Havererade bostadssamtal olyckligt för Sverige

I bland känns det trist att behöva få rätt. Under de bostadssamtal som förts de senaste fyra månaderna har jag hävdat att sannolikheten att det skulle bli någon blocköverskridande överenskommelse är utomordentligt liten. Och så blev.

Det är djupt olyckligt. Bostadssituationen i landets kommuner förvärras och i 80 % av landets kommuner råder bostadsbrist. En bostadsbrist som kommer att förvärras pga det låga bostadsbyggandet och flyktingkrisen.

Ändå är det inte så konstigt att det gick som det gick. De politiska skillnaderna är för stora och viljan att även röra heliga kor inom bostadspolitiken har varit liten. Detta gäller framför allt regeringen och vänsterpartiet som i går presenterade vad de vill göra. Deras förslag imponerar inte. Ingen av de förslag som de presenterade kommer att öka bostadsbyggandet mer än nämnvärt. Och väldigt många av förslagen skall dessutom först processas i nya utredningar. Fler utredningar lär inte behövas. Alliansens bostadsminister Stefan Attefall tillsatte över 80 utredningar inom olika områden så det mesta är redan utrett

Allianspartierna var dock radikalare och vill se om det är möjligt att förändra flyttskatten, förkorta överklagandeprocessen, se över reglerna för naturreservat och riksintressen.

Enligt min uppfattning måste rikspolitikerna våga vända på alla stenar. Skall vi få fart på bostadsbyggandet måste många olika åtgärder vidtas. Inte bara kosmetiska åtgärder som regeringen föreslår. Dessutom är det väldigt viktigt att de åtgärder som föreslås förankras över blockgränserna för att skapa långsiktiga spelregler för en bransch vars investeringar skall fungera över årtionden.

Nu blir det inte så och det kommer att få katastrofala konsekvenser för bostadsbyggandet. Men också ett stort nederlag för våra riksdagspolitiker.

 

 

Hur länge kan Mehmet Kaplan sitta kvar som bostadsminister utan att uträtta något?

Bostads- stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan har de sista dagarna toppat nyheterna efter sitt samröre med turkiska högernationalistiska grupper. Och det är inte första gången som han löper gatlopp för sina kontakter med våldsbejakande grupper.

Däremot har det knappast skrivits något  om att Sverige nu har den svagaste bostadsministern som Sverige någon sin haft. Ja, han är inte bara svag, han är dessutom okunnig om sitt ansvarsområdet trots att han har en påbörjad lantmäteriutbildning från KTH.

Egentligen så hade han ett drömläge när han tillträdde som minister. Den tidigare ministern Stefan Attefall(KD) hade lämnat över ett 80-talet utredningar inom bostadspolitikens olika områden. Det fanns många förslag som Kaplan hade kunnat dra stor nytta av och kunnat presenterat som sin egna. De bostadspolitiska frågorna har i dag placerats högt på alla partiers dagordningar. Trycket är också stort från alla inblandade parter – från den enskilde bostadssökanden till länsstyrelser, kommuner och bostadsbolag. Det måste helt enkelt hända något – det inser alla – och staten sitter på många av nycklarna för att få igång bostadsbyggandet.

Det är inte alltid så lätt att bli minister. De kan få en bukett av disparata ansvarsområden som inte alltid hänger ihop och det kan vara svårt att ha kunskap inom alla områden. I det här fallet är problemet att Kaplan inte ens behärskar sitt huvudområde – bostadsbyggandet. Det var så illa att Kaplan knappast visade sig på ett offentligt möte det första halvåret efter det han blev minister. Han måste läsa på.

Det här hade kunnat lösa sig genom att Kaplan hade utsett en statssekreterare med breda kunskaper inom området. Så blev inte fallet. Till statssekreterare utsågs en person utan någon större erfarenhet från området. Något som är väldigt ovanligt då statssekreterarna oftast har breda kunskaper inom sitt ansvarsområde. Inte heller hos de politiskt sakkunniga har kunskapen varit stor och dessutom har de bytts ut i snabb takt.

Kritiken från byggindustrin är stor när jag talar med olika företrädare en och en. På bostadsforum den 6 april i Stockholm där Kaplan medverkade lyfte han fram att han har många kontakter med olika företrädare för byggindustrin. Många företrädare som jag talat med inom branschen hävdar att så inte är fallet. Han säger ofta nej till även små informella möten där han skulle kunna föra intressanta samtal och fördjupa sina kunskaper. Det finns tom företrädare som säger att han är rädd för att möta branschens representanter.

Många kommunala företrädare väntar också på förslag. Många av de förslag som behöver genomföras innebär att det måste till beslut av riksdag och regering. Besluten kommer inte.

