Tag Archives: Stiftelsen Filmstadens Kultur

Ellen Fiske blev Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendiat 2017

För femte året i rad delades stipendiet på 25.000 ut i samband med Filmstadens dag. I år tilldelades priset den unga filmaren Ellen Fiske som har gjort filmen Lone dads, som bland annat visats på Tempo dokumentärfestival. Som ordförande för Stiftelsen Filmstadens Kultur är jag glad att vi kan stödja unga filmare genom ett stipendium.

Ellen Fiske, född 1987, har en bakgrund från Biskops Arnö Folkhögskola och Stockholms Dramatiska Högskolas dokumentärfilmsutbildning. Hon har regisserat och producerat en handfull kortfilmer. Filmen Keep Me Safe visades 2014 på Tempo dokumentärfestival och även under internationella kortfilmsdagen på SVT.

I den 30 min långa Lone Dads får vi följa tre ensamstående skotska pappor som kämpar mot sitt förflutna och för sin rätt att ta hand om sina egna barn – och för att bevisa att dom faktiskt duger som pappor.

En dokumentär i det längre formatet, som Ellen utvecklar tillsammans med fotografen Joanna Karlberg, är den sanna historien om Josefin & Florin, en svensk sexbarnsmamma från Halmstad som gifter sig med en rumänsk tiggare från Tamasoia. De kämpar för att finna tillhörighet i korselden av fördomar och främlingsfientlighet. Filmen får premiär 2018.

Och juryns motivering lyder:

”Stipendiet går till en regissör som gestaltar ett socialt dilemma med varm empati och humor. I hennes senaste film får vi följa några ensamstående fäder och deras kamp mot det förflutna och för att bevisa att dom faktiskt duger som pappor. LONE DADS får oss verkligen att se fram mot hennes nästa film SCHEME BIRDS.”

2017 års jury bestod av regissörerna Catti Edfeldt och Salad Hilowle samt Eva af Geijerstam, filmkritiker i Dagens Nyheter.

Om Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium

Stiftelsen Filmstadens Kultur har instiftat ett stipendium på 25 000 kr som delas ut till en ung filmskapare från Stockholm. 2017 års stipendiat presenterades på Filmstadens Dag den 27 augusti. Under dagen visades kortfilmen Lone dads  med Ellen Fiske på plats.

Stiftelsen Filmstadens Kultur i Solna verkar för att levandegöra det filmhistoriska arvet i Filmstaden. I Filmstaden har många av våra allra största filmskapare varit verksamma. Många är de pionjärer som har prövat nya uttryck, metoder och tekniker, och på så sätt bidragit till att flytta fram svensk films positioner. Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium ska gå till någon som i samma visionära anda tar filmskapandet vidare.

Stipendiet tar avstamp i Filmstadens historia och syftar till att föra traditionen vidare. Banbrytande filmskapare som Victor Sjöström och Ingmar Bergman har haft Filmstaden som arbetsplats. Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium ska uppmuntra nästa generation filmskapare.

Filmskapare boende och verksamma i Stockholms län kan söka stipendiet. Ett projekt kan vara i vilket skede som helst vid tiden för ansökan. Stiftelsen Filmstadens Kultur kommer utse en jury med tre medlemmar, som besitter den kompetens som krävs för att utse en värdig stipendiat.

Läs mer på Stiftelsens hemsida: Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium

Annonser

Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium 2015 går till Salad Hilowle

61

Som en avrundning på Filmstadens dag, det stora årliga evenemanget i Filmstaden, hade jag den stora förmånen, som ordförande för stiftelsen, att tillsammans med Ida Thorén och Jacob Lundström få dela ut Stiftelsen Filmstadens Kultur  filmstipendium på 25 000 kr för tredje gången. Stipendiet går till en filmskapare från Stockholms län i början av sin karriär.

Inför storpublik, 600 personer  fick årets stipendiat Salad Hilowle dessutom presentera sin kortfilmErinra, som visades som förfilm innan utomhusbiovisningen av Ingrid Bergman-klassikern Casablanca.

Den hundraårsjubilerande filmstjärnan, som fick sin filmiska fostran i Filmstaden innan avresan till Hollywood, var i fokus under hela dagen i Filmstaden. Bland annat visades hennes Filmstaden-filmer Dollar och Intermezzo samt den nya dokumentärfilmen Jag är Ingrid.

Årets stipendium

Salad Hilowle är en filmskapare född 1986, som med kortfilmen Erinra debuterat som filmregissör. Filmen är en personlig dokumentär som inspirerats av Athena Farrokhzads diktbok Vitsvit samt Mia Engbergs essädokumentär Belleville baby.

Rekordmånga 50 ansökningar inkom till årets stipendium.

Årets jury bestod av regissörerna Ester Martin Bergsmark och Senay Berhe samt Agneta Mogren, konstnärlig ledare för Tempo dokumentärfestival.

Och juryns motivering lyder:

Stipendiet går till en filmare som med lekfull energi gestaltar ett mellanförskap och skapar en egen vitsvit för vita duken. Gammalt möter nytt, och både teknik och identitet omprövas i en film som talar poetiskt klarspråk och förmedlar starka känslor med lätt hand. Vi emotser framtida filmer med nyfikenhet.

Bakgrund till stipendiet

Stiftelsen Filmstadens Kultur i Solna verkar för att levandegöra det filmhistoriska arvet i Filmstaden. Sedan 2013 delar vi ut ett stipendium på 25 000 kr till en filmskapare från Stockholmsområdet i början av sin karriär. År 2015 delas stipendiet ut för tredje gången, och stipendiaten presenteras på Filmstadens Dag den 30 augusti.

I Filmstaden har många av våra allra största filmskapare varit verksamma. Många är de pionjärer som har prövat nya uttryck, metoder och tekniker, och på så sätt bidragit till att flytta fram svensk films positioner. Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium ska gå till någon som i samma visionära anda tar filmskapandet vidare. Stipendiet tar avstamp i Filmstadens historia och syftar till att föra traditionen vidare. Banbrytande filmskapare som Victor Sjöström och Ingmar Bergman har haft Filmstaden som arbetsplats.

Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium ska uppmuntra nästa generation filmskapare. Filmskapare boende och verksamma i Stockholms län kan söka stipendiet. Ett projekt kan vara i vilket skede som helst vid tiden för ansökan. Stiftelsen Filmstadens Kultur kommer utse en jury med tre medlemmar, som besitter den kompetens som krävs för att utse en värdig stipendiat.

Frågor? Kontakta verksamhetsledare Ida Thorén, ida@filmstadenskultur.se.

Läs även vad Lars Epstein skrev på sin blogg på DN i går.

Foto: Lars Epstein, DN

Animeringskurs för barn i Filmstaden under höstlovet

bild (3)Under höstlovsveckan arrangerade Stiftelsen  Filmstaden Kultur under två dagar animeringskurser för höstlediga barn i Solna i Stiftelsens lokaler i  portvaktsstugan i Filmstaden. Jag tittade vid lunchtid in en av dagarna och träffade då entusiastiska barn som jobbade med sina filmer. Det var  animation (tecknad film) med spöktema som genomfördes den här gången. Utrustade med sax, penna och papper gjorde de deltagande barnen fyra ruskiga filmer med skräcktema.  På bilden ovan håller några barn på att spela in sina filmer. Du kan titta på filmerna här. Kurserna var mycket populära och och kraftigt övertecknade. Det visar att filmintresset är stort i Solna.

Invigning av fårskulpturer i Järvastaden

Barn4

Nu är fårskulpturerna, Ett minne från dåtid, i Spegeldammsparken i Järvastaden invigda. Ett par hundra personer hade sökt sig till invigningen där det förutom en trevlig invigning bjöds på snittar, möjligheten att göra sin egen filmaffisch, pixlation och utomhusbio, denna kväll med den franska filmsuccén En oväntad vänskap på repertoaren. Det hela var mycket uppskattat!

Det var den andra delen av Spegeldammsparken som nu invigdes, den första var för nästan precis ett år sedan. Parkerna är en väldigt viktig del av Solna då de är bra för hälsan, ökar den biologiska mångfalden, renar vår luft och blir naturliga mötesplatser i vår närhet.

Den konstnärliga utsmyckningen av en park är också viktig då den visar att någon har visat extra känsla, engagemang och omtanke om en plats.  Det uppmanar till lek, rörelse och fotografering.  Aline Magnussons skulpturer känns särskilt passande här i Järvastaden då detta för inte alltför länge sedan var en lantlig plats i Solna. All heder åt Järvastaden som satsar pengar på fina skulpturer som i sig är så vackra att bara de är värda ett besök i Järvastaden.

Konstnärinnan Aline Magnusson är känd för sina fina skulpturer av djur. Hennes djurskulpturer finns i många städer i landet. I Solna finns sedan tidigare Arbetshästar i Solna strand, och i grannkommunen Djuren i Lutgården, Rissne och Hästkvintett i Hallonbergen. För att nämna några som finns i närheten.

Som syns på de två bilderna uppskattades fåren av såväl stora som små. Vi hann inte ens med att avsluta invigningen innan barnen hoppade upp på fåren och även jag kunde inte låta bli att rida på ett får. Men fåren var välkända för en del av barnen då de varit med och gett fåren sina olika namn.

Arrangemangen denna soliga söndag arrangerades av Järvastaden AB i samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningen, kultur och evenemang, Film Stockholm och Stiftelsen Filmstadens Kultur.

Läs mer om denna invigning på Järvastadens utförliga inlägg.

Läs mer om den första invigningen av Spegeldammsparken och Solna är mycket grönare än du tror.

Foto: Enrique Oyazun

Anders1

Josefine Camitz mottagare av Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium!

Foto: Vi är mycket stolta över att få presentera den första mottagaren av Stiftelsen Filmstadens Kulturs nyinstiftade stipendium på 25 000 kr,  Josefine Camitz! Grattis! Stipendiet går till en ung filmskapare från Stockholm och delades ut på Filmstadens Dag 2013. Juryns motivering lyder:Stipendiet går till en filmare med ett starkt och sinnligt bildberättande. En regissör som vågar beröra det stora och dramatiska, på ett eget och subtilt sätt. Vi uppskattar att filmaren vågar gå sin egen väg, bryter konventioner och väljer oväntade karaktärer. Vi ser mycket fram emot att se henne utveckla sitt visuella filmspråk och berättande i kommande produktioner.Årets jury bestod av dokumentärfilmaren Ina Holmqvist, filmproducenten David Herdies och Samuel Sjöblom, verksamhetsledare på Fanzingo.Läs mer om Josefine Camitz på: www.josefinecamitz.com

På Filmstadens dag i går (13-08-25) delades Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium på 25.000 kronor ut för första gången. Stipendiet går till en ung filmskapare från Stockholm, Josefine Camitz.

Juryns motivering lät så här: Stipendiet går till en filmare med ett starkt och sinnligt bildberättande. En regissör som vågar beröra det stora och dramatiska, på ett eget och subtilt sätt. Vi uppskattar att filmaren vågar gå sin egen väg, bryter konventioner och väljer oväntade karaktärer. Vi ser mycket fram emot att se henne utveckla sitt visuella filmspråk och berättande i kommande produktioner.

Årets jury bestod av dokumentärfilmaren Ina Holmqvist, filmproducenten David Herdies och Samuel Sjöblom, verksamhetsledare på Fanzingo

Under en lång period har stiftelsen funderat på att inrätta ett stipendium. Och det här kom vi fram till.

Stiftelsen Filmstadens Kultur i Solna verkar för att levandegöra det filmhistoriska arvet i Filmstaden. I Filmstaden har många av våra allra största filmskapare varit verksamma. Många är de pionjärer som har prövat nya uttryck, metoder och tekniker, och på så sätt bidragit till att flytta fram svensk films positioner.

Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium ska gå till någon som i samma visionära anda tar filmskapandet vidare. Stipendiet tar avstamp i Filmstadens historia och syftar till att föra traditionen vidare.

Banbrytande filmskapare som Victor Sjöström och Ingmar Bergman har haft Filmstaden som arbetsplats. Stiftelsen Filmstadens Kulturs stipendium ska uppmuntra nästa generation filmskapare.

Filmskapare under 30 år, boende i Stockholms län, kan söka stipendiet. Ett projekt kan vara i vilket skede som helst vid tiden för ansökan. Stiftelsen Filmstadens Kultur kommer utse en jury med tre medlemmar, som besitter den kompetens som krävs för att utse en värdig stipendiat.

Jag är mycket glad att vi nu har kunnat dela ut det första stipendiet. Många har visat intresse för att söka stipendiet och det var hela 23 välmeriterade unga filmare som sökte. Konkurrensen har varit mycket hård. Förhoppningsvis skall vårt stipendium leda till att vi kan få fram många duktiga filmare som kan föra Filmstadens arv vidare och skapa oss en ny generation filmarbetare.

Mer information om Josefine Camitz:
www.josefinecamitz.com

För mer information om stipendiet och stiftelsen kontakta:
Frida Lindberg (tf verksamhetsledare)
frida@filmstadenskultur.se
070 586 30 57

Omvandlingen av Filmstaden – ett lyckat exempel på ny bebyggelse i kulturhistorisk miljö.

Jag hade förmånen att få berätta om omvandlingen av Filmstaden på Stiftelsen Filmstadens Kulturs föreläsningsserie om Filmstaden. Min uppgift var att berätta om  omvandlingen av Filmstaden från Sveriges Hollywood till ett område där kultur, film, affärer, restauranter och 550 bostäder blivit ett mycket lyckat exempel på hur en av Sveriges mest kulturhistoriskt intressanta områden kan samspela med ny bebyggelse och skapa en ny intressant stadsdel.

Filmstaden byggdes 1919-1920 för det nybildade bolaget Svensk Filmindustris anläggning för produktion av film. Filmstaden var en stad  i staden och alla verksamheter som behövdes för att göra film fanns inom området. Under storhetstiden mellan 1920-1969 spelades över 400 filmer in i Filmstaden. Verksamheten flyttade från området främst av två skäl. Modern teknik gjorde det möjligt att spela in film utanför ateljéerna och den nya franska vågen ansåg att det var fel att spela in film i ateljéer. De skulle spelas in på den plats  där händelsen ägde rum. Det gjorde anläggningen omodern. Under 1970-talet och fram till 2001 då en ny plan för området antogs fanns det många ideér på hur området skulle gestaltas. Allt från 70-talets rivningsideér till den ekonomiska krisen i början av 90-talet då t o m radhusbebyggelse föreslogs som komplement till de historiska byggnaderna.

Den detaljplan som antogs i början av 2000-talet byggde på några viktiga principer

1. Bevara de historiska byggnaderna och komplettera med byggnader som passar in i den 1920-tals miljö som finns i Filmstaden.

2. Skapa en levande stadsdel med kultur, arbetsplatser, affärer, restauranter och bostäder. Stadsdelen skulle var lummig och uppfattas som stadsmässig.

3. Skapa förutsättningar för att företag inom filmbranschen  kan etablera sig i Filmstaden.

4. En viktig del var att lyfta fram områdets anknytning till filmen och lyfta fram filmhistorien men också också ge filmen en ny roll i området.

Även om många under detaljplaneprocessen var direkt negativa eller oroade över hur området skulle gestalta sig, vågar jag påstå att alla i dag anser att området blev väldigt lyckat. Det kommer än i dag fram personer til mig och säger att de var väldigt negativa till de nya planerna men att de i dag är nöjda med hur Filmstaden blev till sist. Ett tydligt exempel på att området blivit lyckat är att bostadsrättspriserna är de högsta i Solna efter Stråket som alltid har haft de högsta bostadsrättspriserna i Solna.

Vad är då anledningen till att Solna stad i samarbete med fastighetsägarna HSB och Skanska kunde skapa detta lyckade område.

För det första lyckades vi med vår målsättning. Många filmbolag med SF i spetsen etablerade sig i området. Filmstaden blev åter centrum för svensk film. Stiftelsen Filmstadens Kultur fick en viktig roll att lyfta fram områdets filmhistoriska arv men en lika viktigt uppgift är att ge filmen en ny roll i området. Vi fick en levande stadsdel med service, arbetsplatser, bostäder och tom en egen biograf. Vi bevarade de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna, gav dem ett intressant innehåll och kompletterade med nya bostäder som anpassades till de historiska byggnaderna.  Bostadskvarteren blev dessutom mycket lyckade med en stor grön gård, bevarade äldre träd eller kompletterat med nya och kvarteren upplevs som barnvänliga, vilket gjort att området blivit mycket populärt bland barnfamiljer. Filmstaden ligger dessutom ett stenkast från Näckrosens tunnelbanestation och endast 300-400 meter från de två sjöarna Råstasjön och Lötsjön med möjligheter till promenader, löpning och minigolf sommartid och långfärdsskridskor och skidåkning vintertid.

En mycket viktig anledning till framgången är att vi dessutom lyckats med storytellingen kring området och att vi hade  klara idéer om vad vi ville göra med området. Det är en viktig lärdom för alla som som jobbar med stadsplanering. Vi har byggt vidare på den filmtradition som finns i området och delvis gett den ett nytt innehåll.  Jag bor dessutom i området och vet att vi som bor i Filmstaden är mycket stolta över vårt bostadsområde. Vi känner oss som en stadsdel i stadsdelen Råsunda. Jag har bott i Solna sedan 1983. När någon frågade var jag bodde någonstans innan jag flyttade till Filmstaden,  sa jag att jag bodde i Solna om jag talade personer utanför Stockholmsområdet och i Råsunda till länsbor. Men nu säger jag att jag bor i Filmstaden. Och det är förvånansvärt hur många som vet vart det ligger.