I fredags avgick Stefans Löfvens statssekreterare Emma Lennartsson med omedelbar verkan. Hon ansåg att hon hade varit med på två möten där frågan om känsliga uppgifter på Transportstyrelsen hanterades av utländsk, icke säkerhetsklassad personal diskuterats utan att hon förstått vidden av detta och missat att informera statsministern.
Hon avgick med omedelbar verkan och får ingen ekonomisk ersättning, inte ens en vanlig uppsägningslön. Och ännu i märkligare blir det när Stefan Löfven i DN 2017-08-31 säger att hon inte har gjort något fel. Den allmänna reaktionen hos många är att hon avgick för att skydda statsministern och redan var spekulationerna i gång om att detta kan rädda kvar försvarsminister Peter Hultqvist.
Än är inte turerna kring transportstyrelsen färdiga. Att ministrarna Anders Ygeman och Anna Johansson har ett stort ansvar är klart. Men vilket ansvar har egentligen den förre Generaldirektören Maria Ågren. Vilket ansvar har EU-och handelsministern Ann Linde som på den tiden var statssekreterare hos Anders Ygeman på justitiedepartementet.
Helt klart är att Emma Lennartsson har fått betala ett högt pris. Även om hon har begått fel är det inte rimligt att hon får sluta på dagen utan någon form av ekonomisk ersättning. Det har blivit en trend bland manliga makthavare att visa handlingskraft genom att omedelbart flytta på befattningshavare och låta dem sluta under förödmjukande former. Jag har sett det flera gånger som ombudsman och jurist på Jusek. Och oftast är det kvinnor som drabbas.
Mer och mer talar för att Maria Ågren också har fått betala ett högt pris. Om det är korrekt, det som har framkommit under förhandlingarna i statens ansvarsnämnd, att det var starka påtryckningar från näringsdepartementet under ledning av den förre statssekreteraren Erik Bromander anser jag att hennes ansvar för den uppkomna situationen kommer i ett helt annat läge.
Ann Linde däremot har mycket att svara på. Hon har som politiker klarat sig mycket lindrigt. Som statssekreterare hos Anders Yngman borde hon veta mycket om vad som har hänt. Att utkräva ansvar av Linde känns som betydligt mer relevant än av Peter Hultquist.