Mehmet Kaplan har varit minister i 18 månader. En lång tid i politiska sammanhang. Det har inte kommit ett förslag som kommer att underlätta bostadsbyggandet. Ja, regeringen har tillskjutit 3,2 miljarder kronor för att öka byggandet av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter. Hur många sådana lägenheter har byggts? Är det någon som vet? Alla som kan branschen inser att beloppet är så litet och utformningen komplicerad så det kommer inte att ha någon betydelse.

Kaplan har stora förväntningar på de blocköverskridande samtal som pågår. Min bedömning är att sannolikheten för att dessa samtal kommer att leda utvecklingen framåt är minimala. För att det skall hända något måste alla partier våga ompröva många heliga kor. Och att genomföra några tuffa reformer lär knappast en miljöpartistisk  minister genomföra. Miljöpartiet börjar sakta men säkert närmare sig 4 %s spärren.

Det är djupt olyckligt att Sverige har en så svag bostadsminister som dessutom hela tiden är ifrågasatt för sin politiska kontakter med obskyra grupper inom Sverige såväl utom  landet. Och det i en tid då bostadsbyggandet borde ligga på de nivåer som under miljonprogrammets tid, d v s 100.000 nya bostäder per år under 10 år. Förutsättningarna för det är dessutom helt annorlunda sen bostadspolitiken förändrades i början av 90-talet, med PBL och en tuffare miljölagstiftning.

Frågan är hur länge socialdemokratin, och för den delen miljöpartiet kan låta bostadspolitiken erodera. Det bästa vore att genomföra en regeringsombildning innan sommaren. Då är det över två år till nästa val. Några positiva beslut för bostadsbyggandet hinner genomföras och väljarna har glömt att det fanns en bostadsminister som hetta Kaplan.

 

Gör Läggesta station i Strängnäs till en helt nya stad med 30.000 invånare

I dag besökte jag Eskilstuna och passerade som vanligt stationen Läggesta mellan Nykvarn och Strängnäs.  Och varje gång sitter jag och funderar på varför inget händer. Läggesta måste var den märkligaste  järnvägsstationen i Sverige. Den ligger mitt ute på en åker med omgivande skog. Där finns bara en kiosk, parkeringsplats för pendlare och en busshållplats för bussar till  Mariefred/Stallarholmen och Åkers styckebruk. Inget annat, Ja E20 är granne men inget annat. Och så har det varit sedan järnvägsstationen anlades(1997) i samband med den nya järnvägsdragningen mellan Stockholm och Eskilstuna på 90-talet(Svealandsbanan) Stationen ligger i ett  område med stark inflyttning och med goda förbindelser till Eskilstuna, Södertälje, Flemingsberg och Stockholm. Det tar bara 25 minuter till Eskilstuna och  40 minuter till Stockholm.

Det känns som ett stort slöseri att anlägga en järnvägsstation och efter 20 år finns det inte ett hus i närheten. I stora delar av Sverige råder det en omfattande bostadsbrist och i de centrala delarna av Mälardalen är bostadsbristen akut och med de stora flyktingströmmarna till landet kommer den att bli katastrofal inom ett år.

I Läggesta finns chansen att skapa en helt ny stad omkring järnvägsstationen och skapa ett helt nytt samarbete mellan Strängnäs kommun, där Läggesta är beläget och staten. Att tro att Strängnäs med ca 35.000 invånare  skall kunna bygga upp en helt ny stad med 20.000-30.000 invånare under kort tid är inte realistiskt. Det kostar att bygga en helt ny stad med infrastruktur, skolor, förskolor och idrottsanläggningar.Den ekonomiska  risken är för stor för Strängnäs. Men det är möjligt om staten går in som ekonomisk samarbetspartner.

Ett sådant här gemensamt projekt skulle snabbt kunna skapa 1000-tals nya bostäder i ett attraktivt läge i regionen. Det kräver nya lösningar och nya samarbeten men har vi något val i den bostadsbrist som råder. Vi måste försöka.

 

Spännande bostadsdebatt på Solnas budgetfullmäktige

Ett av de första passen på årets budgetfullmäktige var debatten om byggnadsnämndens och miljönämndens budget. Så mycket diskussion om nämndernas budgetar var det inte utan mycket av debatten handlade om bostadsbristen.

Bostadsbristen är stor i alla storstäder och universitetsstäder i Sverige och den är särskilt stor i vår region. Det är den stora anledningen till att Solna har ett omfattande bostadsbebyggelse. I år räknar vi med att bevilja bygglov för 1200 lägenheter och egna hem. Det är mycket få kommuner utöver de tre storstäderna som har ett så omfattande bostadsbyggande.

