Etikettarkiv: stadsbyggnadsnämnden

Hagastaden går ut på samråd

På byggnadsnämndens sammanträde i går beslutade nämnden att skicka förlaget för program på Norra Hagastaden på samråd. Samrådet avser de delar som ligger inom Solna stads del av Hagastaden. Det är ett stort område som innefattar 3000 nya bostäder på Solna sidan och 100 000 kvm BTA kontor och andra verksamhetslokaler. Samrådet kommer formellt att skickas ut i slutet av september.

Det är på många sätt ett viktigt samråd. Stort område, många nya kontor och verksamheter, två städer byggs samman och det är på många sätt ett dynamiskt område med närheten till Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset , Stockholms innerstad, Solnas andra utbyggnadsområden och Nationalstadsparken.

Det som kommer att skapas är en blandad bebyggelse meden  tät stadsstruktur som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. Men även grönskan finns i närheten genom Sjukhusparken och Eugeniaparken och nationalstadsparken.

Från institutionsområde och trafikplats till en tät stadsstruktur

Omvandlingen från ett institutionsområde och en trafikplats till en tät och integrerad del av staden innebär en rad förändringar som i sig både främjar en mer hållbar livsstil och ger mer hållbara byggda stadsmiljöer. För att kunna fullfölja omvandlingen och samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter behövs en medveten strategi. I programmet har därför fem stadsbyggnadsstrategier pekats ut som ska utgöra stöd för fortsatt planering i området. De är vägledande för hur stadsdelen skall utformas och är gemensamma för Solna och Stockholm. De fem strategierna är

Sammankopplad stad

Sammankopplad stad Solna och Stockholm byggs samman för att stärka sambandet mellan de två städerna. Genom att koppla samman en sekvens av stråk och platser skapas en sammanhängande stadsbyggd utan synlig kommungräns. När barriärer till omgivningen bryts ökar möjligheterna att mötas, och att ta sig till och från boende, arbete, och rekreation med mera, på ett hållbart sätt. Det upplevda avståndet, mellan Solna och Stockholm, och mellan den täta staden och Nationalstadsparken, minskar.

Staden möter Nationalstadsparken

Staden möter Nationalstadsparken Solna och Stockholm får tillgång till Nationalstadsparkens gröna och rekreativa värden genom tydliga entréer och kopplingar till och från parken, vilket gynnar både stad och park. Parken utgör en ovärderlig tillgång för angränsande stadsdel och stad som helhet. En god tillgång till park och natur, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv.

Gemensam stadsfront

Den täta stadsbebyggelsen i Stockholms innerstad växer samman med det tidigare institutionsområdet kring Karolinska sjukhuset och skapar en ny gemensam stadsfront mot norr. Mötet mellan stad och omgivande parkrum definieras genom en karaktärsfull och tydlig front med en tät bebyggelse. Ljus och rymd samt god orienterbarhet skapas genom att gatunätet avslutas med fria siktlinjer ut mot de omgivande landskapsrummen. Tydliga entréer i stadsfronten markerar mötet mellan staden och parken. Bebyggelsen ges en varierad höjdskala med en genomsnittshöjd på 8-9 våningsplan.

Tät blandstad

En tät blandad bebyggelse med mångsidigt innehåll är en förutsättning för ett rikt stadsliv. Genom att ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, service med mera skapas förutsättningar för möten och en stad som lever över hela dygnet. Förutsättningar för ett urbant liv skapas genom att planera för offentliga platser där stadsliv möts, korsas, eller stannar upp. Längs dessa stråk blir förutsättningarna goda för ett samspel mellan stadslivet på gatan och byggnadernas bottenvåningar.

Robust stadsstruktur

Områdets långa utbyggnadstid ses som en möjlighet som bidrar till en föränderlig och levande stadsdel. Kvartersstadens generalitet med en tydlig och robust struktur skapar ett ramverk med tydliga skillnader mellan privat och offentligt och en inbyggd möjlighet till förändringar över tid. Gatorna dimensioneras med generösa mått som klarar förändringar över tid. När kvartersstadens generalitet, med i huvudsak slutna kvarter, möter det befintliga institutionsområdets topografi, rumsligheter, vegetation och befintliga byggnader möjliggörs en variationsrik miljö. Ny bebyggelse adderas samtidigt som befintlig bebyggelse förändras. Blandningen av ny och äldre bebyggelse ger förutsättningar för ett mångsidigt innehåll. Stadsdelen får en egen karaktär och den nuvarande arkitektoniska mångfalden blir en tillgång för en varierad stadsmiljö.

