Stiftelsen rustar upp Portvaktsstugan i Filmstaden

Under sommaren har Stiftelsen Filmstadens Kultur genomfört omfattande renoveringar av fastigheten. Det är snart 20 år sedan stiftelsen köpte Portvaktsstugan av Skanska/HSB och vi har därför gått igenom fastighetens status och kommit fram till att vi behövde genomföra omfattande reparationer. Under sommaren har därför takläkten bytts och även en hel del plåtarbeten har gjorts. Tanken har varit att behålla husets karaktär så vi har återvunnit så många tegelpannor som det var möjligt för att huset skall se gammalt ut och nästan alla regelpannor har kunnat återvinnas. Vi har även låtit byggfirman måla om fönstren på övervåningen. Vissa var dock i så dåligt skick att de behöver repareras innan ommålning.

Även invändigt har det gjorts flera förändringar. Golv har slipats, väggar målats om  och en ny tapet har satts upp i stora rummet på bottenvåningen. En kopia av en demonfylld tapet. Tapeten är mycket speciell.

Den var med filmen Såsom i en spegel och designad av PA Lundgren som arbetade som scenograf/arkitekt i Filmstaden. Det var en tapet som Harriet Andersson hörde röster genom i filmen.

Toaletten har renoverats och även köket som kommer att bli bättre för besökarna och ur arbetsmiljösynpunkt för personalen. Vi har också haft myndighetskrav på oss att installera en fettavskiljare. Förr var det bara krav för restauranter men nu även för kaféer. Det är ju lite svårt att hävda ett göra våfflor inte skapar fett. Att få in en fettavskiljare i ett gammalt hus är tufft men vi lyckades med detta.

För Stiftelsen är det viktigt att hålla vårt hus i bra skick, både utvändigt och invändigt. Det har ju blivit det kulturella navet  i Filmstaden. Vår uppgift är ju att bevara och utveckla det filmhistoriska arvet i Sveriges Hollywood. Men billigt är det inte. Notan för alla utförda arbeten under sommaren närmar sig i en miljon. Men det är det värt. För mig som ordförande för Stiftelsen känns det mycket bra att vi har kunnat genomföra reparationerna och förbättrat och utvecklat vårt hus.

Inför Filmstadens dag den 28 augusti skall alla arbeten vara slutförda och inredningen på plats. Det finns då också möjlighet att gå in i portvaktsstugan och titta på förändringarna.

Varmt välkomna till Portvaktsstugan och Filmstadens dag

Vad händer med Backstugan i Filmstaden?

Senaste numret av Mitt i Solna 14/2022 uppmärksammar att Backstugan i Filmstaden står tom sedan slöjdundervisningen flyttade ur lokalerna. Tidningen är inte ensam. Det är många som undrar vad som kommer att hända med den anrika restauranten. Då jag bor i Filmstaden och är ordförande för Stiftelsen Filmstadens Kultur som verkar i området får jag många frågor om vad som är på gång.

Backstugan är en viktig del av den klassiska Filmstaden där över 500 filmer har spelats in. Restauranten är dessutom unik på det sättet att det är den ända byggnaden i området som har samma innehåll 1920 som den hade fram till 2019 förutom en kort period i slutet av 1980- talet då restauranten stod tom. Under lång tid drevs restauranten av Rune Kalf-Hansen och därefter av Lennart Johansson med familj innan den såldes till Lasse i Parken. Lennart Johansson köpte Backstugan i mitten av 2000-talet av Kommanditbolaget i Filmstaden (HSB/Skanska) De två förstnämnda krögarna bedrev populära restauranter även om de hade helt olika inriktning. Lasse i Parken var där en kort period innan Backstugan såldes vidare till Europaskolans bolag Råsunda Hills för uppskattningsvis för 9,1 miljoner kronor.

Då började problemen. Europaskolan etablerade en slöjdverksamhet i Backstugan och saknade erforderliga tillstånd och lov från Byggnadsnämnden, Miljö- och hälsoskyddsnämnden samt Skolnämnden i Solna. Byggnadsnämnden beslutade bla om ett föreläggande på 500.000 kronor i månaden om inte fastighetsägaren vidtog rättelse som fastighetsägaren överklagade. Efter många turer så flyttade skolan ut med slöjdundervisningen och bygganden står tom och ser övergiven ut då trädgården inte sköts på ett bra sätt. I dag har Solna stad inga förelägganden mot ägaren.

