Efter valet – Vad händer med bostadspolitiken?

 

Det var temat för Bostadsforums frukostmöte. Inbjudna var fyra riksdagsledmöter med ansvar för bostadspolitik eller ekonomisk politik. Alla var rörande överens om att bostadspolitiken måste reformeras, men på vilket sätt rådde  det delade meningar om.

Liberalernas  Mats Persson ansåg att det behövs långsiktiga lösningar som det är bra om det finns en bred politisk enighet om. Man skall inte lägga fokus på PBL, Plan- och bygglagen Det är på skattesidan förändringarna skall ske. Johan Löfstrand (S) ansåg att hållbarhetsfrågorna skall prioriteras och att det är för mycket marknad, men konkurrensen fungerar inte. Den uppfattningen delades inte av Mats Green(M) som snarare ansåg att marknaden måste få större utrymme och en viktig kommunal fråga är att snabba upp arbetet med detaljplaner och korta ner handläggningstiderna med flera år ute i kommunerna.

Mats Persson(L) oroade sig för att bostadsmarknaden har drabbats av pyspunka. Bostadsbyggandet faller dramatiskt och kommer att få långsiktiga konsekvenser. Nooshi Dadostar (V) anser att bostadsmarknaden lider av systemfel.  Bostadsbyggandet minskar men behoven av nya bostäder är stora. Man borde sätta press på aktörerna och kommunerna måste jobba hårt med att få fram nya detaljplaner.

Normen borde vara att man äger sin bostad ansåg Liberalernas Mats Persson. Där är Norge en förebild. Finanspolitik är inte det samma som bostadspolitik. Politikerna lägger för mycket ansvar på, exempelvis finansinspektionen. Det är viktigare att hantera ränteavdragen än att införa amorteringskrav på unga bostadsköpare. I den frågan ansåg Nooshi Dadgostan (V) att kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer är viktigt.

På den sista frågan från moderatorn Madeleine Sjöstrand, Storsthlm svarade alla ett rungande ja – det behövs en bostadsminister i den nya regeringen oavsett hur den kommer att se ut.

En viktig fråga som jag saknade i debatten är hur man skall kunna se till att personer med låga inkomster  får en bostad. Den frågan skyr alla politiker som pesten. Såväl nyproducerade bostadsrätter som hyresrätter blir väldigt dyra. Det är inga låginkomsttagare som flyttar in i en nyproducerad trea eller fyra. Det är för dyrt helt enkelt.

Norge nämndes i debatten som ett föredöme när det gäller att äga sitt boende. I Norge kom Arbeiderpartiet, socialdemokraternas motsvarighet i Norge, fram till att det är viktigt att alla kan äga sin bostad. Det har gjort att Norge har gått en helt annan väg än Sverige där socialdemokraterna ansåg att hyresrätten skull bli normen.

Frukostseminariet arrangerades av Bostadsforum, som är ett samarbetsorgan  i Stockholms län mellan Stockholms byggmästareförening och StorSthlm.

På bilden från vänster: Mats Persson(L),  Nooshi Dadgostan (V), Mats Green (M) och Johan Löfstrand(S).

 

Fler utbildningsplatser för planeringsarkitekter i Blekinge kan ge fler bostäder i Stockholm

Att fler utbildningsplatser i Blekinge skulle ge fler bostäder i Stockholm kan ju vid första anblicken kännas väldigt märkligt. Men det finns ett klart samband. Det råder stor brist på personal i kommunerna vad gäller plan- och bygglovshandläggare och det innebär i förlängningen av planer och bygglov inte kommer fram tillräckligt snabbt. Och bostadsbristen förvärras.

En viktig grupp för att minska bristen på handläggare är de som varje år utexamineras från Blekinge Tekniska Högskola (BTH) på linjen för fysisk planering. Många av dessa söker sig till kommunerna.

När jag under förra mandatperioden var ordförande för Bostadsforum jobbade KSL  tillsammans med Stockholms byggmästarförening för att öka antalet utbildningsplatser på BTH. Vi besökte Karlskrona i september 2014 och började jobba tillsammans med högskolan för att påverka regeringen. I november 2014 skickade vi en gemensam skrivelse till regeringen om behovet av fler utbildningsplatser.  Därefter inleddes ett lobbyarbete. Och nu börjar arbetet ge resultat.

 I juli lämnades första antagningsbeskedet inför höstterminen på landet universitet och högskolor. Blekinge tekniska högskola (BTH) har till sitt treåriga program Fysisk planering som utbildar planeringsarkitekter fått ökat anslag och därmed kunnat utöka sina utbildningsplatser från fjolårets 75 till höstens 105 platser.