Nämndens synpunkter

Det fanns en bred uppslutning i nämnden för förslaget. Inget parti hade något annat yrkande även om Vänsterpartiet hänvisade till sitt eget förslag, Karolinastaden som de själva har tagit fram som ett alternativ till utformning av Hagastaden. Förslaget utarbetades för några år sedan.

Från Alliansen sida lyfta vi fram dagvattenhanteringen, gång- och cykeltrafiken och att det är viktigt att staden redan i detta skede måste planera för kommunal service som förskolor, skolor och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet.  I ett särskilt yttrande lyfte Folkpartiet frågan om att det måste planeras för en fullstor sporthall på Solnasidan av Hagastaden.

Det finns säkert saker som kommer att ändras på efter samrådet men det känns ändå som de två städerna tar ett klart steg framåt. Vi skapar en modern stadsdel som ändock hämtar mycket inspiration från den tiden då vi byggde stenstaden.

Annonser

Nu kan nya lägenheter byggas i Solna kyrkby

Solnas stadsbyggnadsnämnd beslutade på sitt sista sammanträde att godkänna en detaljplan som ger tillåtelse till nya lägenheter på vind- och källarplan i befintliga byggnader i kvarteret Falkeneraren i Solna kyrkby.

Kvarteret Falkeneraren är bebyggt med två flerbostadshus i tre våningar och en lägre byggnad för handel från 1940-talet i gult tegel. Husen av placerade längs Solnavägen, mittemot Karolinska Institutet Science Park.

Genom den nya detaljplanen för kvarteret Falkeneraren möjliggörs byggandet av lägenheter på vindarna och i källarplanet utan att en kvadratmeter grönyta tas i anspråk. Ett bra sätt att utnyttja en fastighet.

Genom godkännandet av detaljplanen kan bostadsrättsföreningen nu inreda vindar och del av källarvåning. Planen ger också rätten att uppföra mindre bodar längs med bullermuren mot Solnavägen till en sammantagen maximal yta om 50 kvm.

I det här fallet kommer det inte att bli så många nya lägenheter men det är ett bra sätt att utnyttja utrymmen som ändå oftast inte används till något särskilt i dag. Under flera år har det byggts mycket på vindarna i Solna. För ett antal år sedan tog nämnden fram en plan som möjliggjorde att det gick att bygga på vindarna i Råsunda. Enligt de gamla stadsplanerna som antogs mellan 1910-1950 var detta inte tillåtet.

Skydd för träd i Nationalstadsparken. Trädfällning kräver tillstånd

Nu utökas skyddet för kulturhistoriska och ekologiskt värdefulla träd i Kungliga Nationalstadsparken. Stadsbyggnadsnämnden har beslutat att göra ett tillägg till bestämmelserna i nuvarande detaljplaner.

För att skydda särskilt värdefulla träd i Nationalstadsparken har ett tillägg nu gjorts i redan befintliga detaljplaner i området. Tillägget, som även kommer att gälla vid upprättande av nya detaljplaner, innebär ett förbud mot att fälla eller skada skyddsvärda träd över en viss dimension. De områden som främst berörs är Bergshamra, Frösundavik, Ulriksdal och Stallmästaregården. Nu gäller ett interimistiskt skydd som skall ersättas med ett permanent skydd. Det kommer att vara samma regler för trädfällning i Solna och Stockholm för de delar av kommunerna som ligger inom nationalstadsparken. I Solna krävs tillstånd från staden för att fälla träd.

Det aktuella förslaget innebär ett tillägg i redan gällande detaljplaner i syfte att skydda värdefulla träd av ett stort antal trädslag i Nationalstadsparken. Många av trädslagen har valts utifrån att de tillhör det historiska landskapet i Nationalstadsparken

Bakgrunden till skyddet är att det under de senaste åren har avverkats träd som är fullt friska på flera markägares fastigheter.

Nationalstadsparken är utpekad som riksintresse i miljöbalken på grund av att det är ett unikt historisk landskap med natur- och kulturvärden av nationell betydelse. Ett område som är klassat som riksintresse har större betydelse än lokala allmänna intressen och områdets värde och betydelse inte får skadas påtagligt.

