Category Archives: Uncategorized

Filmen Kungens val är lika aktuell i dag som 1940.

Kungens val

I lördags kväll såg jag den norska filmen kungens val. Filmen handlar om den tyska invasionen av Norge den 9 november och de kommande dagarna. Den norska regeringen och kung Haakon VII får ett ultimatum. Norge måste välja mellan fullständig kapitulation och att överlämna makten till förrädaren Vidkun Quisling eller fullt krig. Kungen väljer, tillsammans med regeringen, att säga nej till de tyska kraven.

Filmen är intressant på många sätt. Den ger en bra beskrivning av den rådande situationen 1940 och visar på en naivitet inför de antidemokratiska rörelserna på 1930-talet. Något över 60 år sedan var Sverige och övriga Europa lika naiva.

1930-talets diktaturer, främst Tyskland och Italien växte sig starka och upprustade sitt försvar. Norges försvar var svagt. Det är talande när den norske statsministern Johan Nygaardsvold hävdade att Norges neutralitet skulle skydda landet. Landet blev överraskat av anfallet och någon mobilering hade inte skett tidigare och efter anfallet hackade regeringens beslutskraft betydligt.

Sverige under 2000-talets början visade på samma naivitet som Norge under 1930-talet(och även Sverige för delen). Sovjetunionens fall 1989 och demokratiseringen av Östeuropa under 1990-talet skapade en stor optimism. I Europa skulle det aldrig bli mer krig. Så blev det inte. Krig på Balkan, Krig mellan Ryssland och Georgien. Rysslands invasion av Krim. Vad vill Ryssland ha mer?

Trots att Putin tidigt visade på sina ambitioner fortsatte Sverige att avrusta. 2002 års försvarsbeslut var förödande. Landet avrustades i snabb takt och det strategiskt viktiga Gotland förlorade helt sitt försvar. En ö som den amerikanske generalen David Perkins sa är som ett osänkbart hangarfartyg mitt i Östersjön. Det gick tom så långt att den dåvarande finansministern Anders Borg ansåg att försvaret är ett särintresse.

När Sverige nu åter börjar upprusta är det att bygga upp det som man avvecklade. Det är mycket stora ekonomiska förluster som gjorts under avvecklingen.

Det gäller inte bara att analysera konsekvenserna av andra världskriget. Minst lika viktigt är att studera bakgrunden till andra världskriget. På den punkten har de politiker som var ansvariga för försvaret under 2000-talet inte lärt sig något av 1930-talets politiker. Sorgligt men sant.

Filmen är ett intressant tidsdokument. Ett måste för alla som är intresserade av Norden och andra världskriget. Dessutom är det många bra skådespelarprestationer och en påkostad film – hela 65 miljoner norska kronor. Gå och se den!

 

 

Katastrofalt beslut om premiepensionssystemet skulle avskaffas

De senaste månaderna har det pågått en livlig diskussion om premiepensionssystemets vara eller inte vara. Bakgrunden är att ett antal fondbolag inte har upplevts som seriösa och deras avgiftsuttag är alldeles för stora. Givetvis skall inte det få förekomma och det finns brister i systemet som måste rättas till. Kontrollen av bolaget på Fondtorget måste bli bättre och man kan fråga sig om 800 fonder verkligen är rimligt. Det skulle räcka med betydligt färre.

Men att skrota hela premiepensionssystemet skulle enligt mitt förmenade få förödande konsekvenser, speciellt för de yngre.

Många vill ändra i systemet. Ja, tom avskaffa ppm.  Framför allt vill pensionärsorganisationerna få till en förändring men även socialdemokraterna och LO har gjort uttalanden i den riktningen.  Initialt var det sänkningen av pensionerna 2010 som startade debatten och förespråkare dök upp för att föra över pengar från premiepensionen till inkomstpensionssystemet. Allt för att förhindra att pensionerna sänks igen. Den andra utlysande faktorn var skandalerna med några oseriösa fondbolag.

Premiepensionssystemet har dock många fördelar. Det är den enskilda personen som förfogar över de 2,5 % som avsätts till ppm. Det går inte att föra över pengarna till inkomstpensionen och fördela ut pengarna fritt till de som är pensionärer i dag.

Den enskilde kan själv placera sina pengar. Undersökningar visar att det inte är de med högst inkomst som placerar sina pensionspengar bäst. Många låginkomsttagare har placerat sina pengar bra. För låginkomsttagare kanske det här är enda möjligheten att få placera pengar.

