Etikettarkiv: Stefan Löfven

Inte så smart av Reinfeldt att avgå på valnatten

På valnatten meddelande statsminister Fredrik Reinfeldt att han avgår som statsminister och partiledare för moderaterna. Visst var det ett stort nederlag för moderaterna och Alliansen men moderaternas valresultat var ändock en av de bästa som partiet gjort i modern tid.

Jag har full förståelse för om Reinfeldt efter 10 år som partiledare och åtta år som statsminister – och att Alliansen förlorade valet – vill göra något annat. Han har gjort stora insatser för Sverige och varit en mycket framgångsrik partiledare och statsminister. Ingen borgerlig politiker har varit statsminister under så lång tid och genom hans ledarskap har Alliansen visat att de kan styra landet även i svåra ekonomiska tider och under utrikespolitisk turbulens. Han tycks anse att det är dags för nya krafter att ta vid. Och det kan vara skönt att själv bestämma när man vill sluta.

Problemet är bara att han skapat ett stort tomrum under tiden fram till dess en ny partiledare skall utses nästa år. Moderaterna kommer under flera månader att stå utan en tydlig ledare och Alliansen utan en oppositionsledare. En extra partistämma är utlyst till den 7 mars och det är nästa sex månader dit. Och någon självklar talesperson för moderaterna under tiden finns inte. Detta i en tid då de rödgröna har stora svårigheter att bilda en handlingskraftig regering för att nu använda Stefan Löfvens egna ord. Allt talar för att det blir en mycket svagare regering än under Alliansregeringens fyra sista år. Socialdemokraterna och Miljöpartiet måste få med sig Vänsterpartiet om en budget för att få fler röster än Alliansen i riksdagen. Och hur kommer Sverigedemokraterna att agera när det väl ställs på sin spets.

Risken är överhängande att det blir ett nyval. Alliansen var fyra samspelta aktörer som bildade en regering 2006 efter gedigna förberedelser. De rödgröna har inte haft någon plan för att ta över regeringsmakten. Förhandlingarna började inte bra. Det första är att Löfven meddelar Sjöstedt att vänsterpartiet inte får sitta med i regeringen – utan att de ens har förhandlat. Nu skall Löfven försöka få med ett förödmjukat och revanschsuget Vänsterparti på S/MPs budget. Det kommer att bli tufft. Kommer ens Socialdemokraterna och Miljöpartiet att kunna enas kring ett gemensamt regeringsprogram utan att partiernas profiler förhandlas bort. Nu på morgonen informerade Miljöpartiets partisekreterare på bästa sändningstid att de tvärtemot vad de sa i valet kan tänka sig att rusta upp Sveriges försvar. Det är mycket bra att de omprövar sina tidigare ställningstaganden. Men hur hanterar de den interna opinionen.

I denna oroliga tid hade Alliansen och Sverige behövt Reinfeldt som partiledare.

Läs även mina blogginlägg

Foto: Peter Knutson

(S) inviter till FP och C är inte för landets bästa utan för partiets bästa

Den senaste veckan har varit turbulent på många sätt.  Media har lekt leken – vem tar vem  – men egentligen är det uppkomna läget  principiellt inte mer annorlunda än 2010. Det finns en rödgrön konstellation (som i och för sig haltar betänkligt) som är större än Alliansen men som inte har egen majoritet. Sammalunda var det 2010. Alliansen  var större än de rödgröna men hade ingen egen majoritet. Det massmediala spelet där media okritiskt har köpt socialdemokraternas agenda är uppseendeväckande.

Socialdemokraterna vill inte samarbeta med Vänsterpartiet. Anledningen är väldigt enkel. V kommer att driva politiken åt vänster och tvinga (S) och (MP)  att fatta beslut som inte den viktiga medelklassen kommer att gilla. Det kan gälla vinster i välfärden som innebär att alternativen försvinner, Rut-avdrag, försvaret, höjda skatter för att bara nämna några försämringar.  Det är en av anledningarna att få med sig FP och C i en regeringen. Då kan den förda politiken hamna mer rätt gentemot viktiga väljargrupper. Den andra anledningen är att socialdemokraterna vill splittra upp Alliansen. Lyckas man med det så kommer socialdemokraterna bli helt dominerande på den politiska arenan. Allt regeringsbildande kommer att kretsa kring socialdemokraterna trots att de numera är ett 30-procents parti och inte ett 45-procents parti.

