Sverige blev starkare efter terroristattacken

Anders Ekegrens foto.

Fredagen den 7 april kommer jag att alltid att komma i håg. Morgonnyheterna toppades av USA:s anfall på flygbasen utanför Homs i Syrien. Anfallet kom mycket överraskande med tanke på Trumps signaler om America first och minskad inblandning i konflikthärdar i Världen.

Kl 14.53 förändrades Sverige. En kapad lastbil körde ner för Drottninggatan och fyra människor dödades och 15 skadades. Med tanke på hur mycket folk det är på Drottninggatan en fredag eftermiddag kunde resultatet lika väl blivit 100-tals döda och skadade. Ingripande från flera personer, bla en tutande väktarbil, minskade skadorna av terrorattacken.

Jag satt själv på kontoret på Nybrogatan en bit från händelsernas centrum. Men jag liksom många andra hade kunnat varit där vid tretiden. I bland besöker jag Universitets- och högskolerådet, lärarnas riksförbund eller arbetsgivarverket som alla ligger i närheten och jag kunde passerat Drottninggatan på väg till tunnelbanan.

Ingen blev knappast förvånad över attacken. Vi visste alla att Sverige, som alla andra länder, inte är förskonade från terroristattacker. Och bara för några år sedan sprängde sig en terrorist på Bryggargatan.

Jag tillhörde de många som på fredagseftermiddagen fick gå hem från arbetet till bostaden, i mitt fall de ca 8 km från Östermalmstorg till Näckrosen. Det som förvånar mig något är det lugn som alla visade under de långa promenader som många fick göra. Inga upprörda känslor, ett behärskat lugn och samtalston på promenaden. Inga som klagade. Alla medvetet på väg hem förutom de som besökte ett vattenhål på vägen.

Myndighets- och sjukvårdsSverige visade upp sig från den bästa sidan. Stor effektivitet och hög kompetens. Många inom sjukvården anmälde sig som frivilliga. Inte att förglömma de insatser som gjordes av privatpersoner på Drottninggatan, många som skjutsade andra och öppnade sina hem. Och privatpersoners iakttagelser som gjorde det möjligt för polisen att redan några timmar efter dådet gripa den misstänkta gärningsmannen.

Händelsen behöver inte göra Sverige svagare. Jag tror att Sverige kommer att bli starkare efter det inträffade. Civilsamhället fungerade. Människor agerade lugnt och logiskt.  Människor visade stor tilltro till myndigheter och polisen. Och polisen blev hjältar vilket tydligt syntes vid Åhlens i dag. Det kan bli ett starkare Sverige som reser sig ur ett svårt trauma. En  terroristattack som svetsade samman Sverige och gjorde oss starkare. Det var inte det som terroristen vill uppnå. Han ville splittra Sverige och skapa en situation av fruktan och motsättningar. I dag talar inget för att han lyckades.

Journalisten, programledaren och historiken John Chrispinsson har avlidit.

Bildresultat för john chrispinsson

Det är med stor bestörtning jag tagit emot informationen att journalisten, programledaren och författaren John Chrispinsson har avlidit. Jag lärde känna John Chrispinsson under tiden jag var ordförande för KSLs (Kommunförbundet Stockholms läns) miljö- och samhällsutvecklingsberedning. Vi anlitade honom under flera år som moderator för våra halvdagsseminarium om bostadspolitik – Bostadsforum som vi arrangerade tillsammans med Stockholm byggmästarförening. I den rollen var han suverän. Hans breda samhällskunskaper och analytiska förmåga gjorde att han väldigt snabbt lärde sig olika politikområden. Bostadspolitik och samhällsbyggande var inget undantag. Hans kunskaper och lättsamma sätt skapade alltid trevliga seminarier. Hans socialliberala samhällsåskådningen gjorde att han även modererade ett antal seminarier för Liberalerna i Stockholm län.