Jag tillhör de som har placerat mina själv. Jag har inte lagt ner mycket tid på detta men har ändock lyckats placera mina pengar på ett bra, sätt så utvecklingen har varit bättre än för inkomstpensionen. Så är det för väldigt många. Ett avskaffande av ppm skulle leda till sämre pensioner i framtiden. Risken är framför allt stor för de yngre arbetstagarna.

Intresset och kunskapen om placeringar, fonder och aktier samt om samhällsekonomin i stort ökar när fler måste fundera på hur pensionen skall förvaltas.

Men behöver det inte göras förändringar i pp-systemet. Ja, det gör det och jag ser framför allt tre saker som måste förändras.

För det första så måste kontrollen över de bolag som har fonder i systemet kraftigt utökas och förbättras.

För det andra så kan antalet fonder minska betydligt. 800 fonder är alldeles för många. Ett brett utbud av indexfonder för olika marknader är en bra grund att stå på då många fonder har svårt att överträffa indexfonderna. Dessa är också mycket billigare. Sedan kan fondtorget kompletteras med ytterligare fonder.

Det tredje är att ge pensionsspararna möjlighet att spara i enskilda aktier. Kostnaden skulle då ytterligare kunna sänkas och spararna får mer pengar till pensionen. Varje % som kostnaden kan minska leder till högre pensioner.

 

 

Sverige blev starkare efter terroristattacken

Anders Ekegrens foto.

Fredagen den 7 april kommer jag att alltid att komma i håg. Morgonnyheterna toppades av USA:s anfall på flygbasen utanför Homs i Syrien. Anfallet kom mycket överraskande med tanke på Trumps signaler om America first och minskad inblandning i konflikthärdar i Världen.

Kl 14.53 förändrades Sverige. En kapad lastbil körde ner för Drottninggatan och fyra människor dödades och 15 skadades. Med tanke på hur mycket folk det är på Drottninggatan en fredag eftermiddag kunde resultatet lika väl blivit 100-tals döda och skadade. Ingripande från flera personer, bla en tutande väktarbil, minskade skadorna av terrorattacken.

Jag satt själv på kontoret på Nybrogatan en bit från händelsernas centrum. Men jag liksom många andra hade kunnat varit där vid tretiden. I bland besöker jag Universitets- och högskolerådet, lärarnas riksförbund eller arbetsgivarverket som alla ligger i närheten och jag kunde passerat Drottninggatan på väg till tunnelbanan.

Ingen blev knappast förvånad över attacken. Vi visste alla att Sverige, som alla andra länder, inte är förskonade från terroristattacker. Och bara för några år sedan sprängde sig en terrorist på Bryggargatan.

Jag tillhörde de många som på fredagseftermiddagen fick gå hem från arbetet till bostaden, i mitt fall de ca 8 km från Östermalmstorg till Näckrosen. Det som förvånar mig något är det lugn som alla visade under de långa promenader som många fick göra. Inga upprörda känslor, ett behärskat lugn och samtalston på promenaden. Inga som klagade. Alla medvetet på väg hem förutom de som besökte ett vattenhål på vägen.

Myndighets- och sjukvårdsSverige visade upp sig från den bästa sidan. Stor effektivitet och hög kompetens. Många inom sjukvården anmälde sig som frivilliga. Inte att förglömma de insatser som gjordes av privatpersoner på Drottninggatan, många som skjutsade andra och öppnade sina hem. Och privatpersoners iakttagelser som gjorde det möjligt för polisen att redan några timmar efter dådet gripa den misstänkta gärningsmannen.

Händelsen behöver inte göra Sverige svagare. Jag tror att Sverige kommer att bli starkare efter det inträffade. Civilsamhället fungerade. Människor agerade lugnt och logiskt.  Människor visade stor tilltro till myndigheter och polisen. Och polisen blev hjältar vilket tydligt syntes vid Åhlens i dag. Det kan bli ett starkare Sverige som reser sig ur ett svårt trauma. En  terroristattack som svetsade samman Sverige och gjorde oss starkare. Det var inte det som terroristen vill uppnå. Han ville splittra Sverige och skapa en situation av fruktan och motsättningar. I dag talar inget för att han lyckades.

Journalisten, programledaren och historiken John Chrispinsson har avlidit.

