Etikettarkiv: Stockholm

Spännande med blågrönt styre i Stockholm och SLL

i går blev det klart att Miljöpartiet samarbetar med Alliansen i Stockholms stad och man är klara med fördelningen av landstingsråd mellan partierna i Stockholms läns landsting och arbetar med att ta fram en politisk plattform.

Genom dessa överenskommelser skapas tydliga majoriteter i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige och såväl Vänsterpartiet som  och Sverigedemokraterna står helt utan inflytande.

Det finns nog flera anledningar till varför Miljöpartiet lämnar det rödgröna samarbetet

– De har lärt sig att inget växer i närheten av Socialdemokraterna på riksplanet eller i de stora kommunerna. S ser hela tiden till det som är bäst för det egna partiet och det är svårt att se vad Miljöpartiet har fått igenom den gångna mandatperioden i Stockholm.

– De har fått igenom viktiga politiska segrar med snabb effekt som att stoppa Nobelcenter och  Apple-butiken i Kungsträdgården. Viktiga symbolfrågor för en ny politik.

– Det kommer att ske flera tydliga miljösatsningar som nya naturreservat, solceller, satsning på luft och vattendrag, biologisk mångfald och cykling.

– Inflytandet för ytterkantspartierna stoppas och vad som har varit särskilt viktigt för Miljöpartiet är att SD inte får ett inflytande.

Jag tycker att det är mycket intressant att få med sig Miljöpartiet i olika samarbeten ute i kommuner. Det hade varit intressant även på riksplanet men efter årets riksdagsval kan inte Alliansen och Miljöpartiet skapa en majoritet i riksdagen.

Det finns en skeptisism bland många Allianspolitiker mot Miljöpartiet. På vissa ställen kan det vara befogat. Men efter den stora väljarflykten från partiet kommer mycket att omprövas. I många kommuner vore ett samarbete mellan Alliansen och Miljöpartiet bra. Inte bara för att hålla Sverigedemokraterna utanför. Det skulle ge Alliansen en grönare profil och det kommer att behövas med tanke på de klimatförändringar vi står inför.

Annonser

Storbritanniens utträde ur EU ger Stockholmsområdet chansen att locka över företag

Storbritannien beslutade dagen före midsommar att gå ur Europeiska unionen. Villkoren för detta är ännu oklara men redan nu aviserar företag att de planerar att lägga verksamheten i något EU land för att med säkerhet vara en del av EUs inre marknad. Det är framför allt bankväsendet som har börjat planera för att flytta och börjat  aktivera sina beredskapsplaner . Enligt Dagens industri kan mellan 50.000-70.000 jobb flytta från London till andra städer i Europa. Frankfurt, Paris och Madrid nämns som orter som bankerna kan flytta till.

Stockholm har försökt att utvecklas till ett finansiellt centrum. Det dåvarande finansborgarrådet Annika Billström jobbade hårt för att bankväsendet skulle förlägga sina huvudkontor i Värtahamnen. Det blev inte så mycket av detta.

Stockholm lär inte ha så stora chanser att locka över banker och finansinstitut från London. Frankfurt med flera länder lär bli för övermäktiga konkurrenter då de redan är starka finansiella centrum.

Däremot borde Stockholm kunna bli intressant för företag inom Life Science och IT-sektorn där Stockholmsområdet redan i dag har en stark position med ledande universitet- och högskolor och intressanta företag. Stockholm har här stora konkurrensfördelar förutom forskning och intressanta företag. Det finns två starka kluster i regionen. Kista för IT i vid bemärkelse och Karolinska med sjukhuset och institutet som kommer att bli en viktig del av Hagastaden beläget i Solna/Stockholm. Befolkningen är välutbildad, mycket goda kunskaper i engelska, tryggt och säkert land och lönekostnaderna för högutbildad personal är konkurrenskraftiga.

Läs mer: DI – tusentals bankjobb försvinner från London.

Hagastaden går ut på samråd

På byggnadsnämndens sammanträde i går beslutade nämnden att skicka förlaget för program på Norra Hagastaden på samråd. Samrådet avser de delar som ligger inom Solna stads del av Hagastaden. Det är ett stort område som innefattar 3000 nya bostäder på Solna sidan och 100 000 kvm BTA kontor och andra verksamhetslokaler. Samrådet kommer formellt att skickas ut i slutet av september.