I det läget blev ett inlägg från en vänsterpartist dagens roligaste inlägg. Vänsterpartisten  sade att borgarna inte vill bygga bort bostadsbristen och att Vänsterpartiet bara vill bygga bort  hyresrätter. Inget kan vara felaktigare. Alliansen har under lång tid  byggt många bostäder i Solna och vi vill även framgent bygga många bostäder.

Ett stort problem för bostadsbyggandet är att regeringen inte har tagit ett enda viktigt beslut för att underlätta för bostadsbyggandet. Och inga beslut lär komma under den här mandatperioden om socialdemokraterna och miljöpartiet fortsätter regera Sverige.

Alliansens uppfattning är att vi skall bygga en mångfald av upplåtelseformer såsom bostadsrätter, hyresrätter, LSS-bostäder, studentbostäder och egna hem.  Till mycket stor del blir det lägenheter i flerfamiljshus. Vi ställer oss även positiva till att bygga ägarlägenheter men i dagsläget har intresset från byggbolagen varit väldigt liten.

Även den kommande Översiktsplanen kom upp i debatten. Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber sa att Miljöpartiet ställer sig bakom planens intentioner om att Solna skall ha 100.000 invånare 2030. Utan tvekan ett intressant inlägg.

Många kommunfullmäktigeledamöter tog upp frågan om att bygga trygghetsboenden/ +70-boenden.  Förutom undertecknad gav även Samuel Klippfalk(KD) och Berghamrapartiets Göran Thingwall  sitt fulla stöd till tanken. Det är bra. Många äldre vill inte bo kvar hemma utan vill till ett boende med service, trygghet, tillgänglighet och social samvaro. Staden planerar  nu för  trygghetsboenden i Huvudsta och Råsunda. Genom budgetöverenskommelsen med Bergshamrapartiet skall det även byggas +70-boenden.

Signalistens ordförande, moderaten Magnus Nilsson informerade om Signalistens omfattande planer på bostadsbebyggelse i olika stadsdelar. Stiftelsen planerar nya bostäder i Huvudsta, Råsunda, Bagartorp och Hagalund och även Bergshamra kan bli en viktig del av Bergshamrastrategin.

En spännande bostadspolitisk debatt i en stad som verkligen vill ta ansvar för bostadsbyggandet och inte bara planerar utan genomför bostadsprojekt i stadens alla stadsdelar.

 

Lyft bostadsfrågorna folkpartiet! – Damma av bostadsgruppens arbete.

I senaste numret av det liberala nyhetsmagasinet NU vill vi, i folkpartiets bostadspolitiska arbetsgrupp lyfta bostadsfrågorna. De är centrala för  alla svenskar och är ett viktigt politikområde. Långtidsutredningen och vår rapport som vi presenterade för partiledningen våren 2013 kommer fram  till många liknande slutsatser. Bostadsrapporten blev aldrig antagen och därmed aldrig offentlig. Regeringspartierna socialdemokraterna och miljöpartiet börjar nu diskutera bostadsfrågorna. Det är hög tid för Folkpartiet att göra det samma. Det är dags att publicera vår rapport och låta folkpartiet komma in i den bostadspolitiska debatten.

Såväl långtidsutredningen som  arbetsgruppen konstaterar att bostadsbristen är hämmande för tillväxten och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden.

Reavinstskatten ger inlåsningseffekter och minskar medborgarnas intresse för att byta bostäder. Det ger Sverige ett sämre utnyttjande av bostadsbeståndet. Vi föreslår att  reavinstskatten sänks och att ränteavdragen på högre nivåer sänks.

Bristen på planlagd mark är stor i vissa delar av landet. I vår rapport kom vi med många förslag på hur det går att förkorta tiden mellan idé och produktion.

Vi ser framför oss ett ökat antal ägarlägenheter. Det är en upplåtelseform som har många fördelar framför bostadsrätten. Den är vanlig utomlands men ännu så länge ovanlig i Sverige. Andra reformer handlar om  fler möjligheter att välja och påverka, till exempel indexerade flerårskontrakt, till- och frånval, hyresbosparande samt rotavdrag för hyresgäster.

Vi förslår stegvisa reformer. Men inriktningen måste vara tydlig. Det måste vara möjligt att hitta en bostad under livets alla skeden. Spelreglerna måste måste vara överblickbara och långsiktiga oavsett det gäller skatter, krav på amorteringar, ränteavdrag eller reavinstbeskattning.

Jag tror att det skulle vara en stor fördel om många av dessa frågor kunde lösas över blockgränserna så att aktörerna på fastighetsmarknaden och medborgarna vet hur spelreglerna ser ut över lång tid. Den som köper en bostad gör oftast sitt livs viktigaste affär.

