Jag kandiderar till riksdagen

Jag sitter i riksdagen sedan mars 2025 och sitter i skatteutskottet och ersättare i finansutskottet, försvars-, socialförsäkrings- och justieutskottet samt ersättare i EU-nämnden. Förutom i skatteutskottet tjänstgör jag ofta i finansutskottet och i EU-nämnden.

Jag är Liberalernas skatte- och seniorpolitiska talesperson.

Om jag blir invald i riksdagen kommer jag att vara en av få riksdagsledamöter som är 65+. I den nuvarande riksdagen finns det endast ett fåtal riksdagsledamöter som har uppnått pensionsåldern trots att antalet pensionärer uppgår till över 2 miljoner. Det innebär att många viktiga perspektiv saknas i riksdagen. Jag kan ge de äldre en röst i riksdagen.

Jag står på plats 8 på riksdagslistorna i Stockholms stad och län men även på rikslistan, plats 36 som gör att du kan rösta på mig i hela landet och även om du är utlandssvensk. Är du intresserad av att rösta på mig kan jag skicka dig valsedlar då dessa inte finns i vanliga vallokaler. Du kan också beställa dem här. Bor du utanför Stockholms län är det den nationella valsedeln du skall använda dig av.

Min stora politiska erfarenhet från framför allt kommunalpolitikens olika områden och min erfarenhet och kunskap om svensk bostadspolitik, svensk arbetsmarknad och trygghetssystemen gör jag att jag kan riksdagen nya perspektiv utifrån socialliberala utgångspunkter.

De frågor jag främst skulle vilja arbeta med ligger framför allt inom fem viktiga politikområden som kommer att få stor betydelse de kommande år. De är inte rangordnade:

• Motverka ålderismen. Ålderismen är ett av våra största samhällsproblem inom många områden: framför allt inom arbetslivet och sjukvården. Du skall kunna jobba kvar i arbetslivet om du vill. Det behövs ett nationellt vaccinationsprogram för alla över 65 år. Mammografi efter 74 år.

• Tandvårdsreform. Tänderna är en del av kroppen och skall givetvis ingå i högkostnadsskyddet.
• Sänk skatten. Det skall löna sig att utbilda sig och ta ansvar. Sänk skatten för de som arbetar och sänk skatten på pension. Skattefri ISK upp till 500.000. Sverige behöver en skattereform.

• Satsa på yrkesgymnasiet och yrkeshögskolan. Rätt kompetens behövs för att Sverige skall vara en framgångsrik kunskapsnation.
• Hela rättskedjan måste fungera. Alla delar av rättsväsendet, polis. åklagare, domstolar, tull och kriminalvården behövs för att vi skall kunna bekämpa gängkriminaliteten. Mycket har gjorts under den här perioden för att öka anslagen till dessa myndigheter men mer behöver göras. Bedrägerier mot äldre måste stoppas.

• Socialförsäkringar inklusive pensioner.  Inkomstbortfallsprincipen måste även i framtiden vara grunden för socialförsäkringssystemet. Den ger individen trygghet och ger systemet en bred förankring. Avsättningarna till pensionerna måste höjas. Pensionssystemet måste ge den enskilde en rimlig pension. Även när man fyllt 65 borde man kunna tjäna in till tjänstepensionen. Det kan ge många en bättre pension, särskilt för de som har anlänt sent i livet till Sverige och inte har jobbat 30 i landet.
• Arbetsmarknaden. Stora förändringar sker inom arbetsmarknaden och Sverige måste då ha ett utbildningssystem som ger den enskilde möjligheter att kompetensutvecklas. Ett bra skolsystem och en kvalitativ högtstående högskola och forskning är nödvändigt för att Sverige skall hänga med i konkurrensen. Grundprincipen för arbetsmarknaden måste vara att arbetsmarknadens parter blir överens om de förändringar som behöver göras.
• Bostäder och byggande. De kommande åren måste det bostäder och det behövs byggas bostäder i princip i hela landet. Regelsystemet behöver förändras och förenklas. Det behövs byggas en mix av olika bostäder med olika upplåtelseformer och storlekar. Sverige är i behov av ett system som gynnar enskildas bostadssparande. En viktig bostadsfråga som ofta glöms bort i Sverige är de äldres behov av olika typer av trygghetsboenden.
• Infrastruktur. Sverige är stort och glest befolkat. Det ställer stora krav på en infrastruktur som minskar avstånden. Det kan ske genom en IT-utveckling i hela landet och satsning på utbyggnad av vägar, järnvägar och annan spårbunden trafik i vårt land. Avstånden måste minska. Ingen tror idag att vi kommer att jobba på samma sätt efter pandemin. Mycket talar för att de som har möjlighet kommer att dela sin arbetstid med mellan hemmet och arbetsplatsen. Det kommer att ställa krav på snabbare och säkrare digitala vägar. Det är minst lika viktigt som att bygga ut den spårbundna trafiken. En utbyggnad av höghastighetståg är oerhört kostsamt och riskerar att bli en gökunge som tränger ut andra viktiga investeringar.

