Lägg inte ner Bromma flygplats – den behövs för hela landet

I onsdag (2021-04-21)presenterade regeringen att de vill lägga ner Bromma flygplats. Som huvudanledning angavs att flygtrafiken har minskat kraftigt under pandemin och att flygtrafiken inte kommer att återkomma till tidigare volymer. I 30 minuter samma kväll sa Märta Stenevi att det går att lägga ner Bromma flygplats utan att bygga ut Arlanda.

Regeringens analys är inte trovärdig. Att ta pandemin som intäkt för att lägga ner Bromma är både felaktig och inte speciellt långsiktigt. När pandemin är betvingad lär det privata resandet återgå till normala volymer. Och mycket talar för att behovet av att samla personal till olika samlingar inom företagen också är stort. På sikt lär affärsresandet minska då många kommer att noga pröva om man skall resa eller ha ett digitalt möte. Hur snabb den utvecklingen kommer att bli vet vi inte i dag. På många sträckor är tåg eller bil inget alternativ.

Bromma som ligger centralt i regionen har en stor betydelse för Stockholmsregionen men ännu mer för många delar av landet. Många företrädare uttalar sig bara som om detta är en Stockholmsfråga. Men inget är felaktigare. Bromma är snarare viktigare för många kommuner uti landet.

För många som bor i Stockholms västra delar, Kungsholmen, Solna, Sundbyberg och delar av söderort är det en bra flygplats att flyga ifrån. De har en mycket snabb incheckning, oftast resvana resenärer och lätt att sig till med olika kommunikationsmedel. En stor del av regionens tillväxt sker i dessa delar. Och lättare blir det. I höst får Bromma flygplats en hållplats på linjen mot Sollentuna. På sikt innebär det att många boende och arbetande i Solna, Sundbyberg, Sundbyberg, Sollentuna och Västerort på ett smidigt och miljövänligt sätt kan nå flygplatsen. Arlandaexpress lyfts oftast fram som ett föredöme. Det är ett dyrt alternativ. Två personer i en taxi betalar lika mycket dörr till dörr som att åka Arlandaexpress. Och jag har själv blivit sittande i tåget under lång stund pga att personer på spåren – utan att kunna ta mig någonstans och utan vare sig mat eller dryck på tåget

Vi skall heller inte glömma den utveckling som sker inom flygbränsle. Flera företag, bla finska Neste satsar på bränslen skapade av biodrivmedel och flygplan drivna av el är bara i sin linda. Om 10 år har vi kanske en helt annan syn på flygets miljöpåverkan.

Foto: SvD, Magnus Hjalmarsson Neiderman

Hur kommer vi att jobba efter pandemin?

Pandemin har förändrat vårt arbetsliv. Vi har genomgått en snabb digitalisering där digitala möten i olika former är en del av vår vardag. Efter pandemin kommer inte arbetslivet bli detsamma. Framför allt för de medarbetare som har kontorsjobb och reser mycket i tjänsten.

Det här blogginlägget kommer mycket att handla om de fördelar som kommer att bestå efter pandemin. Det skall redan nu sägas att Covid 19 pandemin inte bara får positiva konsekvenser. För många är det inte smidigt eller bra att jobba hemma på heltid och det kommer på sikt att resas många frågor kring arbetsmiljö, ergonomi, hälsoeffekter, försäkringar för att bara nämna några frågor. Om flera vuxna och tonårsbarn jobbar hemma samtidigt blir det svårt att hitta bra arbetsplatser.

Min bedömning är att pandemin kommer att ändra vårt arbetssätt. Digitala möten kommer att ersätta såväl fysiska möten som telefonen. När pandemin är över kommer det privata resandet att ta fart. Det finns en stor längtan av att få resa. Däremot verkar alla experter vara överens om att affärsresandet kommer att minska och ta flera år innan det kommer tillbaka till de nivåer som var innan pandemin. Möten som i dag sker genom personlig närvaro kommer inte att ske i lika stor utsträckning som tidigare. Vi kommer noga att pröva om vi behöver resa i väg. Det finns mycket tid att spara. Visst kan vi jobba på tåget men inte i bilen och i liten utsträckning på flyget. Och den reservtid som behövs i dag för fysiska möten kan vi bortse ifrån vid digitala möten. Om jag skall resa från Solna till Örebro för ett två timmars möte tar det troligtvis 3 timmar varje väg, om allt fungerar. Dvs i praktiken en hel arbetsdag som jag kan utnyttja bättre. Och dessutom slippa tidiga morgnar eller sena kvällar.

