Bygg Nobelcenter i Hagastaden i stället för på Blasieholmen

 

Diskussionerna har under en lägre tid gått höga när det gäller byggandet av Nobelcenter på Blasieholmen. Och det är inte så konstigt. Det är en mycket stor byggnad i förhållande till platsen och en förutsättning är att Tullhuset och hamnmagasinen rivs, byggnader som är de sista av sitt slag i Stockholms hamn. Det nya Nobelcenter innebär även stora problem för skårgårdstrafiken som mister kajer och verkstadslokaler för fartygen.

Det är ingen liten byggnad som skall placeras där. Den ska ersätta Stockholms konserthus som lokal för prisutdelningsceremoni, samt Nobelmuseet i Gamla stan. Den ska även innehålla rum för utställningar, möten och evenemang samt bibliotek, restaurang och butiker. Och butikerna är ju inte  nödvändiga för verksamheten.

Någon historisk koppling finns inte till platsen förutom att Nobelpristagarna brukar bo på det närbelägna Grand Hotell.

En betydligt bättre koppling finns till Hagastaden i Solna/Stockholm. Där förbereds och presenteras Nobelpriset i medicin och fysiologi  och i närheten finns de flesta av de institutioner som delar ut de övriga nobelpriserna. Där finns också de  institutioner som skulle kunna berika Nobelcenter med sin vetenskapliga inriktning.

Här finns möjligheter att skapa en intressant byggnad som passar in i sitt sammanhang och en storskalig miljö. Här kan Nobelcenter bli en märkesbyggnad och inte som på Blasieholmen en främmande arkitektonisk fågel Byggnaden kan anpassas till omgivningen och bli en viktig kugge i områdets utveckling. Med den nya gula tunnelbanelinjen blir kommunikationerna utomordentliga och med närheten till Hagaparken/Nationalstadsparken kan ett besök kombineras med ett besök i parken.

Liberalerna i Stockholm anser att huset skall placeras på en annan plats om det skall bli så stort som  i förslaget.

Montage: David Chipperfield Architects Gmbh

Hagastaden går ut på samråd

På byggnadsnämndens sammanträde i går beslutade nämnden att skicka förlaget för program på Norra Hagastaden på samråd. Samrådet avser de delar som ligger inom Solna stads del av Hagastaden. Det är ett stort område som innefattar 3000 nya bostäder på Solna sidan och 100 000 kvm BTA kontor och andra verksamhetslokaler. Samrådet kommer formellt att skickas ut i slutet av september.

Det är på många sätt ett viktigt samråd. Stort område, många nya kontor och verksamheter, två städer byggs samman och det är på många sätt ett dynamiskt område med närheten till Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset , Stockholms innerstad, Solnas andra utbyggnadsområden och Nationalstadsparken.

Det som kommer att skapas är en blandad bebyggelse meden  tät stadsstruktur som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. Men även grönskan finns i närheten genom Sjukhusparken och Eugeniaparken och nationalstadsparken.

Från institutionsområde och trafikplats till en tät stadsstruktur

Omvandlingen från ett institutionsområde och en trafikplats till en tät och integrerad del av staden innebär en rad förändringar som i sig både främjar en mer hållbar livsstil och ger mer hållbara byggda stadsmiljöer. För att kunna fullfölja omvandlingen och samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter behövs en medveten strategi. I programmet har därför fem stadsbyggnadsstrategier pekats ut som ska utgöra stöd för fortsatt planering i området. De är vägledande för hur stadsdelen skall utformas och är gemensamma för Solna och Stockholm. De fem strategierna är

Sammankopplad stad

Sammankopplad stad Solna och Stockholm byggs samman för att stärka sambandet mellan de två städerna. Genom att koppla samman en sekvens av stråk och platser skapas en sammanhängande stadsbyggd utan synlig kommungräns. När barriärer till omgivningen bryts ökar möjligheterna att mötas, och att ta sig till och från boende, arbete, och rekreation med mera, på ett hållbart sätt. Det upplevda avståndet, mellan Solna och Stockholm, och mellan den täta staden och Nationalstadsparken, minskar.