Om mig

Jag är socialliberal och är riksdagsledamot och har några uppdrag i Solna stad

Född i Göteborg, bor i Solna sedan 1983. Jag är jurist och har arbetat som förhandlare/rådgivare på Saco-förbundet Akavia (fd Jusek/Civilekonomerna) på förhandlingsavdelningen. Jag arbetade särskilt med Akavias medlemmar inom offentlig sektor, främst den kommunala sektorn samt en del statliga myndigheter, bla biträdande förhandlare för Saco-S medlemmar inom åklagarmyndigheten. Jag representerar även Akavia inom AkademikerAlliansen. Jag var även en av AkademikerAlliansens förhandlare gentemot Sobona, de kommunala bolagens organisation. Jag hade också ett särskilt ansvar för förbundets chefsmedlemmar, särskilt inom kommunal sektor

Jag är gymnasieekonom och tog en jur.kand-examen i mitten av 1980-talet. Jag har även läst statskunskap, företagsekonomi och genus och jämställdhet som enstaka kurs.

Jag har jobbat många år inom politiken och för tillfället har jag följande uppdrag:

• Riksdagsledamot
• ledamot av Stiftelsen Filmstadens Kulturs styrelse
• Ledamot av Solna Vattens styrelse

Jag var kommunalråd i Solna 1989-1994 och 2003-2014 i Solna, ordförande för stadsbyggnadsnämnden och vice ordförande i kommunstyrelsen och dess arbetsutskott/personalutskott. 

Under perioden 2010-2014 var jag först ersättare och senare under mandatperioden ordinarie i landstingsfullmäktige. Inom landstinget var jag först ledamot av miljö- och skärgårdsberedningen och senare vice ordförande i Locum  , landstingets fastighetsbolag

Under åren 2014-2016 var jag utsedd av regeringen som ledamot av Riksantikvarieämbetets insynsråd. Mellan 2007-2014 var jag ordförande för Film Capital Stockholm och ledamot av styrelsen 2015-2020. Nu sitter jag i Tullverkets insynsråd

Inom Storsthlm, fd kommunförbundet Stockholms län (KSL) har jag haft flera uppdrag. Ledamot av styrelsen 2003-2006, ordförande för självstyrelseberedningen som jobbade med de frågor som Ansvarskommittén utredde 2003-2007 samt ordförande för miljö- och samhällsutvecklingsberedningen 2006-2014. Jag har också varit ledamot av Mälardalsrådets styrelse 2006-2014 samt Stockholmsregionens Euroropaföreningen 2010-2014.

Förutom politik har jag ett stort intresse av kultur, idrott och friluftsliv. Jag går gärna på bio och har varit ordförande för Kafé Sjöstugans vänner och Akavias/Juseks konstförening. Jag går ofta på konstutställningar och museer och mina favoriter är Göteborgskoloristerna (kanske inte så konstigt), Halmstadsgruppen och Holländskt 1600-talsmåleri och besöker därför gärna Amsterdam/Haag och Wien. Jag är även en stor fantast av online auktioner, framför allt av möbler som går att köpa till väldigt bra priser.

Jag åker gärna långfärdskridskor, paddlar kanot i Brunnsviken och cyklar/vandrar under sommarsemestern.

Jag tillbringar mycket tid i sommarhuset i Lysekil och försöker även att vara i Nice så mycket som det går.