Jag tillhör de som inte tror att vi kommer att resa lika mycket som förr. Vi har hittat andra arbetssätt. Vi kommer jobba digitalt och bara resa när det är nödvändigt eller när vi behöver träffas under mer sociala tillfällen som personaldagar. Det kommer att minska trycket på kollektivtrafiken i framför allt storstadsområdena.

De som uppskattar pandemin mest är de som har haft långa resvägar till arbetet och småbarnsföräldrar. Att arbeta hemifrån har skapat nya möjligheter. De har fått det lättare att få livspusslet att fungera.

Det skapar nya möjligheter för arbetsgivare som ligger mer än en timmes resväg från storstäder och universitetsstäder. Orter som många gånger har svårt att rekrytera kvalificerad personal för restiden tar för stor del av arbetsdagen. Kan dessa kommuner och företag ge personalen möjlighet att arbeta hemifrån 2 – 3 dagar i veckan skapas nya möjligheter att rekrytera kvalificerad personal. Jag skriver detta blogginlägg från Lysekil som ligger ca 1,5 timmes (med bil) resväg från Göteborg, om allt fungerar som det ska i trafiken. Många kommuner i Norra Bohuslän och Dalsland ligger på samma tidsmässiga avstånd. Det är ytterst få som reser 3 timmar per dag 5 dagar i veckan. Men två-3 dagar är möjligt.

Detta kan leda fram till en regionförstoring där trycket på storstäderna kan minska och fler kommuner blir intressanta för att bosätta sig i eller jobba i. Redan nu ser många mäklare att intresset att bosätta sig i större lägenheter och villor har ökat. Förr att klara av detta ekonomiskt kan en bosättning längre ut från storstäder och universitetsstäder göra detta möjligt.

Att jobba digitalt skapar också ett mer jämlikt arbetssätt. Jag talade i dag med en person som jobbar på en myndighet som har flera lokaliseringsorter i Sverige. Tidigare har de flesta varit med i rummet i Stockholm och de som jobbar på myndigheten uti landet varit med via länk. De som har varit med på länk har alltid varit i underläge. Det är svårare att göra sig gällande om man inte sitter i rummet där de flesta finns. Nu när alla sitter hemma har alla lika chans att göra sig hörda. Och de slipper långa resor. En ny aspekt som jag inte tidigare har funderat på.

Stig Malm – ett vänporträtt

Stig Malm under ett sammanträde i Solna kommunfullmäktige

Jag lärde känna Stig Malm i början av 2000 talet när Stig blev aktiv i Solnapolitiken. Han satt under många år i kommunfullmäktige för socialdemokraterna och var under olika perioder vice ordförande i tekniska nämnden och vice ordförande i äldrenämnden. Jag hade också förmånen att ha honom som ledamot i styrelsen för Stiftelsen Filmstadens kultur, där jag var ordförande.

Vi hade dessutom förmånen att bo nära varandra. Jag i Filmstaden och Stig i huset till vänster om portalen, huvudingången till Filmstaden. Vi träffades därför många gånger i någon närbelägen butik eller på någon av  hans många promenader med hunden. Dessa promenader blev med tiden berömda  då det visade sig att de ssa promenader skapade många kontaktytor med Råsundaborna vilket bla ledde till extremt många personkryss i de omgivande valdistrikten.

Stig var en person som var lätt att uppskatta. Han var kunnig, påläst, engagerad och hade humor. Hans fackliga bakgrund gjorde att han arbetade politiskt på ett annorlunda sätt. Han var alltid lösningsinriktad såväl i kommunfullmäktige, i de nämnder han satt i och i stiftelsens styrelse. Han ville uppnå resultat. Trots att han var oppositionspolitiker så var hans ledstjärna alltid stadens bästa.