Mycket talar för att bostadsfrågorna blir heta i nästa riksdagsval. Det är därför dags att att lyfta fram arbetsgruppens rapport ur arkiven och lyfta fram våra olika förslag. Nu har folkpartiet chansen att bredda sig politiskt och få ett nytt profilområde. Sedan Birgit Friggebo var bostadsminister i den första borgerliga regeringen 1976-82 på 44 år har inte folkpartiet prioriterat bostadsfrågorna. Det kan vi nu ändra på.

Läs även mina blogginlägg

* Sju åtgärder att öka bostadsbyggandet i Sverige.

* Så kan bostadsbyggandet öka.

* Kan intentionsavtal enligt finsk modell få fart på bostadsbyggandet.

Kan regional planering öka bostadsbyggandet?

Det var temat för Bostadsforums första frukostmöte under våren. Förra regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté för att utreda och vid behov föreslå förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och planeringsunderlag på regional nivå. Syftet är att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktig hållbar utveckling i hela landet.

Utredningen huvudsekreterare, Sara Jendi Linder, inledde frukostseminariet med att berätta om Bostadsplaneringskommitténs arbete. Jendi Linder förklarade att i uppdraget också ligger att studera samordningen mellan bostadsförsörjning och viktiga planeringsslag så som transportinfrastrukturen, kollektivtrafiken och regionalt tillväxtarbete; dock inte att se till att det byggs fler bostäder.

Jendi Linder konstaterade att det i dag finns ett svagt samband mellan planering och bostadsbyggande. Bostadsplaneringen bedrivs ofta vid sidan av annan planering. Den är knappt synbar på mellankommunal nivå och osynlig på regional nivå. Staten har dessutom en ambivalent roll. Staten har antagit 100 mål inom olika områden som kommunerna skall följa.

Det utredningen tittar på är en

• En regional fysisk planering
• En mer aktiv stat
• En nationell strategi.

Det kommer inte bli några inskränkningar i det kommunala planmonopolet. Panelen deltog flitigt i debatten.

Clara Lindblom(V), borgarråd i Stockholm och ledamot av utredningen var den som ville gå längst. Hon anser att byggandet är för ojämt fördelat. Fler kommuner än Stockholm, Solna och Sundbyberg måste bygga. Bostadsbristen hämmar tillväxten. Clara ser gärna bindande riktlinjer i PBL och att RUFS blir bindande för kommunerna.

Nancy Mattsson(JM) affärsutvecklare och expert i kommittén  för Sveriges byggindustrier anser att det brister i planering och genomförande. Var är staten? Det behövs en kommunreform som gör kommunerna större och starkare. Även Stefan Ränk, VD på  Einar Mattsson var inne på samma spår. Kommunerna är för små. Stefan  betonade vikten av att det allmänna tar ett stort ansvar för utbyggnaden av infrastrukturen och genom  detta skapar förutsättningar för ett bostadsbyggande där det av ekonomiska skäl inte är möjligt i dag. Bra kommunikationer är A och O för bostadsbyggandet.

Nina Lundström (FP), riksdagsledamot och ledamot av utredningen framhöll att det är viktigt att ge kommunerna morötter. Finland är ett bra exempel. Staten satsar stora pengar på en utbyggnad av infrastrukturen och kommunerna och den regionala nivån tar ansvar för bostadsbyggandet.

Utredningen har fått förlängd tid till tom 15 juni

Jag hade förmånen att vara moderator för frukostmötet. Staffan Grundmark, BF inledningstalade.

Bostadsforums frukostmöten arrangeras av Stockholms Byggmästarförening och KSL – Kommunförbundet i Stockholms län.

Läs även reportaget på Stockholms Byggmästarförenings hemsida.

Spännande debatt om stadsutveckling på Solnas budgetfullmäktige

I kväll genomfördes budgetfullmäktige om 2015 års  budget för Solna. Ett spännande debattblock blev stadsutvecklingsfrågorna som diskuterades med liv och lust under 1,5 timmar. Det är kanske inte så konstigt då frågorna är väldigt viktigt och berör i praktiken alla solnabor.

Och det kommer att hända mycket de kommande fyra åren med många intressanta utvecklingsområden inom bostadsbyggande,  utbyggnad av kollektivtrafiken, fortsatt upprustning av skolor och förskolor samt genomförande av den nya grönplanen och cykelplanen.

Arenastaden börja nu byggas klart. Hagastaden går in i ett viktigt planeringsskede liksom tunnelbanan till Arenastaden. Viktiga utvecklingsprojekt är att lyfta Hagalund, Bergshamra och områdena vid Ulriksdals station. Solna kommer även framgent att bygga fler bostäder för att Storstockholm skall kunna utvecklas. Men det måste ske på ett acceptabelt  sätt för solnaborna. Solna skall expandera men inte explodera.

