansens förslag i kommunfullmäktige med 30 röster mot 26 (S, V, MP och Bergshamrapartiet, tre som avstod(Sverigedemokraterna) och två frånvarande vänsterpartiet.

Är det skamligt att bygga nytt i miljonprogrammet?

I veckan när Solna kommunfullmäktige hade sammanträde hade en ledamot lagt en interpellation om hyresrättsbyggande som utvecklades till en debatt om det är skamligt att förtäta miljonprogrammet. En ledamot från Vänsterpartiet tyckte att det var skamligt av oss borgare, dvs Alliansens företrädare att vilja bygga nya hus inom miljonprogramsområdena. En överraskande ståndpunkt för att komma från västerhåll.

Miljonprogrammet som byggdes i slutet av 60-talet och början av 70-talet innebar att en miljon bostäder byggdes under 10 års tid. De nya bostadsområdena var storskaliga, trafikseparerade, handel och service var koncentrerade till ett centrum och arbetsplatserna var få. De byggdes på ett sätt som stod i stark kontrast till stenstaden med sitt rutnät för trafik och bebyggelse  med bostäder, arbetsplatser och service integrerade De flesta områdena fick snabbt dåligt rykte och de har i dag utvecklats till utanförskapsområden med stora integrationsproblem. Det gäller inte alla men väldigt många. I Solna finns det dock inget område som klassas som ett utanförskapsområde.

De som blev problemområden när de byggdes är det även idag. Jag växte upp i Göteborg under 60- och talet. Områdena blev snabbt stigmatiserade och följande händelse visar hur det var. Jag jobbade fler år i Pressbyrån och åkte och jobbade på många ställen i staden. Och en personalsekreterare på kontoret konstaterade följande: – Ja, du Anders. Du är den enda av våra extraanställda som inte bor i Angered som kan tänka dig att jobba i Hjällbo, Hammarkulletorget eller någon annanstans i Angeredsområdets olika stadsdelar. Ingen annan vill åka dit.

Jag delar inte alls Vänsterpartistens analys. Jag tror att det vore väldigt bra att förtäta miljonprogrammets stadsdelar. Speciellt med tanke på att våra miljonprogramsområden i Solna  har stora förutsättningar att bli bra. Det måste givetvis ske på ett bra sätt med hänsyn till den befintliga miljön men en förtätning skulle skapa många pluseffekter. Fler invånare ger fler personer som handlar i butiker och utnyttjar den lokala servicen. Det är bra. För de gamla stadsdelarna har oftast tappat befolkning. Det går att skapa bättre trafikmiljöer där gatan kan integreras med bostäder, service och arbetsplatser på ett naturligt sätt.

En faktor som oftast glöms bort är att det oftast är de kommunala bostadsbolagen som äger mark i stadsdelarna. Det ger bolagen möjlighet att bygga på egen mark vilket möjliggör att bostadsprojekt som inte hade varit realistiska att genomföra nu går att genomföra pga att de ekonomiskt går i hop.

Och ofta är det en stor andel hyresrätter som byggs även om det för områdena är bra med olika upplåtelseformer.

Att bygga fler bostäder i centrala lägen i Solna kan aldrig vara fel. Det är bra för alla inblandade. Det borde även vänsterpartiet inse.

 

Bygglov för 248 nya studentbostäder i Huvudsta, Solna

I veckan beslutade byggnadsnämnden i Solna att bevilja bygglov för 248 studentbostäder i Solna. Det är studentbostadsområdet Strix vid Armégatan som byggs ut.Därmed befäster Solna sin ställning som den kommun i länet som har flest studentbostäder i länet i förhållande till sin befolkning. I absoluta tal ligger Solna klar tvåa efter Stockholm som är har en 13 gånger större befolkning.

Staden har redan den 19 februari 2014 beviljat bygglov för samma projekt men då med endast 181 studentbostäder. SSSB (Stockholms studentbostäder) fick inte i hop kalkylen och ritade därför om hela projektet vilket innebar att antalet lägenheter ökades med 67 lägenheter. Lägenheterna är sk  studentettor med ett rum och pentry. Det finns ett fåtal tvåor.