Vi delade intresset för historia. Han skrev flera historiska böcker. Jag har köpt alla böckerna men bra hunnit läsa boken om Reuterholm – C A Reuterholm – den gråtande diktatorn. Han skrev inte böckerna för att tjäna pengar utan det var det stora intresset för historia som drev honom. Sista gången jag talade med honom var på bokmässan i Göteborg i höstas. Vi delade intresset för historia och Finland och vi kunde båda konstatera att vi hade köpt de två stora utgåvorna i serien om Finlands historia – Nationalstaten och språkfrågan.

Det finns två personer som jag  alltid har uppskattat att tala med om politik, samhällsliv och historia. Den ene är Gunnar Wetterberg den andre var John Chrispinsson. Det blir inga mer samtal med John. Och  jag kommer att sakna honom i tv-rutan i hans olika roller som programledare och som en angenäm samtalspartner.

Det är med stor saknad som John inte längre finns med oss.

 

Läs mer om John Crispinsson i Dagens Nyheter

 

Moderaternas närmande till SD är årtiondets största politiska felbedömning

Moderaternas närmande till Sverigedemokraterna är årets största politiska händelse och snabbt ritade utspelet om den politiska kartan. Frågan är om inte utspelet kommer att bli årtiondets största politiska misstag. Vi får gå tillbaka till när LO tvingade in Mona Sahlin i ett samarbete med Vänsterpartiet som fick stora politiska följder för socialdemokraterna.

Utspelet var särskilt anmärkningsvärt med tanke på Anna Kinberg Batra bara någon vecka innan utspelet sa att något samarbete med Sverigedemokraterna inte är aktuellt.

Utspelet har fått många ödesdigra konsekvenser för Moderaterna och Alliansen. Alliansen framstår som djupt splittrade och fokus hamnar inte längre på att kritisera regeringen utan den politiska debatten handlar om vem som vill leka med vem.

Opinionsmässigt blev utspelet en total flopp för moderaterna. Partiet tappade 2,1 %  i Svd/SIFO och tappar över 5 % i Expressens undersökning. Samtidigt ökar de tre andra Allianspartierna och Centern med 2,3 % till den högsta siffran sedan 1990. Och nu mullrar det i leden. I fredagens Aktuellt uttalade sig tre ledande moderater;  landstingsrådet Kristoffer Tamsons, kommunalrådet Pehr Granfalk och förre försvarsministern Mikael Odenberg negativt om hur partiet positionerar sig.

En intressant fråga blir hur utvecklingen kommer att bli för de andra Allianspartierna. Det börjar bli allt tydligare att alliansen delas upp i ett liberalt block med Centerpartiet och Liberalerna och ett konservativt med Moderaterna och Kristdemokraterna. Centerpartiet med Annie Lööf i spetsen går från klarhet till klarhet. Och mycket talar för att framgångskurva kommer att fortsätta uppåt men ytterligare framgångar behövs i opinionen för att hon skall kunna utmana Anna Kinberg Batra om att vara borgerlighetens ledande politiker.

Även Anna Kinberg Batra påverkas. Hon upplevs mer och mer som en svag ledare som inte kunde hålla emot de delar av partiet som inte ser några problem med att samarbeta med Moderaterna. Jag har den senaste veckan talat med många moderater som är djupt upprörda över utspelet och flera har begärt utträde ur moderaterna. Moderaterna håller på att utvecklas till ett djupt splittrat parti.

Men det stora problemet med utspelet är att Moderaterna har legitimerat Sverigedemokraterna som ett rumsrent parti. För många väljare är nu  SD ett parti bland många andra. Och inget talar för att Moderaternas tapp till SD kommer att minska. Snarare tvärtom. Det är inte omöjligt att SD blir större än moderaterna i nästa val nu när Moderaterna läcker väljare till såväl SD som till övriga Allianspartier

Att flytta befintliga statliga myndigheter ut i landet är inte rätt väg.

Den sista tiden har fler och fler partier börjat intressera sig för landsbygden. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna åker runt i landet och kommer med olika förslag för att stärka de delar av landet som har en negativ befolkningsutveckling. Civilminister Ardalan Shekarabi har lanserat idén  att det åter är dags att flytta ut statliga  myndigheter från Stockholm.