De kommande åren kommer det att byggas många mindre lägenheter,  ettor och tvåor. Många kommer att vara hyresrätter och vi tror att det är bra om vi bygger såväl hyres- som bostadsrätter. Signalisten kommer att ha en viktig roll när det skall byggas fler hyresrätter med flera projekt i olika delar av staden.

De senaste åren har många bostäder och kontor  byggts med miljövänlig teknik. Det gäller framför allt på kontorssidan där  ÅFs och Vattenfalls nya kontor ligger i Sverigetopp. Den utvecklingen kommer att fortsätta och Solna kommer att bli ännu bättre.

En viktig fråga för stadsbyggnadsnämnden under den gångna mandatperioden har varit upprustning av skolor och förskolor. Staden har satsat 260 miljoner under perioden 2010-2014.  Dessutom har vi byggt nya Ulriksdalsskolan som innebär en total upprustning för 500 barn på Bagartorpsskolan och byggt upp Näckrosens förskola som brann ner i maj 2013.

Upprustningen måste fortsätta. Stadsbyggnadsförvaltningen har bedömt det långsiktiga behovet fram till 2022 – dvs  8 år framåt. Utredningen visar att staden även de kommande åren måste satsa 14-16 miljoner kronor utöver de 9 som redan finns för planerat underhåll varje år för att vi skall komma i kapp det eftersatta underhåll som finns.

Även grön- och cykelplanen behöver betydande resurser för att de skall kunna genomföras enligt intentionerna. Det är bra att vi även 2015 kan satsa på dessa områden.

Stadsbyggnadsnämnden har även upphandlat en ny snöröjningsentreprenad vilket kommer att ge en högre standard för bl a fotgängare och cyklister med tydliga viten om arbetet inte utförs enligt avtal.

Ett viktigt projekt är det gemensamma naturreservatet för Lötsjön och Råstasjön som nu kan bli av tack vare att folkpartiet i Sundbybergs opinionsarbete som gjort att de styrande i Sundbyberg nu har ändrat uppfattning och nu är för ett gemensamt naturreservat.

Jag hade inför debatten noga läst igenom oppositionens budgetförslag. Trist nog hade inte Sverigedemokraterna  och Bergshamrapartiet lagt några egna budgetförslag. Men de rödgröna hade lagt var sitt förslag.

Vänsterpartiet vill lägga ett totalstopp för byggandet av bostadsrätter i Solna och vill bygga en helt ny stadsdel med bara  hyresrätter – Karolinastaden – ett annat namn för Hagastaden, den gemensamma stadsdelen mellan Solna och Stockholm. Solna är en stad som har över 40 procent hyresrätter vilket är mycket i Stockholms län. Mycket få kommuner i länet har en högre andel. Solna behöver fler hyresrätter och fler bostadsrätter. Men det är fel att bygga bara hyresrätter i en helt ny stadsdel med 5000 bostäder.  Det är bra att bygga blandat och det är därför folkpartiet har drivit att i alla större projekt skall det byggas både bostadsrätter och hyresrätter.

Socialdemokraternas budgetförslag inom stadsbyggnadsnämnden är också märkligt. Samtidigt som de anser att nämnden har för lite pengar till underhåll vill partiet plocka bort 5,5 miljoner från nämnden.

Miljöpartiet vill göra stora satsningar inom nämndens område. Men kanske inte helt genomtänkt. De vill investera 50 miljoner kronor på energieffektivisering. Rätt tänkt. Men beloppet är så stort så att det är svårt att genomföra på ett år. De vill dessutom satsa 50 miljoner i investeringsmedel på att rusta stadens idrottsanläggningar. Att de vill satsa pengar på upprustning är bra. Men i kommunala sammanhang skiljer man på på investeringar och underhåll och att satsa ospecificerat 50 miljoner på investeringar är formellt sätt inte möjligt. Då investeringar förutsätter att man gör saker som innebär   att värdet ökar. Det är bättre planerat underhåll som behövs och det är därför vi satsar 14-16 miljoner ytterligare även i år.

Men den stora märkligheten är att Miljöpartiet vill lägga 150 miljoner på en ny simhall 2015. Att staden behöver en ny modern simhall för en stad som kommer att ha över 80.000 invånare om några år är helt klart. Men vad menar de egentligen. Även om vi tog ett beslut på kommunfullmäktige i morgon om en ny simhall kräver det kanske ett år i planering och upphandling innan ett bygge kommer att kunna starta. Eller menar de att det var en delbetalning för 2015 eller tror de att en ny simhall kommer att kosta 150 miljoner. Något svar fick jag inte på min fråga. Men erfarenheterna från andra kommuner visar att en ny simhall kostar betydligt mer.

Men en sak är står klar efter kvällens debatt. Det finns ideologiska skillnader och frågorna intresserar inte bara fullmäktige utan även medborgarna.