Många är förvånade att byggnaden står tom då bygganden bara kan dra på ägaren kostnader och inga intäkter finns. Ägaren har i olika tidningsintervjuver sagt att man kan kan tänka sig olika verksamheter men ingen användning är förenlig med gällande detaljplan.

Jag vet att restaurantägare har kontaktat ägaren under lång tid. Någon har det senaste halvåret erbjudits att köpa Backstugan men till ett pris som ligger vida över det pris som Råsunda Hill köpte Backstugan för. Det har därför bedömts svårt att driva restauranten och dessutom har det gått lång tid sedan byggnaden var restaurant och kundkretsen måste byggas upp på nytt och en del reparationsarbeten måste göras och parken måste få ett lyft.

Det är en mycket olycklig situation för området. Backstugan är en viktig del av Filmstadens historia, området skulle bli trevligare för boende och näringsidkare i Råsunda om restauranten drevs på det sättet som Lennart Johansson gjorde med såväl matservering vid lunch och även kvällstid. För Stiftelsen Filmstadens Kultur är ett samarbete med Backstugan väsentlig då våra egna lokaler inte är tillräckligt stora och ett samarbete mellan olika restauranter, bion och Filmstadens Kultur förstärker området på ett positivt sätt.

Det är därför vara mycket angeläget att det blir en populär restaurant för i Backstugan igen. Det är ju en restaurant det skall vara i bygganden och inget annat.

Byggnadsnämnden förelägger Backstugans ägare vid vite om 500.000 kronor per månad

Byggnadsnämnden fattade beslut (2020-01-29) om att förelägga Backstugans ägare Råsunda Hills ABs ägare att vidta rättelse med  ett löpande vite om 500.000 kronor per månad. Beslutet gäller från samma dag. Bakgrunden är att det bedrivs skolverksamhet, trä- och syslöjd i lokalerna för elever i årskurs 9. Eleverna kommer från en skola i Gamla stan.

I gällande detaljplan för fastigheten står det att det endast får bedrivas restaurantverksamhet i lokalerna. Skall det bedrivas någon annan verksamhet i lokalerna krävs det detaljplaneändring eller ett tillfälligt bygglov. Enligt en artikel i Solna Direkt nr 4 2020 är ägaren medveten om detta men har ända startat skolverksamhet i lokalerna i strid mot gällande plan. Tidigare har nämndens inspektörer ingripit mot byggverksamheten i lokalerna.  Troligtvis kommer även Miljönämnden att ingripa med stöd av Miljöbalken. Nämndens beslut kommer även att skickas för kännedom till skolinspektionen.

I Backstugan har det varit restaurantverksamhet i lokalerna sedan Filmstaden stod klart 1920. Enligt min uppfattning skulle en skola i lokalerna bryta denna 100-åriga tradition och restauranten är en viktig del av helheten – Filmstaden. Byggnaden har ett starkt skydd såväl utvändigt som invändigt som knappast går att förena med skolverksamhet. Europaskolan har sagt att de vill bedriva verksamhet för 120 elever för yngre barn, enligt uppgift från förskoleklass. Det skulle innebära att även området måste inhängnas med staket vilket helt skulle ändra trädgårdens utseende.

 

Stiftelsen Filmstadens kultur fick Hembygdföreningens kulturmiljöpris

Solna hembygdsförening delade på onsdagskvällen ut sitt kulturmiljöpris till Stiftelsen Filmstadens kultur och vi som jobbar inom stiftelsen är väldigt glada över att få priset. Det är ett tydligt bevis för att vår verksamhet uppskattas av många

Hembygdsföreningens jury hade skrivit en väldigt lång motivering som jag nu återger i mycket förkortad form.

Årets pristagare har under 15 års tid bevarat och dokumenterat, men också förändrat och utvecklat den historiska miljön i Filmstaden. Med utställningar, guidningar, temadagar och andra aktiviteer har man delat med sig av kunskaper och minnesbilder på ett engagerande sätt till såväl oss Solnabor som till gäster från andra orter. Filmstaden har blivit en levande prydnad inte bara för Råsunda utan för hela Solna.

