Kan intentionsavtal enligt finsk modell få fart på bostadsbyggandet

 

 

 

 

 

 

Det var temat för Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) och Stockholms Byggmästarförening senaste frukostmöte.

I Finland byggs det mer än dubbelt så mycket bostäder per innevånare än i Sverige. Det finns ingen Qvick fix i Finland men på ett område har de kommit betydligt längre än i Sverige. Och det är att i Finland krokar staten och kommunerna arm. För att råda bot på bostadsbristen så har staten i Finlands fyra tillväxtregioner initierat en gemensam överenskommelse med kommunerna. I korthet innebär det att staten är med att finansierar infrastruktur under förutsättning att kommunerna ser till att bostadsbyggandet ökar.

Ser man till avtalet för Helsingforsavtalet så reglerar det följande:

 Produktion av 12 000 – 13 000 lägenheter per år

 Minst 20 % ARA-hyresbostäder (subventionerade)

 Målproduktionen delas upp solidariskt mellan kommunerna

 Befintliga planer ska genomföras

 Sammanhållen planering av markanvändningen

 Utbyggnad av trafikanläggningar och kollektivtrafik

 Gemensam uppföljning och Utvärdering

Bengt Westman från SKL besökte Helsingfors i våras och han redogjorde för några av de fördelar som han såg med den finska modellen, till exempel:

• Det förtydligar det gemensamma ansvaret för bostadsbyggandet och infrastrukturutveckling.
• Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Alla parter ges också ansvar och förväntas genomföra sin del av intentionsavtalet.
• Det blir en samplanering och en samtidig utbyggnad av infrastruktur och bostäder.
• De gemensamma åtagandena trimmar regelverk och ökar kommunernas kompetens.
• Även bland de övriga deltagarna i panelen Fredrik Arpe, ByggVesta; Anette Scheibe Lorentzi, Länsstyrelsen Stockholms län; Erik Langby, KSL fanns det ett positivt intresse för den finska modellen. 

Jag tror att det finns många fördelar med den finska modellen. Den ger klara spelregler där alla inblandade parter, stat och kommun, förpliktigare sig till vissa åtaganden och dessa åtaganden följs dessutom upp på ett systematiskt sätt. Men även byggherrarna till stora utvecklingsområden måste vara med för det är ändå de som till syvende och sist beslutar om när, vilka och i vilken takt byggprojekten sätter i gång.

Läs mer om frukostmötet på Stockholms byggmästarförenings hemsida där du också hittar Bengt Westmans pedagogiska och beskrivande powerpointbilder om det finska systemet.

Du kan även läsa mitt tidigare blogginlägg – Intentionsavtal mellan stat, kommuner och byggare i tillväxtområden kan få fart på bostadsbyggandet. I inlägget finns dessutom hänvisning till ytterligare information om Intentionsavtalen.

På bilden ovan syns från vänster Bengt Westman, expert på SKL, Fredrik Arpe, VD på Bygg-Vest, länsöverdirketör  Anette Scheibe Lorentzi, länsstyrelsen Stockholms län samt ordförande för KSL, Erik Langby. Moderator för frukostmötet var undertecknad.

Foto: Sofia Jonsson, Stockholms byggmästarförening.

Intentionsavtal mellan stat, kommuner och byggare i tillväxtområden kan få fart på bostadsbyggandet.

Finland har ett omfattande bostadsbyggande. De bygger oftast dubbelt så mycket bostäder som Sverige i förhållande till sin befolkning och till lägre priser. Det var anledning till att den programberedning för ökat bostadsbyggande inom SKL (Sveriges Kommuner och landsting ) som jag är en del av besökte Finland i våras.

Det finns ingen Qvick fix i Finland. Det går inte att peka på en ända åtgärd som gör att bostadsbyggande är mer omfattande i Finland än i Sverige. Men det finns ett antal förhållanden i vårt östra grannland som leder fram till ett mer omfattande byggande. De har en snabbare planprocess, färre särintressen, andra typer av finansiering och lösningar för särskilt boende, intentionsavtal och en tydlig politisk vilja.

Det som fångade mitt intresse är de intentionsavtal som sluts mellan staten och kommunerna i tillväxtområdena. Avtalen tar upp planering, bostadsbyggande och infrastruktur och verkar fungera väl och tidsmässigt verkar det ske en utbyggnad av kollektivtrafiken till bostadsbyggandet. Det första avtalet undertecknades 2000 för Helsingforsregionen och i dag finns det fyra avtal mellan staten och fyra tillväxtområden i landet – Helsingfors-, Åbo-, Tammerfors- och Uleåborgs stadsregioner.

Intentionsavtalet reglerar markanvändning, boende och trafik. Tidigare behandlades detta som tre separata frågor.

För att avtalet inte bara ska beskriva intentioner utan ge möjlighet att följa upp mätbara resultat arbetar man med att beskriva och mäta bl.a.

 Mark i nya detaljplaner och planreserver

 Möjlig tid för exploatering inom bestämd tid

 Bostadsproduktionen nu och till 2015

 Lokalisering av den statsstödda bostadsproduktionen

 Förhållande mellan planerna och existerande service

 Åtkomlighet för gående, cyklister, kollektivtrafik (stationsnära)

Uppföljning av avtalet sker gemensamt mellan parterna. Miljöministeriet svarar för utvärderingen medan kommunerna och Nylands förbund(sammanslutning av kommuner i Nyland) står för sammanställning och rapportering av fakta.

Målet 2015 12 500 bostäder. Alla 14 kommuner bidrar. Avtalet bestämmer hur mycket kommunen måste planera för i kvm för att nå målsättningen. De områden som ska prioriteras är områden med bra lägen i förhållande till kommunikationer.

Min bedömning är att Finlands intentionsavtal skulle vara ett bra sätt att arbeta även i Sverige. Fördelarna är flera. Men för att det skall fungera på ett bra sätt i Sverige är det nödvändigt att även få med fastighets- och byggbolagen som är stora markägare och som också i slutändan avgör när olika projekt skall sättas i gång. I dag är bostadsproduktionen helt och hållet marknadsstyrd.

*  Det blir tydligt att bostadsbyggande är ett gemensamt ansvar för stat, kommuner och bygg- och fastighetsbolag.

*  Det blir tydligt vem som ansvarar för vad. Tydliga åtaganden. Alla parter har ett ansvar för att genomföra sin del av intentionsavtalet.

*  I dag kommer oftast utbyggnaden av vägar och kollektivtrafik efter bostadsbyggandet. Med intentionsavtal är det möjligt att det sker både en samplanering och att utbyggnaden av infrastrukturen kommer samtidigt med bostadsbyggandet.

*  Det blir ett levande dokument då avtalet följs upp och utvärderas.

Den 24 juli 2013 hade SKLs programberedningen en debattartikel i SvD om intentionsavtal. Läs debattartikeln här.

Läs artikel i Hem och Hyra om intentionsavtal 

Läs även Finska kommunikationsministeriets information om intentionsavtal.

Läs även mina tidigare blogginlägg:

*Vem bär ansvaret för det låga bostadsbyggandet – staten, kommunerna eller byggindustrin.

* Sju åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Sverige.

• * Detaljplaner finns för fler bostäder men byggbolagen vågar inte bygga

Foto: Bilden visar Herrgårdsforsen i Vanda kommun som ritades av den svenska arkitekten Erika Wörman och har blivit ett väldigt populärt område i Finland