Staden möter Nationalstadsparken

Staden möter Nationalstadsparken Solna och Stockholm får tillgång till Nationalstadsparkens gröna och rekreativa värden genom tydliga entréer och kopplingar till och från parken, vilket gynnar både stad och park. Parken utgör en ovärderlig tillgång för angränsande stadsdel och stad som helhet. En god tillgång till park och natur, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv.

Gemensam stadsfront

Den täta stadsbebyggelsen i Stockholms innerstad växer samman med det tidigare institutionsområdet kring Karolinska sjukhuset och skapar en ny gemensam stadsfront mot norr. Mötet mellan stad och omgivande parkrum definieras genom en karaktärsfull och tydlig front med en tät bebyggelse. Ljus och rymd samt god orienterbarhet skapas genom att gatunätet avslutas med fria siktlinjer ut mot de omgivande landskapsrummen. Tydliga entréer i stadsfronten markerar mötet mellan staden och parken. Bebyggelsen ges en varierad höjdskala med en genomsnittshöjd på 8-9 våningsplan.

Tät blandstad

En tät blandad bebyggelse med mångsidigt innehåll är en förutsättning för ett rikt stadsliv. Genom att ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, service med mera skapas förutsättningar för möten och en stad som lever över hela dygnet. Förutsättningar för ett urbant liv skapas genom att planera för offentliga platser där stadsliv möts, korsas, eller stannar upp. Längs dessa stråk blir förutsättningarna goda för ett samspel mellan stadslivet på gatan och byggnadernas bottenvåningar.

Robust stadsstruktur

Områdets långa utbyggnadstid ses som en möjlighet som bidrar till en föränderlig och levande stadsdel. Kvartersstadens generalitet med en tydlig och robust struktur skapar ett ramverk med tydliga skillnader mellan privat och offentligt och en inbyggd möjlighet till förändringar över tid. Gatorna dimensioneras med generösa mått som klarar förändringar över tid. När kvartersstadens generalitet, med i huvudsak slutna kvarter, möter det befintliga institutionsområdets topografi, rumsligheter, vegetation och befintliga byggnader möjliggörs en variationsrik miljö. Ny bebyggelse adderas samtidigt som befintlig bebyggelse förändras. Blandningen av ny och äldre bebyggelse ger förutsättningar för ett mångsidigt innehåll. Stadsdelen får en egen karaktär och den nuvarande arkitektoniska mångfalden blir en tillgång för en varierad stadsmiljö.

Nämndens synpunkter

Det fanns en bred uppslutning i nämnden för förslaget. Inget parti hade något annat yrkande även om Vänsterpartiet hänvisade till sitt eget förslag, Karolinastaden som de själva har tagit fram som ett alternativ till utformning av Hagastaden. Förslaget utarbetades för några år sedan.

Från Alliansen sida lyfta vi fram dagvattenhanteringen, gång- och cykeltrafiken och att det är viktigt att staden redan i detta skede måste planera för kommunal service som förskolor, skolor och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet.  I ett särskilt yttrande lyfte Folkpartiet frågan om att det måste planeras för en fullstor sporthall på Solnasidan av Hagastaden.

Det finns säkert saker som kommer att ändras på efter samrådet men det känns ändå som de två städerna tar ett klart steg framåt. Vi skapar en modern stadsdel som ändock hämtar mycket inspiration från den tiden då vi byggde stenstaden.

Skydd för träd i Nationalstadsparken. Trädfällning kräver tillstånd

Nu utökas skyddet för kulturhistoriska och ekologiskt värdefulla träd i Kungliga Nationalstadsparken. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att göra ett tillägg till bestämmelserna i nuvarande detaljplaner.