Bildresultat för john chrispinsson

Det är med stor bestörtning jag tagit emot informationen att journalisten, programledaren och författaren John Chrispinsson har avlidit. Jag lärde känna John Chrispinsson under tiden jag var ordförande för KSLs (Kommunförbundet Stockholms läns) miljö- och samhällsutvecklingsberedning. Vi anlitade honom under flera år som moderator för våra halvdagsseminarium om bostadspolitik – Bostadsforum som vi arrangerade tillsammans med Stockholm byggmästarförening. I den rollen var han suverän. Hans breda samhällskunskaper och analytiska förmåga gjorde att han väldigt snabbt lärde sig olika politikområden. Bostadspolitik och samhällsbyggande var inget undantag. Hans kunskaper och lättsamma sätt skapade alltid trevliga seminarier. Hans socialliberala samhällsåskådningen gjorde att han även modererade ett antal seminarier för Liberalerna i Stockholm län.

Vi delade intresset för historia. Han skrev flera historiska böcker. Jag har köpt alla böckerna men bra hunnit läsa boken om Reuterholm – C A Reuterholm – den gråtande diktatorn. Han skrev inte böckerna för att tjäna pengar utan det var det stora intresset för historia som drev honom. Sista gången jag talade med honom var på bokmässan i Göteborg i höstas. Vi delade intresset för historia och Finland och vi kunde båda konstatera att vi hade köpt de två stora utgåvorna i serien om Finlands historia – Nationalstaten och språkfrågan.

Det finns två personer som jag  alltid har uppskattat att tala med om politik, samhällsliv och historia. Den ene är Gunnar Wetterberg den andre var John Chrispinsson. Det blir inga mer samtal med John. Och  jag kommer att sakna honom i tv-rutan i hans olika roller som programledare och som en angenäm samtalspartner.

Det är med stor saknad som John inte längre finns med oss.

 

Läs mer om John Crispinsson i Dagens Nyheter

 

Moderaternas närmande till SD är årtiondets största politiska felbedömning

Moderaternas närmande till Sverigedemokraterna är årets största politiska händelse och snabbt ritade utspelet om den politiska kartan. Frågan är om inte utspelet kommer att bli årtiondets största politiska misstag. Vi får gå tillbaka till när LO tvingade in Mona Sahlin i ett samarbete med Vänsterpartiet som fick stora politiska följder för socialdemokraterna.

Utspelet var särskilt anmärkningsvärt med tanke på Anna Kinberg Batra bara någon vecka innan utspelet sa att något samarbete med Sverigedemokraterna inte är aktuellt.

Utspelet har fått många ödesdigra konsekvenser för Moderaterna och Alliansen. Alliansen framstår som djupt splittrade och fokus hamnar inte längre på att kritisera regeringen utan den politiska debatten handlar om vem som vill leka med vem.

Opinionsmässigt blev utspelet en total flopp för moderaterna. Partiet tappade 2,1 %  i Svd/SIFO och tappar över 5 % i Expressens undersökning. Samtidigt ökar de tre andra Allianspartierna och Centern med 2,3 % till den högsta siffran sedan 1990. Och nu mullrar det i leden. I fredagens Aktuellt uttalade sig tre ledande moderater;  landstingsrådet Kristoffer Tamsons, kommunalrådet Pehr Granfalk och förre försvarsministern Mikael Odenberg negativt om hur partiet positionerar sig.

En intressant fråga blir hur utvecklingen kommer att bli för de andra Allianspartierna. Det börjar bli allt tydligare att alliansen delas upp i ett liberalt block med Centerpartiet och Liberalerna och ett konservativt med Moderaterna och Kristdemokraterna. Centerpartiet med Annie Lööf i spetsen går från klarhet till klarhet. Och mycket talar för att framgångskurva kommer att fortsätta uppåt men ytterligare framgångar behövs i opinionen för att hon skall kunna utmana Anna Kinberg Batra om att vara borgerlighetens ledande politiker.

Även Anna Kinberg Batra påverkas. Hon upplevs mer och mer som en svag ledare som inte kunde hålla emot de delar av partiet som inte ser några problem med att samarbeta med Moderaterna. Jag har den senaste veckan talat med många moderater som är djupt upprörda över utspelet och flera har begärt utträde ur moderaterna. Moderaterna håller på att utvecklas till ett djupt splittrat parti.

Men det stora problemet med utspelet är att Moderaterna har legitimerat Sverigedemokraterna som ett rumsrent parti. För många väljare är nu  SD ett parti bland många andra. Och inget talar för att Moderaternas tapp till SD kommer att minska. Snarare tvärtom. Det är inte omöjligt att SD blir större än moderaterna i nästa val nu när Moderaterna läcker väljare till såväl SD som till övriga Allianspartier

Att flytta befintliga statliga myndigheter ut i landet är inte rätt väg.