Alla inlägg i Solna kommunfullmäktige är inte lysande. Men när Stig Malm gick upp i talarstolen lyssnade alla uppmärksamt. Han hade alltid något viktigt att säga. Även om han inte tog strid i alla frågor så hade han en tydlig ideologisk och pragmatisk kompass som uppskattades även av hans politiska meningsmotståndare.

Jag uppskattade hans arbetarmoral. För en yngre generation är nog detta obekant. Jag skulle säga att hans devis var de klassiska orden – Gör din plikt -Kräv din rätt som var ledorden för arbetarrörelsen under många år. Även om jag har en annan ideologisk uppfattning och bakgrund än Stig så känner jag stor sympati för detta synsätt.

Under många år satt han i SVT:s nyhetspanel 7.45 på fredag morgon tillsammans med andra fd politiker och samhällsdebattörer. Det var intressanta debatter med personer med djup kunskap om det svenska samhället. Stig hade många erfarenheter med sig i bagaget men Solna var ofta utgångspunkt för hans inlägg och han berömde ofta Solna trots sin roll som oppositionspolitiker.  Tyvärr har SVT slutat med denna intressanta diskussions form som numera tagits över av TV 4.

Sista gången jag träffade Stig var på valdagen 2018. Han skulle rösta i vallokalen Hallen i Råsunda. Vår gemensamma vallokal. Jag såg att han hade blivit äldre men vi hade ett givande samtal. Vissa saker ändrade han inte på. En cigarrett sitter bra när man skall rösta.

Det finns en tredje väg för Liberalerna i regeringsfrågan

Efter förra valet ansåg jag att Liberalerna borde släppt fram Ulf Kristersson som statsminister. Det bästa vore om han bildat en ren moderatregering (lättast att bilda majoriteter) men en M-KD regering hade varit acceptabelt. Liberalerna och Centern hade kunnat samarbetat med regeringen – och tror jag – kunnat få ett stort inflytande över regeringens politik. Januariavtalet och Vänsterns samarbete med Socialdemokraterna visar att man inte måste sitta i en regeringen för att få inflytande. I denna roll hade L och C kunnat förhindra den högervridning som har skett inom svensk politik.

I dag är läget annorlunda. Sverigedemokraterna har stärkt sin ställning i svensk politik. KD har närmat sig SD och flörtar ganska vilt med deras väljare och Moderaterna är inte samma parti som under Reinfeldts tid. Sverigedemokraterna har länge jobbat för ett konservativt block i svensk politik och frågan är om de inte håller på att lyckas.

När detta blogginlägg skrivs är det dagen innan det viktiga partirådet söndagen den 28 mars. På partirådet skall Liberalerna ta ställning till hur partiet skall ställa sig i regeringsfrågan. Partistyrelsen vill att att Liberalerna skall ingå i en borgerlig regering bestående av L, C, Kd och M. Denna regering kan stödja sig på Sverigedemokraterna. Frågan är om ens detta är realistiskt med tanke på Centerns tydliga ställningstagande mot att ingå i en regering stödd av Sverigedemokraterna. Då blir det bara tre partier kvar.

Jag hade aldrig trott att partiet skulle vara beredda att ingå i en regering som är beroende av Sverigedemokraternas stöd. Det scenariot fanns inte i min politiska karta. Det finns en nedlåtande attityd inom Liberalerna gentemot SD. Många Liberaler tror att SD tycker att en borgerlig regering är bättre än en socialdemokratisk regering och skulle släppa fram den utan att ställa krav. Detta resonemang är helt fel. Precis som C och L ställde tydliga krav på S kommer Sverigedemokraterna att ställa långtgående krav på en borgerlig regering för att stödja den. Och det är inte frågan om ett nytt regemente i Skåne utan givetvis att de vill få igenom de centrala delarna av sitt partiprogram. Och de kanske inte nöjer sig med det. Det är helt klart att SD vill sitta i en regering efter nästa val eller efter 2026. Deras partisekreterare Richard Jomshof visst ju redan i programmet 30 minuter i onsdags vilken ministerpost han vill ha.