Detta vänder inte utvecklingen men är ett klart steg i rätt riktning. En ytterligare ökning med 30 nya platser till hösten 2016 skulle innebära nästan en fördubbling på två år av antalet utbildningsplatser

Kommunerna är en viktig arbetsgivare för planeringsarkitekter. År 2009 fanns det ca 2 300 förvärvsarbetande med arkitektutbildning i Stockholmsregionen. Medelåldern är relativt hög, nästan en av tre är över 55 år, så stora pensionsavgångar är att vänta. Tillsammans med den nuvarande bristen på arkitekter så ger det en påtaglig risk för att kommunerna inte står rustade för att kunna planera och bygga trots höga målsättningar och politisk vilja. Planeringsarkitekternas utbildningar är mycket väl lämpade för dessa arbetsuppgifter inom kommunerna.

Om utbyggnaden av bostäder och infrastruktur ska hålla jämna steg med den snabba befolkningsökningen så behövs ett tillskott på minst 500 arkitekter som arbetar med planer och bygglov fram till 2020, vilket konstateras i Länsstyrelsens prognos för Stockholm.

Stockholms Byggmästareförening och KSL (Kommunerna i Stockholms län) skickade november 2014 en gemensam skrivelse till regeringen och påtalade behovet av fler utbildningsplatser för planeringsarkitekter. I regeringens vårbudget för 2015 fanns en satsning på utbildningsplatser där universitet och högskolor fick medel för att själva dimensionera efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Blekinge tekniska högskola fick en ökning av anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå om 8 955 000 kronor för 2015 och har prioriterat utbildning Fysisk planering.

Stockholms Byggmästareförening och KSL (Kommunerna i Stockholms län) inrättade i slutet av 90-talet det gemensamma Bostadsforum. Bostadsforum är en arena där Byggmästareföreningens medlemsföretag och kommunerna i Stockholms län kan samlas kring dagsaktuella frågor. Genom Bostadsforum kan det privata näringslivet och de kommunala politikerna och tjänstemännen träffas för att diskutera gemensamma frågor och framtida samverkansformer.

Ökat byggande innebär ökat personalbehov inom stadsbyggnadssektorn

Behovet av ett ökat bostadsbyggande är stort. Men en fråga som inte är uppe till diskussion speciellt ofta är det stora och ökande behovet av arbetskraft inom samhällsbyggnadssektorn. Det var temat för en frukostbricka som arrangerades av Stockholms Byggmästarförening och KSL – Kommunförbundet Stockholms län.

En av anledningarna till att det inte byggs mer är bristen på handläggare hos kommunerna. Vi ser en kommande personalbrist både hos byggbranschen och hos kommunerna, men vi befarar att den kommer att slå värst mot kommunerna som måste arbeta med att visa upp sig som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig rätt kompetens.

Jonas Örtquist, utvecklingsstrateg på länsstyrelsen informerade om att Stockholmsregionen står inför stora utmaningar. Det kommer att behövas 200.000 nya medarbetare till 2020 och av dessa behöver 150.000 ha eftergymnasial utbildning. För att klara detta behövs det fler utbildningsplatser inom högskolan och yrkeshögskolan och en regionförstoring så att fler boende i Mälardalen kan söka jobb i Stockholmsområdet. För exempelvis arkitekter kommer det att ske stora pensionsavgångar de kommande 10 åren. En tredjedel av länets 2300 arkitekter är över 55 år och rekryteringsbehoven stora. En fördel för branschen är att arkitektkåren är jämställd och jämställda branscher hittar lättare personal.

Josa Lundbäck, vd på Abacus, presenterade ett 5-punktsprogram för plankontoren för hur det kan bli lättare att rekrytera och behålla personal. Josa är utbildad planeringsarkitekt från Karlskrona och har själv jobbat med detaljplaner på ett stadsbyggnadskontor. Så här ser hans förslag ut.

• Arbeta i team: Ta hand om de nyexaminerade och arbeta i en lärande organisation som också skapar karriärvägar. Här kan kommunerna bli bättre
• Ta på ledartröjan: Kalla planarkitekter för planprojektledare.
• Öka delaktigheten: Om man får vara delaktig får man också större insyn.
• Gör jobbet själva: Det har nästan blivit en regel att ha plankonsulter, men det innebär också ökade kostnader och i slutändan måste handläggaren på kommunen ändå läsa in sig på ärendet. Istället för att flytta över kompetensen till konsulter och skapa en konkurrerande marknad – behåll den i huset.
• Styr på resultat – istället för kostnad.

Josa Lundbäck tror att om kommunerna arbetar på detta sätt behåller de sin personal och det blir färre avbrott i processen.