Egentligen är det märkligt att idén åter kommer upp. Sedan 1970-talet har det skett en utflyttning av statliga myndigheter från Stockholm till olika delar av landet. En erfarenhet är att väldigt få personer flyttar med till den nya orten, i bland bara några enstaka personer. Det har inneburit att väldigt mycket kompetens försvinner. Och det kan ta flera år innan myndigheten fungerar bra igen.

Samtidigt genomför många statliga myndigheter stora förflyttningar av den befintliga verksamheten. Oftast koncentreras mycket av verksamheten till huvudorten. Domstolar, åklagarmyndigheter, skatte- och försäkringskontor läggs ner på mindre orter och flyttas till större orter. I mitt sommarlandskap, Bohuslän, finns det förutom något poliskontor inte kvar någon statlig verksamhet norr om Uddevalla. Staten har under flera år varit en starkt bidragande orsak till avfolkningen av mindre  orter.

Staten måste välja rätt väg. Det staten skall göra är att när det skall inrättas nya myndigheter eller om myndigheter skall få nya uppgifter, pröva om dessa skall förläggas ute i landet. Svaret blir då i de flesta fall att detta är möjligt. Staten borde också pröva om vissa verksamheter inom ett verk skulle kunna utföras någon annanstans i landet, exempelvis deklarationer, handläggningar av ansökningar av olika slag. Min egen deklaration har vissa år granskats i Säffle på ett lika bra sätt som i Stockholm.

Det gäller att staten gör rätt saker som är hållbart på sikt och inte försöker hoppa på opinioner som florerar just nu.

Nytt politiskt landskap: M, Kd och Sverigedemokraterna bildar det nya konservativa blocket

Frågan är om inte torsdagen den 19 januari 2017 blir ett datum som går till historien. Mycket talar för att det var sista dagen med gänget inom Alliansen och att det bildades ett helt nytt konservativt block bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det  interna trycket blev alldeles för stort för Anna Kinberg Batra. Det finns många moderater som till vilket pris som helst vill fälla regeringen och inte har så mycket emot att bilda en regeringen med eller stöd av Sverigedemokraterna. Dessutom skall ett samarbete i riksdagens utskott påbörjas. Men det var en snabb omsvängning. För en vecka sedan meddelade Kinberg Batra att det inte skulle bli någon gemensam alliansmotion om budgeten. I oktober sa hon att något samarbete med Sverigedemokraterna inte är aktuellt.

För ett kommande Allianssamarbete var det ett riktigt sänke. Allianskollegerna meddelades med ett sms på onsdagskvällen om utspelet. Att ställas inför fullbordat faktum för Centerpartiet och Liberalerna gör ett fortsatt Allianssamarbete svårt om inte omöjligt. Bara kristdemokraterna hoppade på moderaternas utspel.

Mycket talar för att det politiska landskapet nu  ritats om och består av ett vänsterblock, ett liberalt block med Centerpartiet och Liberalerna samt ett konservativt med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det är svårt att se taktiken i moderaterna utspel. Moderaterna tappar i opinionen och tappet till Sverigedemokraterna och Centern har fortsatt efter valet. Men inget talar för att utspelet skulle stärka moderaternas ställning på sikt. Kinberg Batra har förlorat sin roll som Alliansledare. Varför skulle stödet minska för Sverigedemokraterna nu när M och Kd har legitimerat dem som regeringsunderlag. De moderater som gillade Fredrik Reinfeldts politik kommer fortsatt att söka sig till Centerpartiet och Liberalerna.

Om det bildas en konservativ regering efter valet får de ett svårt parlamentariskt läge. De tre partierna kan få över 40 % om kristdemokraterna klarar spärren. De kommer inte själva att få majoritet och kommer inte få något som helst stöd av vänsterblocket. De blir helt beroende av C och L.

Det förändrade politiska landskapet kan helt enkelt innebär ett mycket stort inflytande för Centerpartiet och Liberalerna. De kanske bildar regering? En revansch för de en gång så starka mittenpartierna.