Det är på många sätt ett viktigt samråd. Stort område, många nya kontor och verksamheter, två städer byggs samman och det är på många sätt ett dynamiskt område med närheten till Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset , Stockholms innerstad, Solnas andra utbyggnadsområden och Nationalstadsparken.

Det som kommer att skapas är en blandad bebyggelse meden  tät stadsstruktur som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. Men även grönskan finns i närheten genom Sjukhusparken och Eugeniaparken och nationalstadsparken.

Från institutionsområde och trafikplats till en tät stadsstruktur

Omvandlingen från ett institutionsområde och en trafikplats till en tät och integrerad del av staden innebär en rad förändringar som i sig både främjar en mer hållbar livsstil och ger mer hållbara byggda stadsmiljöer. För att kunna fullfölja omvandlingen och samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter behövs en medveten strategi. I programmet har därför fem stadsbyggnadsstrategier pekats ut som ska utgöra stöd för fortsatt planering i området. De är vägledande för hur stadsdelen skall utformas och är gemensamma för Solna och Stockholm. De fem strategierna är

Sammankopplad stad

Sammankopplad stad Solna och Stockholm byggs samman för att stärka sambandet mellan de två städerna. Genom att koppla samman en sekvens av stråk och platser skapas en sammanhängande stadsbyggd utan synlig kommungräns. När barriärer till omgivningen bryts ökar möjligheterna att mötas, och att ta sig till och från boende, arbete, och rekreation med mera, på ett hållbart sätt. Det upplevda avståndet, mellan Solna och Stockholm, och mellan den täta staden och Nationalstadsparken, minskar.

Staden möter Nationalstadsparken

Staden möter Nationalstadsparken Solna och Stockholm får tillgång till Nationalstadsparkens gröna och rekreativa värden genom tydliga entréer och kopplingar till och från parken, vilket gynnar både stad och park. Parken utgör en ovärderlig tillgång för angränsande stadsdel och stad som helhet. En god tillgång till park och natur, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv.

Gemensam stadsfront

Den täta stadsbebyggelsen i Stockholms innerstad växer samman med det tidigare institutionsområdet kring Karolinska sjukhuset och skapar en ny gemensam stadsfront mot norr. Mötet mellan stad och omgivande parkrum definieras genom en karaktärsfull och tydlig front med en tät bebyggelse. Ljus och rymd samt god orienterbarhet skapas genom att gatunätet avslutas med fria siktlinjer ut mot de omgivande landskapsrummen. Tydliga entréer i stadsfronten markerar mötet mellan staden och parken. Bebyggelsen ges en varierad höjdskala med en genomsnittshöjd på 8-9 våningsplan.

Tät blandstad

En tät blandad bebyggelse med mångsidigt innehåll är en förutsättning för ett rikt stadsliv. Genom att ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, service med mera skapas förutsättningar för möten och en stad som lever över hela dygnet. Förutsättningar för ett urbant liv skapas genom att planera för offentliga platser där stadsliv möts, korsas, eller stannar upp. Längs dessa stråk blir förutsättningarna goda för ett samspel mellan stadslivet på gatan och byggnadernas bottenvåningar.

Robust stadsstruktur

Områdets långa utbyggnadstid ses som en möjlighet som bidrar till en föränderlig och levande stadsdel. Kvartersstadens generalitet med en tydlig och robust struktur skapar ett ramverk med tydliga skillnader mellan privat och offentligt och en inbyggd möjlighet till förändringar över tid. Gatorna dimensioneras med generösa mått som klarar förändringar över tid. När kvartersstadens generalitet, med i huvudsak slutna kvarter, möter det befintliga institutionsområdets topografi, rumsligheter, vegetation och befintliga byggnader möjliggörs en variationsrik miljö. Ny bebyggelse adderas samtidigt som befintlig bebyggelse förändras. Blandningen av ny och äldre bebyggelse ger förutsättningar för ett mångsidigt innehåll. Stadsdelen får en egen karaktär och den nuvarande arkitektoniska mångfalden blir en tillgång för en varierad stadsmiljö.

Nämndens synpunkter

Det fanns en bred uppslutning i nämnden för förslaget. Inget parti hade något annat yrkande även om Vänsterpartiet hänvisade till sitt eget förslag, Karolinastaden som de själva har tagit fram som ett alternativ till utformning av Hagastaden. Förslaget utarbetades för några år sedan.