I Heta Stolen hos Stockholms byggmästarförening

 

I går hade jag nöjet att sitta i Heta Stolen i Kulturhuset och svara på frågor från Stockholms Byggmästarförening. Många frågor kom upp till diskussion som markanvisningar, hyresrätt kontra bostadsrätt, bostäder för unga, tunnelbaneöverenskommelsens påverkan på bostadsbyggandet, kommunens ambitioner avseende framtida bostadsbyggande  och självklart kom frågan om byggnation norr om Råstasjön upp i diskussionen.

Solna har ett en hög ambition när det gäller bostadsbyggandet. Det är rimligt att vi bygger 800-1000 bostäder per år och förra året beviljade vi bygglov för hela 1170 lägenheter. Bostadsbyggandet de närmaste åren kommer att ske i hela staden men det största antalet bostäder kommer att byggas i Järvastaden, Ulriksdal, Arenastaden och i Huvudsta. Staden har lovat att bygga 4500 bostäder inom tunnelbanans influensområde och det kommer vi att klara med stor marginal.

Många säger att i Solna jobbar bara de stora företagen. Visst finns alla de fyra-fem stora byggbolagen i Solna men även många små har byggt i Solna. Jag kollande igenom vilka som hade byggt i Solna de senaste 30 åren och det var ett 30-tal olika företag. Det är viktigt att de kommer fram små- och medelstora företag. För det ökar konkurrensen och ger lägre priser.

En viktigt fråga  de närmaste åren är att bygga hyresrätter. En majoritet av de bostäder som byggts de senaste åren har varit bostadsrätter även om det har byggts hyresrätter i Järvastaden, Solna Centrum, Huvudsta och även kooperativ hyresrätt i Frösunda. Studentbostäder är på gång i Huvudsta och Hagastaden. Min bedömning är att staden skall ställa krav på att i större projekt skall det ingå en viss mängd hyresrätter. Den policyn har vi till exempel tillämpat på Stora Frösunda vid Haga Norra och att i de flesta projekt skall det alltid finnas LSS-lägenheter etc.

Jag hoppas också att regeringen genomför lagändringar som gör det möjligt att lättare bygga mindre lägenheter. Det kan gälla bullerregler och byggnormer. Staden har minskat parkeringsnormen för mindre lägenheter för att underlätta byggandet av mindre lägenheter. Och redan när stadsbyggnadsnämnden gav förvaltningen i uppdrag av ser över parkeringsnormen ökade intresset för att bygga  mindre lägenheter.

Jag fick även frågan om vilket projekt jag är mest stolt över. Utan tvekan är jag mest stolt över Filmstaden. Det är ett mycket lyckat projekt. Vi bevarade de flesta av de kulturhistoriska byggnaderna och tog till vara storytellingen över området när vi planerade vidare. Husen är byggda i 20-talsstil  med härliga färger. Det är ett levande område. Det finns arbetsplatser, affärer, gym, restauranter och tom en biograf. En tunnelbanehållplats med 4 minuter till Kista och 10 minuter till centrum och 300 meter till Råstasjön. Bättre kan det knappast bli.

Läs mer om utfrågningen på Stockholms Byggmästarförenings hemsida

Utfrågare var Sofia Jonsson från Stockholms Byggmästareförening.

Läs mer om Filmstaden här och även om tre andra intressanta projekt som är på gång i Solna: Råsunda fotbollsstadion, Charlottenburg och Ingenting.

Foto: Anne-Lie Elfvén

Kan intentionsavtal enligt finsk modell få fart på bostadsbyggandet

 

 

 

 

 

 

Det var temat för Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) och Stockholms Byggmästarförening senaste frukostmöte.

I Finland byggs det mer än dubbelt så mycket bostäder per innevånare än i Sverige. Det finns ingen Qvick fix i Finland men på ett område har de kommit betydligt längre än i Sverige. Och det är att i Finland krokar staten och kommunerna arm. För att råda bot på bostadsbristen så har staten i Finlands fyra tillväxtregioner initierat en gemensam överenskommelse med kommunerna. I korthet innebär det att staten är med att finansierar infrastruktur under förutsättning att kommunerna ser till att bostadsbyggandet ökar.

Ser man till avtalet för Helsingforsavtalet så reglerar det följande:

 Produktion av 12 000 – 13 000 lägenheter per år

 Minst 20 % ARA-hyresbostäder (subventionerade)

 Målproduktionen delas upp solidariskt mellan kommunerna

 Befintliga planer ska genomföras

 Sammanhållen planering av markanvändningen

 Utbyggnad av trafikanläggningar och kollektivtrafik

 Gemensam uppföljning och Utvärdering

Bengt Westman från SKL besökte Helsingfors i våras och han redogjorde för några av de fördelar som han såg med den finska modellen, till exempel:

• Det förtydligar det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet och infrastrukturutveckling.
• Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Alla parter ges också ansvar och förväntas genomföra sin del av intentionsavtalet.
• Det blir en samplanering och en samtidig utbyggnad av infrastruktur och bostäder.
• De gemensamma åtagandena trimmar regelverk och ökar kommunernas kompetens.
• Även bland de övriga deltagarna i panelen Fredrik Arpe, ByggVesta; Anette Scheibe Lorentzi, Länsstyrelsen Stockholms län; Erik Langby, KSL fanns det ett positivt intresse för den finska modellen. 