Man skall inte underskatta SD. De har en målmedveten och kunnig partiledning. De vet vad de vill och hur de skall uppnå målen. De har självförtroende och deras mål är givetvis att bli landets största och statsbärande parti och de kan mycket väl lyckas.

Jag har av flera skäl följt den politiska utvecklingen i de kommuner i Skåne och Blekinge som styrs av Sverigedemokraterna och Moderaterna med ibland stöd från andra partier. Den slutsats man kan dra är att de får igenom sin politik och det är inte Moderaterna som påverkar SD utan att det är SD som påverkar Moderaterna. Deras slogan är ju förändring på riktigt.

En regering som stöds av SD kommer ju givetvis att gå i nationalkonservativ riktning. Knappast i liberal riktning då liberalismen är SDs huvudmotståndare. De anser dessutom att Liberalerna är ett helt onödigt parti som borde åka ur riksdagen. Frågan är ens om SD skulle släppa fram en regering där Liberalerna ingår och det verkar även som om KD inte är sugen på att ha med Liberalerna i en regering om man skall tro Ebba Buschs uttalanden de senaste veckorna.

Frågan är hur Liberalerna skall hantera den uppkomna situationen. Den splittrar verkligen partiet. Jag har varit medlem sedan 1976 och aldrig har partiet stått inför en sådan utmaning som nu. Partiet kommer inte att splittras. Ett parti med 2,8 % av rösterna kan knappast splittras men risken är stor, om partistyrelsens förslag vinner på söndag, att många kommer att lämna Liberalerna eller minska sin aktivitet i partiet och vänta på bättre tider.

En väg som jag bedömer är möjlig, som kan accepteras av flertalet av Liberalernas medlemmar, är att Liberalerna släpper fram en M-Kd regering under förutsättning att man får igenom förslag som går i Liberal riktning. Att partiet under den kommande mandatperioden kan samarbeta med en M/KD regeringen i olika sakfrågor så länge som de går i liberal riktning. Är regeringens förslag oacceptabla är det bara att säga nej.

Jo Widerberg får Filmstadens kulturs stipendium 2020

Bilden kan innehålla: 1 person

Jo Widerberg är Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendiat 2020. I samband med Filmstadens 100-årsjubileum  30 augusti överlämnades stipendiet på 25.000 kronor.

Juryns motivering lyder:

I kortfilmen Litegrann lyckas Jo Widerberg fånga en stor frågeställning i ett litet format, med ett fint och äkta skådespeleri.

2020 års jury bestod av regissören Pella Kågerman, producenten Ina Sohlberg och filmkritikern Jenatte Gentele.

Om stipendiaten:

Jo Widerberg är regissör, som tog examen från filmutbildningen vid Akademin Valand 2016. Kortfilmen Litegrann är en av filmerna i romcom-satsningen It´s Love! som tillkom på initiativ av bland andra Svenska Filminstitutet och Filmbasen, Region Stockholm.

Om filmen:

Det är natt och i en säng ligger en tjej och en kille. Hon vill säga till honom att hon älskar honom men att han skall säga det först. Det blir en sömnlös natt.

Om stipendiet:

Stiftelsen Filmstadens Kultur i Solna verkar för att levandegöra det filmhistoriska arvet i Filmstaden. Sedan 2013 delar stiftelsen ut ett stipendium på 25.000 kronor till en filmskapare från Stockholmsområdet i början av sin karriär. I år delas det ut för åttonde gången. Stipendiet ska uppmuntra nästa generations filmskapare.

 

 

 

 

Filmstaden 100 år – ny utställning och en modell över området

Bilden kan innehålla: 2 personer, inklusive Lars Pettersson, träd och utomhus

1920 stod Sveriges drömfabrik – Filmstaden klar. Vi firar alltså Filmstaden 100 år i år. Tanken från Stiftelsen Filmstadens kultur, som har till uppgift att värna och utveckla det kulturhistoriska arvet, var att genomföra   ett omfattande  100-årsfirande men pga av pandemin har arrangemang fått ställas in eller flyttas fram.