För att skydda särskilt värdefulla träd i Nationalstadsparken har ett tillägg nu gjorts i redan befintliga detaljplaner i området. Tillägget, som även kommer att gälla vid upprättande av nya detaljplaner, innebär ett förbud mot att fälla eller skada skyddsvärda träd över en viss dimension. De områden som främst berörs är Bergshamra, Frösundavik, Ulriksdal och Stallmästaregården. Nu gäller ett interimistiskt skydd som skall ersättas med ett permanent skydd. Det kommer att vara samma regler för trädfällning i Solna och Stockholm för de delar av kommunerna som ligger inom nationalstadsparken. I Solna krävs tillstånd från staden för att fälla träd.

Det aktuella förslaget innebär ett tillägg i redan gällande detaljplaner i syfte att skydda värdefulla träd av ett stort antal trädslag i Nationalstadsparken. Många av trädslagen har valts utifrån att de tillhör det historiska landskapet i Nationalstadsparken

Bakgrunden till skyddet är att det under de senaste åren har avverkats träd som är fullt friska på flera markägares fastigheter.

Nationalstadsparken är utpekad som riksintresse i miljöbalken på grund av att det är ett unikt historisk landskap med natur- och kulturvärden av nationell betydelse. Ett område som är klassat som riksintresse har större betydelse än lokala allmänna intressen och områdets värde och betydelse inte får skadas påtagligt.

Läs även blogginlägget om ny grönplan för Solnas parker och naturområden.

Det är förbjudet att fälla träd i nationalstadsparken

Nationalstadsparken är skyddad med anledning av sina höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. För samtliga dessa värden har träden en stor betydelse. Det har i såväl Solna som i Stockholm förekommit att fastighetsägare eller boende har avverkat träd för att få bättre utsikt. Och det problemet har blivit större och större. Störst problem föreligger i områden där det finns många bostäder. Detta har b l a uppmärksammats av de föreningar som arbetar för parken och enskilda privatpersoner.

Behovet av att vidta åtgärder för att skydda värdena, och därmed även träden, i nationalstadsparken har uppmärksammats av länsstyrelsens nationalstadsparksråd och redan i den fördjupade översiktsplanen som antogs av kommunfullmäktige i oktober 2008.

Lagskyddet för nationalstadsparken återfinns i 4 kap. 7 § miljöbalken och innebär förbud mot att skada det historiska landskapets natur- och kulturvärden men gäller endast vid åtgärder som kräver visa former av tillstånd. Eftersom trädfällning och annan åverkan på träd i normala fall inte kräver tillstånd saknar träden i parken skydd mot sådana åtgärder.

Därför har Solna stad och Stockholms stad beslutat om ett interimistiskt skydd ( 7 kap. 24 § miljöbalken) för träden inom hela nationalstadsparkens område.  Skyddet började gälla från maj 2011 och i tre år i avvaktan på att beslut fattas om ett permanent skydd. Det innebär att det krävs tillstånd från staden för att fälla eller skada träd som är grövre än 60 cm i omkrets samt att gräva upp jord eller köra med tunga fordon under dessa träd. Samtliga fastighetsägare inom parkens område måste söka tillstånd  hos  stadsbyggnadsförvaltningen i Solna eller om det gäller markområden i Stockholm till Stockholms stad.  Alla fastighetsägare inom nationalstadsparkens område har informerats om beslutet.

Interimistiskt beslut enligt 7 kap 24 § miljöbalken innebär att det är förbjudet att utan tillstånd från Solna stad

1. avverka eller skada träd med en omkrets i midjehöjd på över 60 cm. Förbudet gäller inte beskärning av träd, om personer med dokumen­terad sakkunskap i trädvård be­dömt att det kan ske utan att skada trädet. Förbudet gäller inte heller fällning av träd som av park­ansva­rig tjänste­man från Solna stad bedömts utgöra en risk för allmänheten eller vara drabbat av almsjuka.

2. gräva upp jord till mer än 20 cm djup under befintlig markyta under kronan på träd med en omkrets i midjehöjd på över 60 cm.

3. köra med tungt fordon under kronan på träd med en omkrets i midjehöjd på över 60 cm. Förbudet gäller inte körning på befintliga hårdgjorda ytor.

Läs mer om beslutet i tjänsteskrivelsen  och i kommunfullmäktiges protokoll.