Ett stort tack från Stiftelsens styrelse till alla medarbetare och frivilliga krafter som har bidragit till att vi fått detta pris.

Läs även DN-journalisten Lars Epsteins blogg

På bilden ovan syns stiftelsens ordförande Anders Ekegren(L) och verksamhetsledare Annica Johansson.

Foto: Josefine Alm

 

Utställning om Ingmar Bergmans filmer i Filmstaden

Stiftelsen Filmstadens kultur uppmärksammar att det är 100 år sedan Ingmar Bergman föddes. Och det är inte så konstigt. Bergman har  en central roll i Filmstadens historia. Han var verksam i Filmstaden under årtionden och det var här de flesta av hans filmer spelades in. Det blev över 30 filmer, som regissör och/eller manusförfattare, som spelades in helt eller till viss del spelades in i Filmstaden.  Några av de mest kända är Hets, Sommaren med Monika, Sommarnattens leende, Det sjunde inseglet, Smultronstället, Jungfrukällan, Såsom i en spegel, Tystnaden och Persona.

I veckan invigdes den  stora fotoutställning vid Portvaktsstugan. Med fantastiska bilder ur filmer och filminspelningar berättar stiftelsen om 25 av hans filmer. Från den framgångsrika manusdebuten med Hets till Persona. Utställningen på Filmstadens mur hänger uppe året ut.

Stiftelsen uppmärksammar också Bergmanåret med speciella guidningar om Bergmans verksamhet i Filmstaden och Filmvisningar av hans filmer för skolungdomar och allmänhet.

 

 

Bergmanguidningar i Filmstaden under 2018

Stiftelsen Filmstadens Kultur har sedan starten för 15 år sedan arrangerat guidningar för såväl grupper som öppna guidningar  på söndagar. De är mycket populära och hundratals guidningar arrangeras per år. Det är ett bra och enkelt sätt att lära sig mer om Filmstaden och Filmstadens historia.

I år är det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes. Det firas i Filmstaden och på andra platser i landet där Bergman har verkat som  film–  och teaterregissör, manusförfattare, teaterchef, dramatiker och författare.  I Filmstaden kommer detta att uppmärksammas på olika sätt med utställning, visning av hans filmer och speciella guidningar, sk Bergmanguidningar.

I söndags var jag själv med på den första Bergmanguidningen under den kunnige och entusiastiske guiden Sven Åke Peterson som har lagt ner ett omfattande arbete med att ta fram bakgrundsmaterial om Bergmans tid i Filmstaden. Guidningen var intressant på många sätt. Rent personligen, som boende på Mauritz Stillers väg var det roligt att höra att på den mark som bostadsrättsföreningarna Palladium och Rival ligger på spelades många utomhusscener in för Bergmans storfilm Det sjunde inseglet.

Att följa med på en guidning kan varmt rekommenderas

Bergmanguidningar kommer att äga rum den sista söndagen varje månad kl 15.00, närmare bestämt 25 mars, 29 april, 27 maj, 24 september, 28 oktober och 25 november. Biljetter köps i portvaktsstugan. Gruppguidningar går att boka även vid andra tillfällen. Maila till mikaela@filmstadenskultur.se

Läs mer på Stiftelsen Filmstadens kulturs hemsida.

Bilden visar Sven Åke Peterson under guidningen söndagen den 25 februari. Fotograf, en av åhörarna, dvs Anders Ekegren, ordförande för Stiftelsen Filmstadens Kultur.

 

 

Omvandlingen av Filmstaden – ett lyckat exempel på ny bebyggelse i kulturhistorisk miljö.

Jag hade förmånen att få berätta om omvandlingen av Filmstaden på Stiftelsen Filmstadens Kulturs föreläsningsserie om Filmstaden. Min uppgift var att berätta om  omvandlingen av Filmstaden från Sveriges Hollywood till ett område där kultur, film, affärer, restauranter och 550 bostäder blivit ett mycket lyckat exempel på hur en av Sveriges mest kulturhistoriskt intressanta områden kan samspela med ny bebyggelse och skapa en ny intressant stadsdel.