Fler Allmänläkare, vaccinationsprogram och bättre äldreomsorg är viktiga för Liberalerna

I dag har jag varit med på Äldreriksdagen 2026 som representant för Liberalerna. Det blev på många områden en intressant debatt: fast läkare på vårdcentralen, God och nära vård, nationellt vaccinationsprogram, pensioner, bostadstillägg för pensionärer, pensionsavgiften, rekrytering till äldreomsorgen, obligatoriska kontroller av personal för att nämna frågor som var uppe till diskussion. Jag är glad över att få ta upp behovet av allmänläkare, kompetensutveckling av äldre- och omsorgspersonal samt att Liberalerna vill göra det möjligt att dela pensionen för makar och sambor. Det behövs 4500 fler allmänläkare. Jag kan erkänna att jag var lite spänd inför debatten då Magdalena Andersson, Daniel Hellden och Nooshi Dadgostar var med i debatten. Men jag fick rätt. De hade knappast läst på och framför allt Magdalena Andersson var det samma talepunkter som i vilket debatt som helst. Tack för bilden

Regeringen vill stoppa hårdhänt nybebyggelse i villaområden

Ibland blir det snabba ryck då jag var med på morgonens presskonferens om – Uppdrag att utreda hur befintliga villaområden kan skyddas mot ovarsam förtätning tillsammans med stadsråden Andreas Carlsson och Benjamin Dousa. Ingen nyfråga för mig som varit stadsbyggnadskommunalråd i Solna.

Även tidigare har en del villaägare och byggföretag velat bygga i villaområden, vilket i min hemkommun Solna vi oftast sa nej till under Alliansstyre.

Nu har det blivit en ny dimension på detta då Socialdemokraterna och hyresgästföreningen kraftigt vill förtäta villaområden och tränga in höga hyresrättshus. Jag har sett skisser från Hyresgästföreningen som visar en förtätning som helt förändrar områdena. Bygger man nya stadsdelar är det bra att blanda upplåtelseformer men inte i de här fallen.

En viktig dimension som nu har blivit en viktig del av stadsbyggandet är klimatförändringarna. Det går inte att bebygga varje litet grönområde. De behövs för att ta hand om stora vattenmängder, hålla temperaturerna nere och förbättra luftkvaliten. I Stockholm har Socialdemokraternas planerade förtätning i Enskede inte klarat av kraven på att ta emot vattenmassor.

Utredningen som regeringen skall tillsätta skall titta på åtgärder mot ovarsam förtätning i villaområden. Det kan vara krav på förändring i lagstiftning eller andra åtgärder. Den skall jobba snabbt och vara klara senast den 2 april 2027.

Jag skulle tänka mig att det kommer att bli förslag på förändringar i PBL om att ny bebyggelse skall anpassas till befintlig bebyggelse och den lagstiftningen kommer att stärkas och att småhusägare skall få ökat inflytande i planprocesser i det egna området

Sänkta skatter på arbete och pension är en viktig fråga för Liberalerna

I dag har jag intervjuats av Sofia Bildstein-Hagberg på Svenskt näringslivs podd – Skattefrågan. Det blev en diskussion om inkomstskatter, moms, bolagsskatter, FOU-avdrag och hur vi får fler äldre att jobba längre och oppositionens krav på bank- och förmögenhetsskatter. En artikel i SvD i 2026-08-21 visar att högre inkomstskatter inte alltid leder till mer pengar till välfärden. Ibland tvärtom. Liberalerna vill ha sänkta inkomstskatter, på arbete och pension, och V och S talar om högre skatter för miljardärer. Problemet är att miljardärer för S är alla som tjänar över 65.000 kr/månad och V 55.000/månad. Så med en vänsterregering kommer många väljare att få höjda skatter men inte mer välfärd. Podden kommer att så småningom publiceras i olika media

Filmstaden är en av Råsundas och Solnas klenoder

I februari höll jag ett uppmärksammat föredrag för Solna hembygdsförening på Charlottenburg. Föredraget följdes upp av mig med en artikel i hembygdsföreningens tidning Charlottenburgsbladet. Fokus har inte varit filmer och skådespelare utan varför Filmstaden placerades i Råsunda, områdets storhetstid, tiden efter storhetstiden och hur planeringen såg ut för så som området ser ut idag. Jag skriver om Filmstaden – en av Råsundas och Filmstadens klenoder. Jag vill dessutom passa på att uppmana er om att bli medlemmar i Solna hembygdsförening. De har intressanta föredrag och en tidning som tar upp intressant områden och företeelser i Solna. Betala in medlemsavgiften 200 kronor på plusgiro 13 29 17-6. Kom ihåg att tydligt ange ny medlem, namn och adress.