Men i helgen ersätter 100 års firandet Filmstadens dag och det blir ett antal mindre Corona anpassade aktiviteter som guidningar, filmtävlingar och  om vädret tillåter utomhusbio på kvällarna.

Under fredagen invigdes två nya saker  i Filmstaden för att ytterligare beskriva områdets historia. Den första är en modell som visar hur området såg ut under de första åren på 1920-talet. Det är en omfattande research som har gjort det möjligt att skapa en modell över hur området såg ut vid den tiden. Modellen har tillverkats av modellbyggaren Ulf Randers, som för övrigt också var delaktig i byggandet av modellen över Skansen.

Bilden kan innehålla: en eller flera personer och utomhus

Dessutom har en ny utställning tagits fram som beskriver områdets utveckling under 100 år och de över 500 filmer som har spelats in i Filmstaden.

Modellen och utställningen kan du se när som helst då de står utomhus hela tiden.  Modellen finns mellan portvaktsstugan och administrationshuset och 100-års utställningen finns på muren.

Läs mer om Stiftelsen Filmstadens kultur

Bilden kan innehålla: utomhus

Att hantera Pandemins verkningar är ingen bra gren för EU

Själva grunden för EU-arbetet är att Europas stater skall samverka för att skapa en bättre och starkare världsdel. Enade vi stå söndrade vi falla är en bra devis som trots att den har en socialistisk bakgrund visar lite hur EU-arbetet har fungerat under Covid 19-pandemin.

Vi kan i dag konstatera att EU inte har fungerat under krisen. Alla stater har fattat självständiga beslut utan att ta hänsyn till andra stater. Ibland är det svårt att se de logiska resonemangen bakom besluten. Det nationella territoriet har blivit viktigare än var smittspridningen faktiskt finns och nationalstaten har växt sig starkare på samarbetets bekostnad.

Det mest makabra var när bla Frankrike ville stoppa beställd medicinsk utrustning till Sverige.

Och problemen bara fortsätter. En dag öppnade Danmark upp för turister från Skåne. Nästa dag stängdes gränsen. Ett tag kunde man flyga till Grekland. Sedan kom det nya direktiv. Norge öppnade upp för resor till Gotland. Efter ett tag kom man på att det var inte så bra ur smittspridningssynpunkt och stängde ner gränsen totalt mot Sverige.

Över huvud taget kan man ifrågasätta Norges stängning av gränsen mot Sverige. I de delar av Sverige där man har en omfattande gränshandel mot Norge har man haft en väldigt låg smittspridning så några skäl till att stänga ner gränserna har man inte. Och inte i dag heller då de svenska dödstalen i Covid 19 dalar markant.

Norge har klarat sig dåligt ekonomiskt under pandemin. Den norska detaljhandeln har däremot gått väldigt bra när inga norrmän åker över gränsen. Och det verkar mer som om Norge vill värna sin egen handel då stängda gränser i det korta perspektivet kan vara bra för Norge då det troligtvis är 10 norrmän som åker till Sverige på varje svensk som åker till Norge.

En fråga som är akut att lösa är att länderna inte bara från en dag till en annan kan stänga gränsen och göra det omöjligt att ta sig hem igen. Det kommer effektivt att minimera resandet och därmed återhämtningen av ekonomin i stora turistländer som Spanien och Italien. Vem vill riskera att bli kvar i månader även om det är i sommarhuset i Spanien. Sverige har dock varit ett föredöme som inte har stängt gränserna men inte gjort så stor skillnad i praktiken då få har fått åka hit.

På detta område måste EU ta fram tydliga regler som gör det möjligt för EUs medborgare att resa tryggt i Europa och att åter igen bli ett enat EU.