Nya Zeeland – ett spännande land på andra sidan jordklotet

Anders Ekegrens foto.

Vill du åka så långt bort som möjligt från Sverige så är Nya Zeeland landet du skall besöka. Över nyår besökte jag landet under 14 dagar och besökte så väl Nord- som Sydön. Jag tänkter i några inlägg på min blogg beskriva landet och de orter som vi främst besökte: Auckland som är den klart största staden i landet, Rotorua som är känt för sina gejsrar, varma källor, maori kultur och hobbitar, huvudstaden Wellington och Dunedin långt ner på Sydön som är mer skotskt än Skottland.

Jag har länge tänkt att att åka till Australien eller Nya Zeeland. Att Nya Zeeland blev det första landet var mer av en slump. En god vän ville åka dit och frågade om jag ville följa med och så blev det.

Om jag kort skall beskriva Nya Zeeland så gör jag det på följande sätt:

  • Naturen på Nya Zeeland är påfallande likt England och Skottland men lite vildare och mer kuperat. Till det skall man lägga de norska snöklädda bergen.
  • Landet började befolkas på 1840-talet av människor från England, Wales, Skottland och Irland. De dominerade helt invandringen under 1800-talet vilket gör att landet är väldigt brittiskt och i vissa delar, som Dunedin väldigt skotskt. När man träffar på poliser tror man att det är den brittiska poliser som är på besök på ön.
  • Landets ekonomi bygger i grunden på jordbrukssektorn. Får, boskap, hjortar, frukt och grönsaker är viktiga men de sägs även vara framstående inom det medicinska området. Även skogsbruket är viktigt.
  • Befolkningen är väldigt koncentrerad till städerna och av den totala befolkningen på 4,4 miljoner bor en tredjedel av befolkningen i Auckland på nordön.
  • Det finns mycket att titta på på ön. Intressanta städer från 1800-talet, historiska byggnader, fina naturområden, vinodlingar, maori kultur, museer, sjölejon och pingviner för att bara ta upp några besöksmål du bör titta på om du besöker landet.
  • En stor del av befolkningen har sitt ursprung från de brittiska öarna. Men redan under slutet av 1800-talet invandrade kineser och efter andra världskriget många från Asien och Polynesien.
  • Alla talar engelska på Nya Zeeland även om många andra språk talas bland minoriteterna.

Nya Zeeland är väl värt ett besök. Du behöver minst vara 14 dagar på ön för att hinna besöka både Nord- och Sydön. Hade jag själv haft möjlighet så hade tre veckor varit bra. Då hinner man besöka många viktiga ställen.

I de kommande blogginläggen kommer jag att skriva om Auckland, Rotorua, Wellington och Dunedin. Jag tänkte även skriva om hur man förflyttar sig på NZ och mitt sista inlägget blir om de orter jag ville besöka men inte hann med.

 

Shekarabi(S) – det är dags för en kommunreform. – Kommunerna måste bli färre och större.

Civilministern och Jusek-medlemmen Ardalan Shekarabi besökte på fredagen Jusek. Han ser stora utmaningar för landets kommuner och landsting. De är för små för att klara sina uppgifter. Regeringen vill ha en regional reform där landstingen ersätts av större regioner för att klara morgondagens uppgifter men Shekarabi ser att det kommer att bli svårt med blocköverskridande överenskommelser i regionfrågan.

Även kommunerna har problem. 50 % av Sveriges kommuner är i dag mindre än vid kommunreformen och har svårt med kompetensförsörjningen, finansieringen och att följa lagstiftningen inom vissa områden. Urbaniseringen är stark i Sverige och urbaniseringstakten är den högsta i Europa. Det innebär att de mindre kommunerna blir allt mindre och det är storstäderna, residensstäder och större städer med universitet eller högskola som ökar.

Enligt Ardalan Shekarabi kommer inte de mindre kommunerna att klara sina åtaganden. Därför kommer regeringen inom kort att tillsätta en utredning med uppdrag att se över kommunstrukturen och föreslå förändringar. Och det kommer att leda till större och färre kommuner.

Läs även mina blogginlägg: