Kan intentionsavtal enligt finsk modell få fart på bostadsbyggandet

Bostadsforum bjuder in: Bengt Westman, SKL; Fredrik Arpe, ByggVesta; Anette Scheibe Lorentzi, Länsstyrelsen Stockholms län; Erik Langby, KSL. Foto: Sofia Jonsson

 

 

 

 

 

 

Det var temat för Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) och Stockholms Byggmästarförening senaste frukostmöte.

I Finland byggs det mer än dubbelt så mycket bostäder per innevånare än i Sverige. Det finns ingen Qvick fix i Finland men på ett område har de kommit betydligt längre än i Sverige. Och det är att i Finland krokar staten och kommunerna arm. För att råda bot på bostadsbristen så har staten i Finlands fyra tillväxtregioner initierat en gemensam överenskommelse med kommunerna. I korthet innebär det att staten är med att finansierar infrastruktur under förutsättning att kommunerna ser till att bostadsbyggandet ökar.

Ser man till avtalet för Helsingforsavtalet så reglerar det följande:

 Produktion av 12 000 – 13 000 lägenheter per år

 Minst 20 % ARA-hyresbostäder (subventionerade)

 Målproduktionen delas upp solidariskt mellan kommunerna

 Befintliga planer ska genomföras

 Sammanhållen planering av markanvändningen

 Utbyggnad av trafikanläggningar och kollektivtrafik

 Gemensam uppföljning och Utvärdering

Bengt Westman från SKL besökte Helsingfors i våras och han redogjorde för några av de fördelar som han såg med den finska modellen, till exempel:

  • Det förtydligar det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet och infrastrukturutveckling.
  • Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Alla parter ges också ansvar och förväntas genomföra sin del av intentionsavtalet.
  • Det blir en samplanering och en samtidig utbyggnad av infrastruktur och bostäder.
  • De gemensamma åtagandena trimmar regelverk och ökar kommunernas kompetens.
  • Även bland de övriga deltagarna i panelen Fredrik Arpe, ByggVesta; Anette Scheibe Lorentzi, Länsstyrelsen Stockholms län; Erik Langby, KSL fanns det ett positivt intresse för den finska modellen. 

Jag tror att det finns många fördelar med den finska modellen. Den ger klara spelregler där alla inblandade parter, stat och kommun, förpliktigare sig till vissa åtaganden och dessa åtaganden följs dessutom upp på ett systematiskt sätt. Men även byggherrarna till stora utvecklingsområden måste vara med för det är ändå de som till syvende och sist beslutar om när, vilka och i vilken takt byggprojekten sätter i gång.

Läs mer om frukostmötet på Stockholms byggmästarförenings hemsida där du också hittar Bengt Westmans pedagogiska och beskrivande powerpointbilder om det finska systemet.

Du kan även läsa mitt tidigare blogginlägg – Intentionsavtal mellan stat, kommuner och byggare i tillväxtområden kan få fart på bostadsbyggandet. I inlägget finns dessutom hänvisning till ytterligare information om Intentionsavtalen.

På bilden ovan syns från vänster Bengt Westman, expert på SKL, Fredrik Arpe, VD på Bygg-Vest, länsöverdirketör  Anette Scheibe Lorentzi, länsstyrelsen Stockholms län samt ordförande för KSL, Erik Langby. Moderator för frukostmötet var undertecknad.

Foto: Sofia Jonsson, Stockholms byggmästarförening.

Ett svar till “Kan intentionsavtal enligt finsk modell få fart på bostadsbyggandet

  1. Ping: Så kan vi få fler bostäder | Rasmus (liberal)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s