Den sista tiden har fler och fler partier börjat intressera sig för landsbygden. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna åker runt i landet och kommer med olika förslag för att stärka de delar av landet som har en negativ befolkningsutveckling. Civilminister Ardalan Shekarabi har lanserat idén  att det åter är dags att flytta ut statliga  myndigheter från Stockholm.

Egentligen är det märkligt att idén åter kommer upp. Sedan 1970-talet har det skett en utflyttning av statliga myndigheter från Stockholm till olika delar av landet. En erfarenhet är att väldigt få personer flyttar med till den nya orten, i bland bara några enstaka personer. Det har inneburit att väldigt mycket kompetens försvinner. Och det kan ta flera år innan myndigheten fungerar bra igen.

Samtidigt genomför många statliga myndigheter stora förflyttningar av den befintliga verksamheten. Oftast koncentreras mycket av verksamheten till huvudorten. Domstolar, åklagarmyndigheter, skatte- och försäkringskontor läggs ner på mindre orter och flyttas till större orter. I mitt sommarlandskap, Bohuslän, finns det förutom något poliskontor inte kvar någon statlig verksamhet norr om Uddevalla. Staten har under flera år varit en starkt bidragande orsak till avfolkningen av mindre  orter.

Staten måste välja rätt väg. Det staten skall göra är att när det skall inrättas nya myndigheter eller om myndigheter skall få nya uppgifter, pröva om dessa skall förläggas ute i landet. Svaret blir då i de flesta fall att detta är möjligt. Staten borde också pröva om vissa verksamheter inom ett verk skulle kunna utföras någon annanstans i landet, exempelvis deklarationer, handläggningar av ansökningar av olika slag. Min egen deklaration har vissa år granskats i Säffle på ett lika bra sätt som i Stockholm.

Det gäller att staten gör rätt saker som är hållbart på sikt och inte försöker hoppa på opinioner som florerar just nu.

Nytt politiskt landskap: M, Kd och Sverigedemokraterna bildar det nya konservativa blocket

Frågan är om inte torsdagen den 19 januari 2017 blir ett datum som går till historien. Mycket talar för att det var sista dagen med gänget inom Alliansen och att det bildades ett helt nytt konservativt block bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det  interna trycket blev alldeles för stort för Anna Kinberg Batra. Det finns många moderater som till vilket pris som helst vill fälla regeringen och inte har så mycket emot att bilda en regeringen med eller stöd av Sverigedemokraterna. Dessutom skall ett samarbete i riksdagens utskott påbörjas. Men det var en snabb omsvängning. För en vecka sedan meddelade Kinberg Batra att det inte skulle bli någon gemensam alliansmotion om budgeten. I oktober sa hon att något samarbete med Sverigedemokraterna inte är aktuellt.

För ett kommande Allianssamarbete var det ett riktigt sänke. Allianskollegerna meddelades med ett sms på onsdagskvällen om utspelet. Att ställas inför fullbordat faktum för Centerpartiet och Liberalerna gör ett fortsatt Allianssamarbete svårt om inte omöjligt. Bara kristdemokraterna hoppade på moderaternas utspel.

Mycket talar för att det politiska landskapet nu  ritats om och består av ett vänsterblock, ett liberalt block med Centerpartiet och Liberalerna samt ett konservativt med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Det är svårt att se taktiken i moderaterna utspel. Moderaterna tappar i opinionen och tappet till Sverigedemokraterna och Centern har fortsatt efter valet. Men inget talar för att utspelet skulle stärka moderaternas ställning på sikt. Kinberg Batra har förlorat sin roll som Alliansledare. Varför skulle stödet minska för Sverigedemokraterna nu när M och Kd har legitimerat dem som regeringsunderlag. De moderater som gillade Fredrik Reinfeldts politik kommer fortsatt att söka sig till Centerpartiet och Liberalerna.

Om det bildas en konservativ regering efter valet får de ett svårt parlamentariskt läge. De tre partierna kan få över 40 % om kristdemokraterna klarar spärren. De kommer inte själva att få majoritet och kommer inte få något som helst stöd av vänsterblocket. De blir helt beroende av C och L.

Det förändrade politiska landskapet kan helt enkelt innebär ett mycket stort inflytande för Centerpartiet och Liberalerna. De kanske bildar regering? En revansch för de en gång så starka mittenpartierna.