Jag tror att det finns många fördelar med den finska modellen. Den ger klara spelregler där alla inblandade parter, stat och kommun, förpliktigare sig till vissa åtaganden och dessa åtaganden följs dessutom upp på ett systematiskt sätt. Men även byggherrarna till stora utvecklingsområden måste vara med för det är ändå de som till syvende och sist beslutar om när, vilka och i vilken takt byggprojekten sätter i gång.

Läs mer om frukostmötet på Stockholms byggmästarförenings hemsida där du också hittar Bengt Westmans pedagogiska och beskrivande powerpointbilder om det finska systemet.

Du kan även läsa mitt tidigare blogginlägg – Intentionsavtal mellan stat, kommuner och byggare i tillväxtområden kan få fart på bostadsbyggandet. I inlägget finns dessutom hänvisning till ytterligare information om Intentionsavtalen.

På bilden ovan syns från vänster Bengt Westman, expert på SKL, Fredrik Arpe, VD på Bygg-Vest, länsöverdirketör  Anette Scheibe Lorentzi, länsstyrelsen Stockholms län samt ordförande för KSL, Erik Langby. Moderator för frukostmötet var undertecknad.

Foto: Sofia Jonsson, Stockholms byggmästarförening.

Nya direktiv för den fortsatta planeringen av området norr om Råstasjön

Vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde på onsdagskvällen (28/8 ) beslutades förutom att godkänna samrådsredogörelsen för detaljplanen för del av Arenastaden (Bebyggelsen norr om Råstasjön) att godkänna Alliansens yrkande om att revidera planförslaget på flera punkter. Det innebär att planförslaget kommer att omarbetas på flera punkter innan det går vidare till nästa steg i planprocessen – granskning.

Alliansens förslag innebär i korthet att bebyggelsen runt sjön kommer att minska kraftigt och att all ny bebyggelse i princip skall ske utanför strandskyddet. Vidare anser vi att bebyggelsen i den sk midjan mellan tennishallen och betongstationen inte skall bebyggas då det skulle skada naturvärdena och då framförallt för fågellivet.

Vi anser att för att förbättra för djur- och växtlivet skall Råstasjöns två inlopp och utloppet skall läggas i öppen dager och en våtmark anläggs.

Vi gav även stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att utreda när Sjövägen kan stängas av för trafik och under vilka förutsättning det ska samt utreda möjligheterna att inrätta ett gemensamt naturreservat för Råstasjön och Lötsjön.

Dessa beslut och uppdrag ligger väl i linje med de tankar som folkpartiet presenterade efter samrådet. Det innebär att de gröna områdena runt om sjön bevaras men kan även förstärkas om Sjövägen stängs av och kan rivas upp helt hållet. Då ökar grönytan i området och det gröna sambandet stärks mellan Råstasjön och Lötsjön.

Redan den första miljökonsekvensanalysen visade på stora naturvärden i området. De undersökningar som b l a flera miljöorganisationer, privatpersoner och de ytterligare studier som har skett på uppdrag av staden visar på att naturvärdena förutom för fåglar även är stora för  andra arter. Detta kan påverka det fortsatta planarbetet och den slutliga utformningen av planen.

Här nedan redovisas Alliansens yrkande i sin helhet som också blev stadsbyggnadsnämndens beslut om fortsatt inriktning av arbetet. S, Mp och V yrkade på sina egna förslag.

Stadsbyggnadsnämnden i Solna 2013-08-28, ärende 8 Detaljplan för del av Arenastaden

Yrkande

Detaljplanen för del av Arenastaden har varit ute på samråd och vid dagens sammanträde med stadsbyggnadsnämnden ska nämnden godkänna samrådsredogörelsen.

Förslaget till detaljplan har väckt stort intresse och engagemang hos Solnaborna. Detta engagemang i stadsplaneringen är något vi som ansvariga politiker välkomnar. Det är bra att framlagda planer granskas av många ögon. Kritiska synpunkter har inkommit från såväl organisationer som privatpersoner. Ett stort antal av dessa har varit väl underbyggda och ger goda förutsättningar för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt.

Med anledning av de synpunkter som har kommit in under samrådet och vår bedömning av dessa anser vi att stadsbyggnadsförvaltningen i det fortsatta arbetet ska beakta nedanstående.