Filmstaden är inte bara ett unikt område i Råsunda utan i hela Sverige. Filmens vagga finns inte i Råsunda utan i Kristianstad 1907.

Men under storhetstiden 1920-1973 var Filmstaden Sveriges filmcentrum och mycket få filmer spelades in i landet utan att hela eller delar av filmen spelades in i Filmstaden. Men även efter 1973 har det spelats in film och även i dag används Filmstaden som bakgrund till olika filmer.

Den här artikeln kommer inte att handla så mycket om olika filmer eller skådespelare utan siktet är att beskriva varför Filmstaden placerades här och vad som hände efter att SF lämnade området.

Varför valdes Filmstaden som den stora inspelningsplatsen. Platsen var på många sätt idealisk. Nära Stockholms innerstad, spårvagnen hade kommit några år tidigare, stora områden att bygga lokaler som behövdes. Filmstaden var en stad i staden med ateljéer, verkstäder, laboratorier och administrativa byggnader. Det var ingen bebyggelse i närheten så ängar, skogar och Råstasjön kunde användas för inspelningar. Det mesta kunde göras inom området eller dess närhet.

I slutet av 1960-talet förändrades förutsättningarna att göra film. Den franska vågen inom filmen innebar att man inte längre skulle spela in film i studior utan man skulle spela in i autentiska miljöer. Det möjliggjordes av att ny teknik förbättrade förutsättningarna att spela in utomhus. Till detta kom att inspelningarna stördes av den nya bostadsbebyggelsen och flyget från Bromma.

Detta gjorde att anläggningar som Filmstaden blev omoderna och började avvecklas och många anläggningar i landet avvecklades successivt.

Nu har trenden vänt. Många inser fördelarna med att spela in i studios. Vad hade hänt med Filmstaden om trenden hade vänt tidigare? Det är frågan som många av oss funderar på.

Efter filmstadens storhetstid fortsatte inspelningarna i mindre skala och flera mindre filmbolag fanns i området och Filmteknik. Under denna tid spelades glasblåsarnas barn in och TV-serien skärgårdsdoktorn.

I slutet av 1980 – talet påbörjades planeringen för ett nytt Filmstaden men drog ut på tiden pga den ekonomiska krisen i början av 90-talen. 2003 antogs detaljplanen för Filmstaden.

Tanken var att det stora flertalet av de historiska byggnaderna skulle rustas upp och bevaras för framtiden och gärna fyllas med verksamheter med anknytning till film. Och inledningsvis blev det också så. SF och Universal flyttade dit och området fick en egen biograf. I planen fanns det utrymme för 550 bostäder. Inspirationskälla var det nya området St Eriksområdet på Kungsholmen som byggdes i 20-tals stil. Färgskalan på bostadshusen är hämtade från Vasastan som bygges på 20-talet. Fönstren är spröjsade. Gatorna i området är uppkallade efter skådespelare, filmregissörer och en fotograf. Alla bostadsrättsföreningar utom en är uppkallade efter kända biografer i Stockholm.

Området ligger granne med en tunnelbanestation, Råstasjön och Lötsjön, affärer och service i Råsunda och man tar sig snabbt in till Stockholms innerstad

Det nya bostadsområdet har en stark storytelling till filmen. Det är på detta sätt ett helt unikt område. Det finns inget bostadsområde som liknar Filmstaden i Sverige.

Vad har Filmstaden betytt för Råsunda var en fråga som ställdes när jag talade på ett möte med Solna hembygdsförening. Tillsammans med Råsunda fotbollsstadion har Filmstaden betytt oerhört mycket för stadsdelen och för Solna i stort. De har verkligen satt Råsunda på kartan och sagan om Filmfabriken lever vidare.

Stämpelskatten vid inteckning i Skepp slopas

I dag (2025-05-19) debatterades Skatteutskottets betänkande 2024/25:SkU20 om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp.

Den 27 juni 2023 tillsatte den nuvarande regeringen en utredning, Vågade skatter – navigering i sjöfartens förutsättningar, med syfte att se om det fanns ett behov av att ändra reglerna för stämpelskatt vid inteckning i skepp och tonnagebeskattningen.

Det fanns det och först ut är regeringens proposition om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Längre fram kommer det positiva förändringar när det gäller Tonnageskatten.

Svensk sjöfart är inte som den var när jag växte upp i Göteborg under 60- och 70-talet. Då fanns det hur många rederier som helst och en uppgift vid hade i skolan var att följa rederiet Transatlantics fartyg Arizona över de vida haven.

Att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp är ett sätt att stärka svensk sjöfart och bla minska utflaggningen och få nya fartyg att bli svenskregistrerade.

I dag finns många fartyg registrerade i danska och norska fartygsregistren. I många länder betalar redarna ingen stämpelskatt.

Slopas stämpelskatten blir förutsättningarna mellan olika länder mer likartade.

Av samtal jag har fått så kan denna åtgärd samt en bättre tonnageskatt hindra fortsatt utflaggning.

Under debatten frågade en socialdemokratisk riksdagsledamot om när kommer förslaget om ändrade regler för tonnageskatt. Det intressanta är att det var under en socialdemokratisk regering 2017 som tonnageskatten infördes. Ganska snabbt insåg sjöfartsnäringen att skatten inte fungerande på ett bra sätt. Trots att det var en socialdemokratisk regering fram till hösten 2022 så togs inga initiativ till några förändringar. Under 5 år- Men redan efter ett halvår tog den nuvarande regeringen initiativ till en bred utredning som tittade på både stämpelskatten och tonnageskatten

Jag har läst igenom många remissvar och tidningsartiklar om förslaget. Remissinstanserna är väldigt positiva och ser detta som ett steg i rätt riktning.

Trafikanalys anser, trots att det inte är så stora belopp det är frågan om, ca 10 miljoner per år, så är signalvärdet stort och kan leda till att nya företag väljer att registrera sina skepp i Sverige.

Ur ett beredskapsperspektiv är detta viktigt. Ett svenskflaggat fartyg seglar under svensk lag och kan därför disponeras av Sverige i kris och krig.

Vidare anser Trafikanalys att85 % av de ombordanställda på ett svensk registrerat fartyg är svenska medborgare och fler svenskregistrerade fartyg innebär med stor säkerhet fler svenska ombordanställda. Även det till fördel ur ett beredskapsperspektiv, liksom för att stärka det svenska sjöfartsklustrets kompetensförsörjning.

Det finns även positiva bieffekter av förslaget. Havs- och vattenmyndigheten och Svensk Sjöfart anser att detta kan ha positiva effekter på klimatet och miljön. De konstaterar att det blir billigare att investera i moderna miljövänligare fartyg.

Regeringen bedömer att det kommer att kosta staten 10 miljoner kronor per år. En blygsam summa för staten men minskade kostnader för Sjöfarten och vissa remissinstanser tror att statens kostnader blir mindre då fler fartyg kommer att registreras i Sverige.

Förslaget är ett steg i rätt riktning för svensk sjöfart och då inget parti i skatteutskottet har anmält avvikande uppgift kommer propositionen att gå igen i riksdagen utan problem och tanken är att lagförslaget skall träda i kraft 1 juli 2025.

Bild från Dagens Juridik som handlar om stämpelskatten

Solna tappar snabbt i Svenskt Näringslivs ranking om lokalt företagsklimat

På senast kommunfullmäktige (2025-04-28) hade vi en intensiv debatt om att Solna numera år efter år tappar i rankingen över att vara Sveriges Näringslivsvänligaste kommun. Samuel Klippfalk och Ansgar Toscha, båda (KD) hade lämnat in en interpellation om Solnas tapp i årets ranking av företagsklimatet och vad den politiska majoriteten i Solna (S,V.MP och C) vill vidta för åtgärder

Under de många är som Solna styrdes av Alliansen låg Solna i topp i hela landet. År efter år. Om Solna något år inte skulle ligga i topp hade det varit en sensation.

Nu faller Solna i rankingen. Från plats 2 år 2023 till plats 5 år 2024. Så lågt har Solna aldrig varit tidigare. Och det år precis som i idrottssammanhang. Vem kommer ihåg en 5:a i ett Olympiskt mästerskap.

Solnakoalitionens (S,V, Mp och C) förklaringar till att Solna snabbt rasar nedåt  är bla att det är svårt för en storstadskommun att konkurrera med mindre kommuner för att skapa kontakt med kommunens företag. Det är ju en märklig invändning då Solna under årtionden har lyckats ligga i topp. Visst har Solna haft problem med gängkriminalitet som kan ha påverkat företagarnas känsla av trygghet men den typen av kriminalitet finns ju i hela Sverige.

Solna har ju många fördelar som en hög utbildningsnivå som rankas högt och i normalfallet har vi en  väldigt bra kollektivtrafik även om vi hade problem med pendeltågstrafiken under en period.

Men den nuvarande majoriteten har problem med trovärdigheten som givetvis påverkar företagarnas attityd till Solna. Företagarna anser att kommunen brister i företagsservice.

Solnakoalitionen har under tiden sen de vann valet försökt förmå Solnas barn och ungdomar att söka till de kommunala skolorna med omfattande marknadsföringskampanjer. Nya kommunala skolor byggs eller byggs ut eller återöppnas som i Bergshamra. Inga nya privata alternativ tillåts  etablera sig och när Spanska skolan behövde nya lokaler var hjälpen från Solna stad ringa så de tvingades etablera sig i en annan kommun

 Då vet vi att antalet nyfödda barn minskar dramatiskt i hela landet och även i Solna. Det låga bostadsbyggandet i Solna förändrar inte denna situation. Solna kommer att stå med en stor överkapacitet av skolplatser. Skattebetalarnas pengar kommer att läggas på tomma lokaler. Signalen är tydlig. Valfrihet och mångfald inom skolan och förskolan vill inte Solnakoalitionen ha. I Solna kommer man att bygga Megaförskolor och det försvårar andra alternativ. SFI tas hem i egen regi precis som skolmaten.

Ännu värre är det inom äldreomsorgen där centerpartiet har ordförandeskapet. Successivt plockas alla privata utförare bort, senast äldreboendet i Hallen. Trots att de privata utövarna under många är har haft en bra kvalité på verksamheten så vill de styra mot att all äldreomsorg skall drivas i kommunal regi.

Detta skickar tydliga signaler mot privata utövare. Vi vill att all verksamhet som kommunen ansvarar för  skall drivas av just det – kommunen.

Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet är med och styr skickat bara det negativa signaler. Det som är särskilt anmärkningsvärt är att Centerpartiet är en del av den styrande majoriteten. Centerpartiet vill ju vara ett parti som är företagarvänligt, även om opinionsundersökningar visar att det är bara de själva som uppfattar sig som företagarvänligt.

 I Solna är det helt klart att de ambitionerna har man inte alls. I Solna  bedriver man en politik som motverkar privat företagande och valfrihet. Det är svårt att se att Centerpartiet får ut något av sin politik i sitt samarbete med S,V och MP.

Inte så konstigt att Solna år efter år tappar i Svenskt Näringslivs ranking.

Handelsförbindelserna med USA och Kina i EU-nämnden

På fredagens möte med Riksdagens EU-nämnd var det två viktiga frågor som var uppe.  Handelsrelationerna med USA och Kina. Regeringens representant på nämnden var utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.  Trumps beslut om att införa höga tullar mot alla länder på minst 10 %, 20 % mot EU, 32 % mot Kina och ännu högre tullar vissa andra länder, speciellt i Asien ritar om Världshandeln på ett avgörande sätt. Alla andra länder i Världen inser att det kommer att vara negativt för alla länder och Världshandeln inklusive USA. Men det förstår inte Donald Trump trots att under fredagen rasade Världens börser.

I Nämnden rådde det stor enighet kring att bevara frihandeln , inga tullar mellan länder och att EU uppträder gemensamt mot USA.

Benjamin Dousa informerade om att EU kommer att införa tullar mot USA under mitten av april eller under senare delen av april. EU tittar särskilt på tullar som inte påverkar Europas ekonomi på ett negativt sätt.

Jag konstaterade att i diskussionen att det är en väldigt olycklig situation vi hamnat i och det känns väldigt mycket som 1930-talet då USA införde tullar som var mycket negativa för Världshandeln och även för USAs ekonomi. EU behöver hålla ihop och ha ett gemensamt agerande.

Min fråga till statsrådet Benjamin Dousa var om EU planerar tillräckligt höga och omfattande mottullar. Det enda som Trump förstår är klarspåk och ett tydligt motstånd. Och många gånger är det bättre att tillgripa rejäla motåtgärder med en gång så att det får effekt. Ryck av plåstret med en gång.