Den kommunala sektorn representerades av Ann-Kristin Kaplan, bygglovschef i Stockholms stad och Carina Lindberg, traineekoordinator på Huddinge kommun. Huddinge jobbar med att göra den kommunala sektorn känd. Den kommunala sektorn är okänd för studenterna. För att locka studenter att jobba i Huddinge kommun har kommunen startat ett traineeprogram. Många som har genomgått traineeprogrammet får då upp ögonen för den kommunala sektorn och inser att det finns många intressanta jobb inom den kommunala sektorn. Stockholm söker brett. De anställer inte bara arkitekter utan vill ha en bred bakgrund bland sina anställda.

För den kommunala sektorn är det en nyckelfråga att kommunerna blir attraktiva kommuner och kan locka till sig personal. Sektorn har dålig image även om jobben oftast är mycket intressanta och utvecklande. Och är en bra bakgrund för den som vill söka sig till den privata sektorn. Att första hur en kommun fungerar och första det politiska livet är mycket värdefullt oavsett om man jobbar på byggbolag, konsultbyrå eller statlig tjänst.

Läs mer om seminariet på Stockholms byggmästareföreningens hemsida.

Läser mer om kommunernas kompetensförsörjning i ett tidigare inlägg som jag skrivit.

På den översta bilden från vänster Josa Lundbäck, Ann-Kristin Kaplan, Jonas Örtquist och Carina Lindberg. På den nedersta bilden frågas Jonas och Carina ut av undertecknad som är ordförande för KSLs miljö- och samhällsutvecklingsberedning och var moderator för frukostmötet.

Foto: Ellen Norman

I Heta Stolen hos Stockholms byggmästarförening

 

I går hade jag nöjet att sitta i Heta Stolen i Kulturhuset och svara på frågor från Stockholms Byggmästarförening. Många frågor kom upp till diskussion som markanvisningar, hyresrätt kontra bostadsrätt, bostäder för unga, tunnelbaneöverenskommelsens påverkan på bostadsbyggandet, kommunens ambitioner avseende framtida bostadsbyggande  och självklart kom frågan om byggnation norr om Råstasjön upp i diskussionen.

Solna har ett en hög ambition när det gäller bostadsbyggandet. Det är rimligt att vi bygger 800-1000 bostäder per år och förra året beviljade vi bygglov för hela 1170 lägenheter. Bostadsbyggandet de närmaste åren kommer att ske i hela staden men det största antalet bostäder kommer att byggas i Järvastaden, Ulriksdal, Arenastaden och i Huvudsta. Staden har lovat att bygga 4500 bostäder inom tunnelbanans influensområde och det kommer vi att klara med stor marginal.

Många säger att i Solna jobbar bara de stora företagen. Visst finns alla de fyra-fem stora byggbolagen i Solna men även många små har byggt i Solna. Jag kollande igenom vilka som hade byggt i Solna de senaste 30 åren och det var ett 30-tal olika företag. Det är viktigt att de kommer fram små- och medelstora företag. För det ökar konkurrensen och ger lägre priser.

En viktigt fråga  de närmaste åren är att bygga hyresrätter. En majoritet av de bostäder som byggts de senaste åren har varit bostadsrätter även om det har byggts hyresrätter i Järvastaden, Solna Centrum, Huvudsta och även kooperativ hyresrätt i Frösunda. Studentbostäder är på gång i Huvudsta och Hagastaden. Min bedömning är att staden skall ställa krav på att i större projekt skall det ingå en viss mängd hyresrätter. Den policyn har vi till exempel tillämpat på Stora Frösunda vid Haga Norra och att i de flesta projekt skall det alltid finnas LSS-lägenheter etc.

Jag hoppas också att regeringen genomför lagändringar som gör det möjligt att lättare bygga mindre lägenheter. Det kan gälla bullerregler och byggnormer. Staden har minskat parkeringsnormen för mindre lägenheter för att underlätta byggandet av mindre lägenheter. Och redan när stadsbyggnadsnämnden gav förvaltningen i uppdrag av ser över parkeringsnormen ökade intresset för att bygga  mindre lägenheter.

Jag fick även frågan om vilket projekt jag är mest stolt över. Utan tvekan är jag mest stolt över Filmstaden. Det är ett mycket lyckat projekt. Vi bevarade de flesta av de kulturhistoriska byggnaderna och tog till vara storytellingen över området när vi planerade vidare. Husen är byggda i 20-talsstil  med härliga färger. Det är ett levande område. Det finns arbetsplatser, affärer, gym, restauranter och tom en biograf. En tunnelbanehållplats med 4 minuter till Kista och 10 minuter till centrum och 300 meter till Råstasjön. Bättre kan det knappast bli.

Läs mer om utfrågningen på Stockholms Byggmästarförenings hemsida

Utfrågare var Sofia Jonsson från Stockholms Byggmästareförening.

Läs mer om Filmstaden här och även om tre andra intressanta projekt som är på gång i Solna: Råsunda fotbollsstadion, Charlottenburg och Ingenting.

Foto: Anne-Lie Elfvén