Filmstaden byggdes 1919-1920 för det nybildade bolaget Svensk Filmindustris anläggning för produktion av film. Filmstaden var en stad  i staden och alla verksamheter som behövdes för att göra film fanns inom området. Under storhetstiden mellan 1920-1969 spelades över 400 filmer in i Filmstaden. Verksamheten flyttade från området främst av två skäl. Modern teknik gjorde det möjligt att spela in film utanför ateljéerna och den nya franska vågen ansåg att det var fel att spela in film i ateljéer. De skulle spelas in på den plats  där händelsen ägde rum. Det gjorde anläggningen omodern. Under 1970-talet och fram till 2001 då en ny plan för området antogs fanns det många ideér på hur området skulle gestaltas. Allt från 70-talets rivningsideér till den ekonomiska krisen i början av 90-talet då t o m radhusbebyggelse föreslogs som komplement till de historiska byggnaderna.

Den detaljplan som antogs i början av 2000-talet byggde på några viktiga principer

1. Bevara de historiska byggnaderna och komplettera med byggnader som passar in i den 1920-tals miljö som finns i Filmstaden.

2. Skapa en levande stadsdel med kultur, arbetsplatser, affärer, restauranter och bostäder. Stadsdelen skulle var lummig och uppfattas som stadsmässig.

3. Skapa förutsättningar för att företag inom filmbranschen  kan etablera sig i Filmstaden.

4. En viktig del var att lyfta fram områdets anknytning till filmen och lyfta fram filmhistorien men också också ge filmen en ny roll i området.

Även om många under detaljplaneprocessen var direkt negativa eller oroade över hur området skulle gestalta sig, vågar jag påstå att alla i dag anser att området blev väldigt lyckat. Det kommer än i dag fram personer til mig och säger att de var väldigt negativa till de nya planerna men att de i dag är nöjda med hur Filmstaden blev till sist. Ett tydligt exempel på att området blivit lyckat är att bostadsrättspriserna är de högsta i Solna efter Stråket som alltid har haft de högsta bostadsrättspriserna i Solna.

Vad är då anledningen till att Solna stad i samarbete med fastighetsägarna HSB och Skanska kunde skapa detta lyckade område.

För det första lyckades vi med vår målsättning. Många filmbolag med SF i spetsen etablerade sig i området. Filmstaden blev åter centrum för svensk film. Stiftelsen Filmstadens Kultur fick en viktig roll att lyfta fram områdets filmhistoriska arv men en lika viktigt uppgift är att ge filmen en ny roll i området. Vi fick en levande stadsdel med service, arbetsplatser, bostäder och tom en egen biograf. Vi bevarade de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna, gav dem ett intressant innehåll och kompletterade med nya bostäder som anpassades till de historiska byggnaderna.  Bostadskvarteren blev dessutom mycket lyckade med en stor grön gård, bevarade äldre träd eller kompletterat med nya och kvarteren upplevs som barnvänliga, vilket gjort att området blivit mycket populärt bland barnfamiljer. Filmstaden ligger dessutom ett stenkast från Näckrosens tunnelbanestation och endast 300-400 meter från de två sjöarna Råstasjön och Lötsjön med möjligheter till promenader, löpning och minigolf sommartid och långfärdsskridskor och skidåkning vintertid.

En mycket viktig anledning till framgången är att vi dessutom lyckats med storytellingen kring området och att vi hade  klara idéer om vad vi ville göra med området. Det är en viktig lärdom för alla som som jobbar med stadsplanering. Vi har byggt vidare på den filmtradition som finns i området och delvis gett den ett nytt innehåll.  Jag bor dessutom i området och vet att vi som bor i Filmstaden är mycket stolta över vårt bostadsområde. Vi känner oss som en stadsdel i stadsdelen Råsunda. Jag har bott i Solna sedan 1983. När någon frågade var jag bodde någonstans innan jag flyttade till Filmstaden,  sa jag att jag bodde i Solna om jag talade personer utanför Stockholmsområdet och i Råsunda till länsbor. Men nu säger jag att jag bor i Filmstaden. Och det är förvånansvärt hur många som vet vart det ligger.