Benjamin Dousa svarade att det är viktigt att motåtgärderna blir rätta och är tydliga. EU kommer att vidta proportionerliga motåtgärder och de kommer att vara väl avvägda. EU vill inte eskalera konflikten och åtgärderna skall göra så liten skada som möjligt för Sverige.

Den andra stora frågan för dagen var handelsrelationerna med Kina. Min uppfattning är att Sverige måste vara observanta på att den nya Världsordning som växer fram inte är regelbaserad utan som mer tar formen av att stormakterna, fram för allt USA, Ryssland och Kina anser att de skall dominera sin omgivning. USA anser sig ha rätt till Kanada och Grönland, Ryssland över de länder som en gång ingick i Sovjetunionen och Kina har bl a anspråk på Taiwan.

Om Kina tar sig frihetens att invadera Taiwan kan detta leda till att viktiga produkter där Taiwan har större delen av Världsmarknaden, exempelvis halvledare, kan leda till stora leveransproblem. Det är viktigt att Sverige och EU tar fram strategier över hur detta skall hanteras.

Dagens diskussion i EU-nämnden var ovanligt spänstig men den berörde också mycket viktiga och dagsaktuella frågor. Lite roligt var det också när en ledamot från oppositionen kom fram efter mötet och sa att det var roligt när en ledamot klart och tydligt tog upp en fråga som alla satt och funderade på men ingen annan ställde.

Ny chans för Europa när USA sviktar

I dag deltog jag på ett mycket givande frukostmöte på Akavia om Europas konkurrenskraft. EU befinner sig i en ny verklighet med hög osäkerhet och flera parallella utmaningar. Tillväxten har halkat efter sedan början av 2000-talet och EU kommissionen har nyligen presenterat sin handlingsplan Konkurrenskraftskompassen med fokus på konkurrenskraft, hållbarhet och självförsörjning. En utmaning som pekas ut är teknisk utveckling, i synnerhet inom AI, där EU ligger avsevärt efter USA och Kina.

Annika Wäppling Kozinek, chef för EU-kommissionens representation i Stockholm konstaterade att Europa måste vidta många åtgärder.
·      Europa har högre energikostnader än USA och Kina
·      Lägre produktivitet inom vissa områden
·      En mer omfattande regelbörda än USA och Kina
·      Svårt att locka kapital
·      Svårt att skala upp mot större enheter
Men Europa har möjligheter att steppa upp. Europa har lika stor BNP som Kina och är mer jämlikt än USA.

Europas börser går bra och USAs börser går sämre. Förändringarna i USA med ökad osäkerhet om rättsväsendets utveckling skapar osäkerhet hur bra det är att göra affärer med USA och det skapar ingen positiv placeringshorisontkonstaterar Susanne Spector som är chefsekonom på Danske Bank. Men Europa har möjligheter att steppa upp. Europa har lika stor BNP som Kina och är mer jämlikt än USA. Och Europa kommer att bli mer enat och samla sig till åtgärder som kommer att förändra situationen. Och på lika jobb är Europa lika bra som USA men USA har en betydligt större Techsektor.

Christina Ramm-Ericson, chefsekonom/näringspolitisk chef, TechSverige konstaterade att den svenska Techsektorn står sig väl i ett internationellt perspektiv och utvecklas positivt. Men att Sverige ännu inte tagit vara på digitaliseringens möjligheter.

Även om det kan upplevas som att vi går igenom en omvälvande tid så har Sverige många fördelar.
·      Sverige är inget polariserat land utan de politiska partierna kan samverka i viktiga frågor
·      Låg statsskuld vilket gör att Sverige inledningsvis kan lånefinansiera en upprustning.

Europa börjar enas mer och mer. Storbritannien börjar samarbeta mer med EU, Tyskland har fattat beslut om en stor upprustning av försvaret. USA stryper pengar till universiteten vilket gör att Sverige och Europa kan locka över många forskare från USA. Och den rättsosäkerhet som skapas med Trump i USA kan leda till att dollarns ställning som den ledande valutan försvagas.

Sammanfattningsvis upplever vi många dramatiska förändringar de senaste veckorna. Det transatlantiska samarbetet har kraftigt försvagats. Men mycket talar för att Europa enas mer och mer och kan bli en starkare kraft internationellt.