Nu kommer inte taktiken att lyckas. Av flera skäl, som jag kommer att utveckla i ett kommande inlägg, kommer inte FP och C att sätta sig i en socialdemokratisk regering. Problemet för S som inte  ens förhandlade med Vänsterpartiet innan de kastades ut har fått ett Vänsterparti som är förödmjukat och kommer att ställa långtgående krav på S-MP för att stödja deras budget. Får de inte med Vänsterpartiet på sitt budgetförslag vinner Alliansens budget och regeringen kommer att förlora och tvingas avgå. Det är lite svårt att se att Stefan Löfven har 35  års förhandlingsvana när han gör flera taktiska misstag.

Om en månad tror jag att svenska folket ångrar hur de röstade. De kommer att längta tillbaka till den tid då Alliansen styrde.

 

Stefan Löfven är inte rätt man för jobbet

bråk mellan löfven och lööf.jpg

Stefan Löfven är på många sätt en bra person. Han är genuin, sympatisk och har ett rättvisepatos. Han har en stark bakgrund i arbetarrörelsen och i de fackliga leden . Och han vill alla människor väl. Jag har alltid haft stor respekt för de människor som har jobbat sig upp från enkla förhållande och  klättrat på samhällsstegen. Det finns också mycket bra i de värderingar som fanns i arbetarrörelsen när den växte fram i slutet av 1800-talet. Gör din plikt. Kräv din rätt är en devis som håller än i dag.

Men han är ändå inte rätt man på jobbet som statsminister.  Jag skall i det här inlägget förklara varför.

Karl Beijbom, fd kulturchef och nu bokförläggare uttryckte detta ganska klart på Facebook: ”Stefan Löfven är den mest omeriterade och mest orutinerade statsministerkandidaten i svensk politisk historia. Han har aldrig suttit i riksdagen eller regeringen, aldrig haft förtroendeuppdrag inom kommun eller landsting. Han är en politisk trainee. Det är som att annonsera efter en flygkapten eller hjärtkirurg och i annonsen skriva ”tidigare erfarenhet inte nödvändigt”.

Beijbom är väldig rak på sak. Politik är också ett hantverk som man inte lär sig i brådrasket. Det tar tid att bli en erfaren och rutinerad politiker. Det är inte gjort i en handvändning.  Men problemet är lite större än så. Om det skulle bli en rödgrön regering kommer de flesta av ministrarna aldrig ha suttit i regeringen eller varit statssekreterare på ett departement. Ett väldigt orutinerat team som skall ledas av en person som inte har erfarenhet från politik på någon nivå. När detta skrivs, dagen innan valet, leder de rödgröna något över Alliansen. Valutgången är oklar. Socialdemokraterna är inte längre ett 45 % parti som med bara stöd från ett parti kan leda landet. Det kan tom bli som så att inte ens  S, V och MP kan bilda  regeringen  utan  Sverigedemokraterna blir vågmästare.  Allt talar för att socialdemokraterna gör ett dåligt val och det är inte ens klart att de gör ett bättre val än 2010 som betecknades som ett katastrofval. De andra partierna kommer att få ett stark genomslag på den förda politiken.

Löfven saknar  internationell erfarenhet. Jag har väldigt svårt att tänka mig Löfven i viktiga samtal med Putin, Merkel eller Obama. Hur skall han klara av att hantera dessa starka personligheter i en alltmer konfliktfylld värld när han inte ens klarar av att ta emot ett papper av Annie Lööf i en politisk debatt. I en tid när Ryssland under Putin för en aggressiv utrikespolitik mot sina grannar.

Jag är djupt oroad över Sveriges utveckling om Löfven blir statsminister. Jag har aldrig varit oroad över att Erlander, Palme, Carlsson eller Göran Persson skulle klara uppgiften som statsminister. Men det är jag för Löfven.

Läs även mina blogginlägg

* Feministiskt initiativ och vänsterpartiet vinner valet åt Alliansen.

* En röst på Miljöpartiet i riksdagsvalet är en röst på Putin. 

 

Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet vinner valet åt Alliansen

 

f-cirkel-300x300

 

vänster

 

 

 

 

Under hela våren har de rödgröna legat kraftigt före i opinionsmätningarna och mycket har lutat åt en klar vänsterseger. De senaste opinionsmätningarna visar dock på ett betydligt jämnare val än i våras. I en mätning som redovisades i Metro var de rödgrönas övertag endast 6 % procent och det räcker med att 3 % byter sida mellan blocken eller att Alliansen får en stor del av de osäkra väljarna så blir valet jämt. Och det kommer det att bli även om jag tror att det bli en Alliansseger. I det här blogginlägget kommer jag att beskriva varför jag tror det.