I sitt yttrande har Länsstyrelsen konstaterat att detaljplaneförslaget är en fortsättning på utbyggnaden av Arenastaden, som ger ett positivt tillskott av nya bostäder till Stockholmsregion. Länsstyrelsen har dock ej godkänt att bebyggelse sker innanför strandskyddat område förutom där marken redan är ianspråktagen. Vi instämmer i detta och anser att bebyggelse i princip ska undvikas inom strandskyddat område. Vi är dock beredda att göra ett undantag vid Evenemangsgatan där vi anser att det finns skäl att på en kort sträcka gå in på strandskyddat område. Anledningen är att vi anser att det är viktigt att Råstasjön får en tydlig avgränsning mot Friends Arena och de gångstråk som finns till arenan. Därför är det bra med en husrad som avskärmning mellan sjön och Arenan. Detta innebär att vi tycker det är önskvärt med ett förslag som närmare ansluter till intentionerna i den tidigare antagna FÖP:en.

Vi anser också att den s k ”Midjan” (ungefärligen definierad som ett område söder om Råsta strandväg mellan tennishallen och betongstationen) i princip ska hållas fri från bebyggelse, då detta område är viktigt för att bevara Råstasjöns naturvärden och då särskilt fågellivet. Detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning visar att det nuvarande förslaget till bebyggelse riskerar att signifikant minska naturvärdena.

Vårt förslag minskar kraftigt den föreslagna ytan för bebyggelse i området. Vi anser därför att stadsbyggnadsförvaltningen ska se över våningshöjderna och kvartersutformningen i området framförallt vid Råstahems folkets hus och vid Betongstationen för att se om det är möjligt att höja och/eller förtäta bebyggelsen. Vidare ser vi även en möjlighet att bebygga området vid Råstaparkshallen och containerparkeringen vid Råsta Strandväg/Sjövägen. Det senare får i så fall prövas i ett separat planarbete.

Med anledning av ovanstående bedömer vi också att den föreslagna servicevägen kan ersättas med en gång- och cykelväg, då servicevägen inte kommer att behövas med de förändringar vi föreslår.

Vi anser också att trafik- och parkeringsförhållandena i hela området bör ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta planarbetet.

Utöver det som berör bebyggelsen i området vill vi också föra fram följande för helheten viktiga aspekter även om delar av dem inte formellt innefattas i det pågående planarbetet:

Råstasjöns två inlopp och utloppet i nordöstra hörnet bör läggas i öppen dager för att stärka sambanden mot Lötsjön och förbättra för djur- och fågellivet. Vi ställer oss också bakom att det anläggs en våtmark i sjöns nordvästra hörn.

Vi anser att stadsbyggnadsförvaltningen ska utreda när Sjövägen kan stängas av för trafik och under vilka förutsättningar detta kan ske. Genom denna åtgärd tas den barriäreffekt som Sjövägen är bort. Barriäreffektens negativa påverkan beskrivs bl a i miljökonsekvensbeskrivningen. En avstängning skapar förutsättningar för att göra Råstasjön/Lötsjön till ett sammanhängande grönområde.

Vi anser också att trafik- och parkeringsförhållandena i hela området bör ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta planarbetet.

För att ge området ett trovärdigt och långsiktigt skydd anser vi att ett utredningsarbete ska påbörjas i syfte att inrätta ett gemensamt naturreservat för Råstajön och Lötsjön. Sjöarna är ett viktigt rekreationsområde för tiotusentals boende i de centrala delarna av Solna och Sundbyberg och framförallt Råstasjön har ett på många sätt unikt fågelliv som är väl värt att ge ett långsiktigt skydd.

Undertecknade yrkar att

1        Stadsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen och ger förvaltningen i uppdrag att revidera planförslaget enligt de riktlinjer som föreslås i tjänsteskrivelsen och i detta yrkande och att därefter återkomma till nämnden för beslut om granskning av ett reviderat planförslag.

2        Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda när Sjövägen kan stängas av för trafik och under vilka förutsättningar det kan ske.

3        Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda om området norr om Råsta strandväg vid Råstaparkshallen och containerparkeringen kan bebyggas.

4        Stadsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheten att inrätta ett gemensamt naturreservat för Råstasjön och Lötsjön.

Anders Ekegren (fp)                                 Torsten Svenonius (m)

Kent-Rune Sjöholm (kd)                          Magnus Persson (c)

Läs även Folkpartiets tankar om Råstasjön efter samrådet och kommunfullmäktigeledamoten Peter Edholms (FP) inlägg om Råstasjön. Peter har även skrivit ett inlägg om Solnas byggtakt och Råstasjön efter kritik mot att staden inte fullföljer det förslag som var på samråd.