Seminariet modererades av Akavias chefsekonom Charlotte Tarschys.

Trump vill ha Grönland för alla mineraler som finns på ön.

Trump har flera gånger sagt att USA behöver ta över Grönland för att garantera USAs säkerhet.

Ingenting kan vara mer felaktigt. Den amerikanska närvaron på ön etablerades redan 1941 efter det att  Danmark blivit ockuperat av Tyskland. Den amerikanska flygbasen Thule Air Base (numera Pituffik Space Base) har funnits sedan 1950-talet. Basen byggdes efter en överenskommelse mellan Danmark och USA och var tänkt för att underlätta för USAs strategiska bombflyg. På Grönland  finns även de tidiga varningssystem som skyddar USA från missilattacker. Den amerikanska militära närvaron finns över allt på ön. Det är tom som så att USA skall försvara Grönland från yttre fiender. Om Trump ville ha fler militära anläggningar på ön, innan det här blev en strid mellan Danmark och USA, hade han bara kunnat ringa Mette Fredriksson och begärt att få bygga fler anläggningar.

Det finns andra anledningar till Trumps intresse för Greenland. Trump beundrar den amerikanska politikern William McKinley, president (1897-1901). McKinley gillade tullar och förde en imperialistisk politik. Han annekterade Hawaii 1898. Under hans regeringstid ingrep USA först genom förhandlingar och sedan i krig i striden mellan Spanien och Cuba. Vid freden i Paris den 10 december 1898 kom såväl  Puerto Rico, Guam och Filippinerna att tillfalla USA, medan Kuba ställdes under amerikansk jurisdiction, allt till priset av de $20 miljoner USA betalade till Spanien.

Trump gillar McKinley till sådan grad att hans porträtt nu har fått en framträdande plats i Vita huset.

Men Trumps stora intresse för Grönland är vare sig militära eller beror på McKinley utan på tre andra faktorer som Klimatförändringarna, kinesiska ambitioner och gränstvister.

Klimatförändringarna leder till alla fyndigheter som finns på ön kommer att bli lättare att exploatera när isarna smälter. Även om det finns olika uppfattningar om hur lätt det skulle bli. Under isarna finns det stora mängder olja, gas, uran, olika metaller och särskilt sällsynta jordartsmetaller. Trump har ju visat stort intresse för de som finns i Ukraina. Och även Kina har visat intresse för Grönlands metaller.

Enligt Utrikesmagasinet, Utrikespolitiska institutets tidning  har nyväckta ekonomiska intressen ökat intresset  för gränsdragningarna i Arktis. De fem gränsstaterna USA, Kanada, Ryssland, Norge och Danmark gör alla i varierande utsträckning anspråk på områden norr om det egna territoriet.

Utöver de fem ingår Finland, Island och Sverige som har territorium norr om Polcirkeln i den mellanstatliga organisationen Arktiska rådet.”

Så det är helt klart att USAs intressen inte främst är militärt. De kontrollerar redan USA. Utan det är frågan om en geografisk expansion (USA gör även anspråk på Kanada) och tillgång till mineraler, territorier mot Arktis och nya färdvägar. Och att stoppa Kinans expansion. Kina vill bli klassat som en när-arktisk nation, vilket många länder har motsatt sig.

Fotnot

Jag ha varit intresserad av denna del av Världens sedan jag började som 10-åring ,spara på Isländska frimärken. Och 1993 började jag även spara på Grönländska, Färöiska och Åländska frimärken. Genom de medföljande broschyrer man får som prenumerant har jag kunnat följa utvecklingen på bla Grönland och väckt intresse för Grönland eller Kalaallit Nunaat som det numera sedan många år också står på de Grönländska frimärkena. Frimärken är även en viktig exportinkomst för Grönland.

Under många år va jag prenumerant på Världspolitikens dagsfrågor. Jag minns mycket väl numret Polarområdena – resursjakt och folkrätt, Utrikespolitiska institutet, Världspolitikens dagsfrågor nr 6, 1982. Bo Johnsson, jur dr, diplomat och professor i internationell rätt hade redan då uppmärksammat dessa frågor. Många är innan andra delar av Sverige ens visst var Arktis låg.

Foto: Lena Skogsberg