Från Alliansen sida lyfta vi fram dagvattenhanteringen, gång- och cykeltrafiken och att det är viktigt att staden redan i detta skede måste planera för kommunal service som förskolor, skolor och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet.  I ett särskilt yttrande lyfte Folkpartiet frågan om att det måste planeras för en fullstor sporthall på Solnasidan av Hagastaden.

Det finns säkert saker som kommer att ändras på efter samrådet men det känns ändå som de två städerna tar ett klart steg framåt. Vi skapar en modern stadsdel som ändock hämtar mycket inspiration från den tiden då vi byggde stenstaden.

Maria Langfilmerna – en tittarsuccé

Under sex söndagskvällar har TV 4 sänt Maria Lang-filmerna. Det har blivit en tittarsuccé med över 1,2 miljoner tittare varje vecka. Det är en mycket bra tittarsiffra för en film som sänds på TV. Filmerna går också mycket bra i England där de under hösten har visats på BBC Four. Där var filmerna femte utländska dramaserien någonsin på ett annat språk än engelska som hade över en miljon tittare. Filmerna kommer att visas i fler länder bl a i Danmark.

I Nora där man arbetat mycket med turism i Maria Langs fotspår märks en omedelbar turisteffekt kopplad till TV-serien. Kommunens turistchef Håkan Ceder noterar att antalet besökare på www.visitnora.se har varit all time high och toppar varje söndag. Facebook-gruppen ”Maria Langs skoga” har ökat från 500 till över 1 900 på sex veckor. Jag kan även på min egen blogg se att jag har haft ca 200 besökare varje söndag-måndag på mitt blogginlägg som jag skrev om Världspremiären av den första filmen i Nora den 27 februari 2013.

I huvudrollerna: Tuva Novotny, Ola Rapace och Linus Wahlgren.

Förutom i Nora med omnejd och norr om Lindesberg är filmerna inspelade i trakterna runt Stockholm.

Produktionsbolag är Pampas Produktion med producent Renée Axö. Filmregion Stockholm-Mälardalen och Örebro läns filminvestering är samproducenter.

Läs även mitt blogginlägg om Världspremiären i Nora av Mördaren ljuger inte ensam.

SKLs dialogseminarium om byggande – det behövs nya bostäder i hela landet.

I veckan som gick genomförde SKLs programberedning för ökat bostadsbyggande två dialogseminarium i Stockholm respektive Hallsberg. Målgrupperna för träffen i Stockholm var Sveriges tillväxtkommuner och i Hallsberg de kommuner som har en svag befolkningsökning eller minskande befolkning. På seminarierna redovisades de slutsatser som programberedningen hitintills har kommit fram till och deltagarna hade möjlighet att ge sina synpunkter på detta och givetvis komma med egna förslag och idéer.

Situationen ser väldigt olika ut i landet. Men det finns en gemensam nämnare. Alla landets kommuner behöver bygga fler bostäder. Det byggs alldeles för lite bostäder i förhållande till behovet. I storstads-, universitets- och länscentra är det för att ge bostäder åt en snabbt växande befolkning. I de kommuner som har en vikande befolkningsutveckling är det för att ge äldre personer en möjlighet att flytta till ett boende som är lämpligt med tanke på tillgänglighet och närhet till service och kommunikationer. På detta sätt frigörs även attraktiva hus som kan efterfrågas av barnfamiljer. Då skapas flyttkedjor och ett effektivare utnyttjande av det bostadsbestånd som redan finns.

Det finns många saker som är ett problem för ökat bostadsbyggande i kommunerna oavsett var i landet man befinner sig: långsam handläggning hos länsstyrelserna, överklaganderegler, buller, riksintressen, behov av infrastrukturinvesteringar, bristande konkurrens och för höga byggkostnader.

I det här blogginlägget tänkte jag främst belysa de kommuner som har ett avvikande befolkningsunderlags problem. Men för de kommuner som har en vikande befolkning har dessutom flera problem som inte finns eller är lika tydliga i tillväxtområdena. Ett sådant problem är att det helt enkelt inte går att få ekonomi i projekten. Hyran för en hyresrätt eller försäljningspriset för en bostadsrätt täcker inte byggkostnaderna och gör det i praktiken omöjligt att bygga nytt. Det som ändå byggs är oftast villor på landsbygden där byggaren äger marken och av olika skäl kan tänka sig att bygga även om det långsiktigt inte går ihop. De regler som kom för SABO-företagen(allmännyttan) för några år sedan gör det omöjligt att bygga nytt om inte kalkylen går ihop även om bolaget ekonomiskt skulle klara en förlust på ett projekt.