Kungliga Nationalstadsparken 25 år

Världens första nationalstadspark

Kungliga nationalstadsparken har blivit 25 år. Det har varit en lång resa som började flera år innan lagstiftningen trädde i kraft 1995. Många oroade sig för att den omfattande planerade bebyggelsen runt nationalstadsparken och framför allt i vissa delar av parken skulle hota de natur- och kulturvärden som finns i parken. Genom det omfattande statliga ägandet och det kungliga inflytande under århundraden är det kulturella inflytandet stort och genom de kungliga jaktmarkerna orört i stora delar. Det har skapat en speciell fauna. Områdets många stora gamla ekar har skapat en ekologisk mångfald utan motstycke i Sverige. Så utan tvekan är det ett unikt område i Sverige och även internationellt.

Det var ett helt enigt kommunfullmäktige som 1993 yttrade sig över lagförslaget att inrätta  Sveriges första nationalstadspark 1993. Genomgående har Solnas politiker varit positiva till att utveckla områdets natur- och kulturvärden. Men det har funnits konflikter under årens lopp och vi har i alla delar inte varit överens med de olika organisationer som har varit engagerade i parken.

Mer problematiskt har det varit med Stockholm. Där har entusiasmen inte varit lika stor. Det har funnits olika uppfattningar. Vissa har helhjärtat ställt upp för parken. Andra har oroat sig över att parken kan hindra viktiga projekt för bla  universiteten och högskolorna i området.

Jag har varit ordförande för byggnadsnämnden/stadsbyggnadsnämnden under en stor del av de åren som parken har funnits. Utan lagstiftningen hade området exploaterats i större omfattning. Solna stad har kunnat säga nej till många projekt, speciellt under de första åren efter lagstiftningens införande då intresset var mycket stort att etablera sig inom nationalstadsparken. Däremot rådet det inget formellt byggförbud i området, vilket en del tror eller hävdar. Utan varje projekt skall prövas mot lagstiftningen.

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”

Kompletteringsbebyggelse till befintliga verksamheter har varit möjligt men inte för helt ny verksamhet i området.

Har allt varit bra? Nej, det har det inte. En miss var att ta med Bergshamra bostadsbebyggelse i området. Det har skapat många onödiga konflikter och många boende och även andra har använt nationalstadsparken som argument för att säga nej till allt från solceller, lekparker till ett nytt trygghetsboende i centrala Bergshamra. När bakgrunden till deras nej egentligen har haft andra bevekelsegrunder.

Det som jag tycker är tråkigt är att de berörda städerna Solna, Sundbyberg och Lidingö och olika statliga myndigheter inte har gjort mer för att lyfta fram områdets kultur- och naturvärden. Området hade i större utsträckning kunna bli ett intressant besöksmål i sin helhet även om delar av området som Ulriksdal, Haga och Djurgården givetvis är stora besöksmål. Ibland har jag känt mig ganska ensam inom politiken i de strävandena. Här hade vi kunnat göra mer. Ett av problemen var att när lagstiftningen infördes var det mer av en bevarandelagstiftning och inte en utvecklingslagstiftning. Jag tog upp detta flera gånger med det dåvarande statsrådet Görel Thurdin, Centerpartiet att myndigheterna behöver pengar redan inledningsvis för att genomföra förändringar men hon hänvisade hela tiden till den statliga budgetprocessen. Och då blev det lite som det blev.

Mina förhoppningar om de kommande 25 åren är att vi kan utveckla parkens kulturella värden och dess unika natur. Att göra området till ett intressant besöksmål. Det är det bästa skydd som parken kan få eller som Henrik Waldenström, en av initiativtagarna till parken brukade säga – Vem skulle vilja förstöra Venedig.

Världens första nationalstadspark

Det är unikt att ett vidsträckt område med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden finns kvar mitt i en storstad. För att garantera värdena för framtiden utsågs området Ulriksdal-Haga-Djurgården-Brunnsviken år 1995 till världens första nationalstadspark. Skyddet för parken finns preciserat i 4 kap 7 § miljöbalken:

Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark.

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om
1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och
2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada.