De ekonomiska kalkylerna för att bygga studentbostäder är tuffa. Badrum och pentry kostar mycket att bygga trots att lägenheterna är små och betalningsmöjligheterna för studenterna är begränsade.

De nya studentbostäderna består av två byggnadskroppar i vinkel placerade längs med Armégatan framför det befintliga studentbostadshuset. De två nya byggnaderna bildar tillsammans med den befintliga två gårdar.

Byggnaderna kommer att ges olika fasadkulörer i falurött och guldockra för att lätta upp volymen och skapa en mer personlig karaktär till studentbostäderna, som kommer att bli väl synliga i stadsbilden. De inre fasaderna utförs med loftgångar med entréer till varje lägenhet. Loftgångarna utförs så breda att det finns plats för parkering av en cykel intill alla lägenheter. Gårdarna mellan befintlig studentbyggnad och de nya anordnas med parkering och uteplatser. I bottenvåningen finns bland annat tvättstuga, förråd, grovsopor, miljöstation och postfack. Befintlig naturmark skyddas och bevaras.

Bostäderna får ett bra läge med närhet till både tunnelbana Västra  Skogens tunnelbanestation och affärerna vid Västra Skogen och Huvudsta centrum samt strandpromenaden vid Huvudsta strand.

Solna fortsätter att vara i en klass för sig när det gäller studentbostäder. En tidigare genomgång från Stockholms studentkårers centralorganisation visar att Solna erbjuder 2 600 studentbostäder innan beslutet den 9 mars. Det motsvarar drygt 20 procent av studentbostäderna i hela Stockholms län. Räknar man bort Stockholms stad finns fler än hälften av länets studentbostäder i Solna.

Vill MP, V och Bergshamrapartiet ha arbetsplatser i Solna?

Björn Bränngård, Bergshamrapartiet(BP) interpellerade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk(M) om det finns en strategi hur många arbetsplatser det skall finnas och om det är odelat positivt med fler arbetsplatser.

Den debatten kan nog bara föras i Solna. I stora delar av Sverige längtar man efter fler arbetsplatser. Om Solna varit en del av Stockholm, som många Solnapolitiker önskade på 30-talet, hade det inte heller förts en debatt om detta. I Solna är antalet arbetsplatser ungefär lika många som antalet boende, ca 74.000 personer. I Stockholms innerstad eller i Kista finns det betydligt fler arbetsplatser än boende.

Företrädare från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Bergshamrapartiet var negativa till fler arbetsplatser i kommunen. Mycket oklart vilken strategi de har. Skall staden säga nej till fler arbetsplatser i bullerutsatta lägen? Det svaret gavs inte. Den uppfattningen delades inte av Alliansens och Socialdemokraternas företrädare. Arbetsplatserna ger jobb och Solna har också en mycket låg arbetslöshet

Solna är attraktivt. Solna ligger centralt i regionen i närheten av två järnvägsstationer och två flygplatser. I kommunen finns Karolinska institutet och i närheten ligger KTH, Stockholms universitet och Handelshögskolan. Nya Karolinska sjukhuset byggs och ökar stadens attraktivitet. De kollektiva kommunikationerna är utomordentliga och befolkningen har gjort en snabb resa och tillhör de mest högskoleutbildade i Sverige.

Allt detta gör att många företag och personer vill bo i Solna. För många företag är inte alternativet att etablera sig i Fagersta, Flen eller Kristinehamn utan i London, Holland eller Tyskland.

Nu är det inte som så att Solna inte bygger bostäder. Solna bygger många bostäder, 2015 nästan 1300 bostäder i olika delar av staden och fler bostäder är på gång. Det är få kommuner i landet som klarar av detta. Och ibland omvandlas kontor till bostäder, exempel på detta är kv Slingan i korsningen Råsundavägen/Gränsgatan, gamla Arbetsmiljöverket i Huvudsta och på sikt kommer Hagalundsindustriområde att få många bostäder i stället för arbetsplatser.

Vår målsättningen är att placera arbetsplatserna i lägen som är utsatta för buller och avgaser och bostäderna i lugna lägen. Effektivt utnyttjande av marken.

Vi får därför en bra blandning mellan bostäder och arbetsplatser. Det har varit en långsiktig strategi för staden under lång tid och den kommer att fortsätta.