På många orter är kommunikationerna för dåliga och det får max vara 60 minuter eller helst 30 minuters resväg till universitets- eller residensstaden för att ett boende i kommunen skall vara attraktivt. Och i de flesta län i Sverige, med några undantag, är det just kring universitets- och residensstäderna som befolkningsökningen sker.

Några av de tankar som kom fram under seminariet i Hallsberg för att öka bostadsbyggandet var att bättre kommunikationer är väldigt viktigt. Exempelvis arbetar region Örebro med att hela länet skall kunna nås inom 60 minuter. LOU är ett stort problem då många mindre byggbolag anser att det är en svår materia och ibland helt enkelt inte vill lägga anbud. Detta minskar konkurrens och ger högre byggpriser och det finns exempel på kommuner där byggbolag bara vill etablera sig om de slipper konkurrens.

Kommunerna måste ha en stark vilja för att få i gång byggandet. Skapa visioner. Det är bra om det finns en vision som går över partigränserna och som gäller oavsett vilken konstellation som vinner valet.  Kommunerna måste skapa bra kontakter med byggbolag som kan bygga i kommunen, exempelvis särskilda byggdagar. Flexibla strandskyddsregler som gör det möjligt att bygga i attraktiva lägen. För många kommuner är detta den stora möjligheten att locka till sig nya kommuninnevånare.  Utnyttja olika upplåtelseformer i samma projekt.

För oss i programberedningen var dessa två dagar väldigt givande. Och särskilt dagen i Hallsberg gav oss nya perspektiv på de svårigheter som många kommuner har.

Bakgrund: SKLs (Sveriges kommuner och landsting) programberedning för ökat bostadsbyggande har som sin främsta uppgift att komma med förslag på hur bostadsbyggandet kan öka. Beredningen skall vara klar med sin rapport i april. I gruppen ingår Eva Nypelius(C), Gotland, ordförande, Erik Pelling(S), Uppsala, vice ordförande, Inger Källgren Sawela(M), Gävle, Erik Slottner(KD), Stockholm, Linda Snecker(V), Norrköping, Karolina Skog(MP) Malmö och undertecknad som folkpartiets representant.

Läs även Nerikes Allehandas reportage från konferensen här.

Woody Allen vill spela in film i Stockholm

Woody Allen 'needs a story' for Stockholm film

De senaste dagarna har media skrivit ett flertal artiklar om filmregissören Woody Allens intresse att spela in en film i Stockholm. Filmregion Stockholm-Mälardalen har sedan flera år tillbaka kontakter med Allen och hans medarbetare och vår förhoppning är att vi inom en inte allt för lång tid kan genomföra projektet.

– Jag vill ju verkligen att det ska bli en historia och en film som alla stockholmare kan vara stolta över, säger Allen till TT/Spektra.

Woody Allen är enligt min uppfattning en av världens största filmregissörer genom tiderna och ses alltid av en stor publik på global nivå.

Woody Allen väljer sina städer med omsorg. Hittills har han fokuserat på några av världens främsta kulturmetropoler: New York, London, Barcelona, Paris och Rom. En Woody Allen-film i Stockholm skulle lyfta staden till en kulturstad i världsklass.

Att Woody Allen dessutom är en stor beundrare av Ingmar Bergman ökar givetvis intresset för att spela in film i Bergmans hemland.

Utöver det kulturella värdet, skulle en Woody Allen-film i Stockholm innebära en kraftig marknadsföring av regionen och ge fart åt besöksnäringen. En rapport som Filmregionen gjorde i ett tidigt skede efter inspelningen av svenska Millenium visade på stora ekonomiska effekter, uppskattningsvis över 1,5 miljarder kronor.

Det är ca 60 st. media som på nätet har skrivit om Woddy Allens intresse av spela in film i Stockholm, bl.a. SVT, DN, SVD, Sveriges Radio, ABC-Nytt och Aftonbladet.

Läs även mitt tidigare blogginlägg:

Visst! Woddy Allen vill spela in film i Stockholm och Millennium-filmerna ger positiva effekter i Stockholm-Mälardalen. 

Filmregion Stockholm-Mälardalen är huvudstadsregionens produktionscentrum för film. Uppdraget är att stimulera filmproduktion och därigenom främja regionens konkurrenskraft,  tillväxt och kultur.

Läs mer om Filmregion-Mälardalen