Tanken på ett samlat och långsiktigt skydd för området växte fram åren kring 1990, när flera stora exploateringsprojekt var aktuella i och intill nuvarande Kungliga nationalstadsparken. För att inte värdena på sikt skulle gå förlorade, uppmärksammades från flera håll på behovet av ett långsiktigt och samlat skydd för området. Myndigheter som Riksantikvarieämbetet och Boverket agerade genom skrivelser till regeringen, Ståthållarämbetet engagerade sig och flera riksdagsmotioner inlämnades. Men inte minst spelade det ideella engagemanget hos föreningar och privatpersoner en stor roll för tillkomsten av världens första nationalstadspark. Världsnaturfonden WWF startade ett eget projekt kring parken och flera nya intresseföreningar bildades, många av dessa kom att samverka under Förbundet för Ekoparkens paraply. Med ett brett stöd i riksdagen antogs år 1994 propositionen Nationalstadsparken
Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.

 

 

Gasbilen är ett miljövänligt alternativ som borde få en renässans och ett alternativ till elbilen

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.
Det är inte lätt attt vara bilägare och välja rätt bränsle. För några år sedan var det E 85 som gällde. Därefter var det dieselbilar som var miljövänliga och som stod på politikernas topplista. Nu är det elbilen som alla skall ha trots en eftersatt laddstruktur. Ett bra miljöalternativ som lite har glömts bort är de bilar som går på fordonsgas. Detta uppmärksammar DN den 1 februari i år. En anledning till att inte gasbilden blev en stor framgång var att tillgången på gas i framförallt Mälardalen, som inte hade tillgång till naturgas, var alldeles för liten. Detta ledde till att tankstationerna från och till inte hade någon gas att sälja. Och gasbilen blev inte attraktivt alternativ.
Nu är situationen annorlunda. De stora reningsverken tillverkar i dag mycket biogas som kan uppgraderas till fordonsgas och det stora flertalet kommuner samlar in matavfall som kan bli fordonsgas. Till detta kommer restprodukter från jord- och skogsbruk.
Gasbilen har många fördelar. Man slipper kostnaderna för laddinfrastruktur i bostaden eller sommarstugan. Den är billigare än en elbil och går snabbt att tanka jämfört med en elbil. I det större perspektivet kan kostnaderna för att förstärka elledningarna till bostadsområden minskas.
Och bränslet finns redan i form av gas från avloppsvatten, matavfall och restprodukter från jord- och skogsbruket. Och fordonsgas är en miljöeffektiv åtgärd. Gasbilen kan få en renässans som ett miljövänligt alternativ.
Läs mer om gasbilen i DN.

Byggnadsnämnden förelägger Backstugans ägare vid vite om 500.000 kronor per månad

Bildresultat för Backstugan Filmstaden

Byggnadsnämnden fattade beslut (2020-01-29) om att förelägga Backstugans ägare Råsunda Hills ABs ägare att vidta rättelse med  ett löpande vite om 500.000 kronor per månad. Beslutet gäller från samma dag. Bakgrunden är att det bedrivs skolverksamhet, trä- och syslöjd i lokalerna för elever i årskurs 9. Eleverna kommer från en skola i Gamla stan.

I gällande detaljplan för fastigheten står det att det endast får bedrivas restaurantverksamhet i lokalerna. Skall det bedrivas någon annan verksamhet i lokalerna krävs det detaljplaneändring eller ett tillfälligt bygglov. Enligt en artikel i Solna Direkt nr 4 2020 är ägaren medveten om detta men har ända startat skolverksamhet i lokalerna i strid mot gällande plan. Tidigare har nämndens inspektörer ingripit mot byggverksamheten i lokalerna.  Troligtvis kommer även Miljönämnden att ingripa med stöd av Miljöbalken. Nämndens beslut kommer även att skickas för kännedom till skolinspektionen.

I Backstugan har det varit restaurantverksamhet i lokalerna sedan Filmstaden stod klart 1920. Enligt min uppfattning skulle en skola i lokalerna bryta denna 100-åriga tradition och restauranten är en viktig del av helheten – Filmstaden. Byggnaden har ett starkt skydd såväl utvändigt som invändigt som knappast går att förena med skolverksamhet. Europaskolan har sagt att de vill bedriva verksamhet för 120 elever för yngre barn, enligt uppgift från förskoleklass. Det skulle innebära att även området måste inhängnas med staket vilket helt skulle ändra trädgårdens utseende.