För det första har den politiska kartan ritats om. Under årtionden låg socialdemokraterna på 45 % och kunde ganska lätt bilda en regering. I dag ligger partiet och trampar på ca 30 %. 5 % under partiets egen målsättning. Samma nivå som förra valet då Mona Sahlin fick avgå på grund av det låga valresultatet som var partiets lägsta i ett riksdagsval i modern tid och betraktades som en katastrof.

Den vänstervind som har blåst i Sverige under de senaste åren har helt enkelt hoppat över socialdemokraterna och i dag ligger miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ på ca 20 procent. När socialdemokraterna säger att de söker stöd för en socialdemokratisk regering så är det ihåligt och helt orealistiskt. De tre andra partierna, och framför allt miljöpartiet kommer aldrig att släppa igenom en regering med bara socialdemokrater. En röst på Lefvén är inte bra en röst på en mysig socialdemokrati utan en röst på en politik som kommer att stå långt ut till vänster. I Stockholm, och kanske även i Solna, kan det bli som så att miljöpartiet blir större än socialdemokraterna

För det andra så har Feministiskt initiativs intåg på den politiska arenan tvingat de tre andra rödgröna partierna att kraftigt gå vänsterut för att slippa förlora väljare. Gudrun Schyman har en dragningskraft som för många av oss politiskt aktiva är väldigt svår att förstå. Hon fick inte igenom några politiska frågor när hon var partiledare för vänsterpartiet och hennes personliga leverne och skattemoral hade tvingat de flesta politiker att avgå och sedan vara politiskt döda. På den punkten är hon ett stort undantag. Och visst har hon karisma.

För det tredje är det väldigt svårt för väljarna att veta vad de får när de röstar på de rödgröna. Partierna spretar åt olika håll. Det visade ju söndagens debatt om arbetsmarknaden. Det kommer att vara omöjligt för en väljare att veta vilken politik som kommer att föras efter valet. Den som tror på gammal mysig socialdemokratisk politik och röstar på partiet vet inte om det blir socialdemokraternas politik som kommer att genomföras eller miljöpartiets politik, eller i värsta fall Fis eller vänsterpartiet politik.

För det fjärde ställer jag mig frågan om väljarna verkligen kommer att rösta på de rödgröna när de får klart för sig att det kommer at bli stora förändringar med deras politik.

I den nya stadsdelen Järvastaden i Norra Solna där Alliansen borde haft 80 % av väljarna röstade 31,8 % på miljöpartiet, FI eller Vänsterpartiet i EU-valet. Jag kan knappast tro att dessa väljare vill ta bort RUT- och ROT-avdraget som gör att livspusslet och en vanlig vecka fungerar och slippa svarta städerskor och svarta hantverkare. Och RUT- och ROT gör att många som har jobbat svart tidigare kan jobba vitt med alla de fördelar det för med sig sjukpenning, försäkringar och pension.

Många väljare kanske inte gillar vinster i välfärden. Men har de verklig funderat över hur ett totalförbud mot vinster kommer att innebära. Alla verksamheter som inte är offentliga måste bygga upp en buffert oavsett om det är ett bolag, stiftelse eller kooperativ som bedriver verksamheten. De flesta friskolor och förskolor kommer att försvinna. Att anlita något annat än den kommunala hemtjänsten i framtiden blir inte möjligt. Och hur kommer det bli att välja läkare och tandläkare. Ja, lättare kommer det inte att bli

En liten kommunalskattehöjning kanske en del väljare kan tycka vara okey om det går till ändamål som man själv prioriterar. Men skattehöjningar på alla tre nivåer – kommun, landsting och stat?

Sen skall vi inte bara tala om oenigheten om försvaret, utrikespolitiken, ekonomin, arbetsmarknadspolitiken. Listan kan ju göras hur lång som helst.

Jag tror inte att väljarna vill ha dessa förändringar. Och därför är mitt stalltips att det blir en ny Alliansregering.

Läs även Anne-Lie Elfvéns starka analys av Feministiskt initiativs partiprogram.

Läs även mitt blogginlägg om att Stefan Löfven inte är rätt man för jobbet som statsminister