Läs även blogginlägget om ny grönplan för Solnas parker och naturområden.

Nytt avtal skall ge bättre snöröjning

En fråga som engagerar alla medborgare i Solna och i andra kommuner är snöröjningen. Ännu så länge har inte snön kommit till Solna men den närmare sig sakta men säkert från norr och det är inte ovanligt att det i mitten av november kommer mycket snö i Solna även om det inte alla år har blivit så. Men några av de senaste åren har varit väldigt snörika.

Stadsbyggnadsnämnden har slutit ett nytt avtal som i korthet innebär att snöröjningen skall bli klart snabbare än tidigare.

Staden har höjt ambitionsnivån inom några områden. Snöröjning ska utföras när snödjupet är tre centimeter och vara avslutat inom två timmar på stadens gång- och cykelstråk. Det tidigare avtalet gav entreprenören sex timmar på sig att få klar snöröjningen.

När det gäller stadens trappor omfattas nu ett större antal och snöröjningen ska där vara avslutad inom fyra timmar jämfört med åtta timmar tidigare. Dessutom kommer fler trappor att snöröjas.

För snöröjning på bilvägarna finns krav i avtalet om att varje körfält ska ha en framkomlig bredd på minst tre meter.

I dag är det betydligt fler som cyklar i Solna än för 10 år sedan och det är dessutom mycket vanligare att många cyklar även vintertid. Därför höjer staden även ambitionsnivån för gång- och cykelvägar. Dessa skall snöröjas snabbare.

En nyhet är att stadens huvudstråk för gång och cykel nu istället ska sopas rena från snö. En annan förbättring är att snöhögar och vallar som bildas till följd av snöröjningen ska tas bort direkt i prioriterade områden och på utvalda parkeringsplatser, bland annat handikapplatser. På så sätt kommer snömassorna, som annars kan ta stor plats och påverka framkomligheten, bort från stadsmiljön.

Staden ställer också högre krav på utföraren. Tidigare år har staden fått ta emot mycket klagomål på att exempelvis att handikapplatserna inte skottats på ett bra sätt. Därför har staden infört viten som kan drabba entreprenören om inte snöröjningen genomförts på ett bra sätt.

 

Ny grönplan för Solna parker och naturområden

Stig

En tredjedel av Solnas yta utgörs av tillgängliga park- och naturområden. Här finns allt från den anlagda parken till det som uppfattas som vild natur. En ny grönplan har tagits fram i syfte att visa hur Solnas grönområden kan utvecklas för att på bästa sätt möta solnabornas behov. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 15 oktober 2014 att lämna planen vidare till kommunfullmäktige för antagande.

Solnas Grönplan är från 1991. Det är på många sätt ett gediget dokument men mycket har förändrats i Solna sedan dess. Lagen om nationalstadsparken antogs 1995, Igelbäckens naturreservat bildades 2005 och grönstrukturen har förändrats då nya områden byggts. Parker och naturområden har både försvunnit, nyskapats och ändrat karaktär. Landskapskonventionen
trädde i kraft 2011 i Sverige. Staden skall inrätta ett naturreservat runt Råstasjön. 1991-års grönplan är väldigt detaljerad i sin utformning och innehåll och blev därmed i vissa delar snabbt inaktuell.

Grönplanen är ett viktigt styrdokument

Grönplanen är ett viktigt styrdokument för att göra Solna grönare. Planen är viktig vid planeringen av nya stadsdelar och befintliga områden. Den anger hur vi tar hand om våra offentliga miljöer, som parker och grönområden och förbättrar dessa områden för solnaborna.

Syftet med grönplanen är att ange hur Solnas gröna offentliga miljöer, parker, natur och gatumiljöer kan utvecklas med utgångspunkt i stadens vision. Grönplanen tar upp att antal strategier som staden ska arbeta med för att närma sig stadens vision. En grönplan används som vägvisare vid planering och utveckling av Solnas befintliga och nya stadsdelar.

Grönplanen är ett strategidokumentet som antas av  kommunfullmäktige. Utifrån de inkomna synpunkterna har Grönplanen delats upp i två dokument: ett
strategidokument som benämns grönplan (KF beslut) och en handlingsplan med mer konkreta åtgärder i de olika stadsdelarna (SBN beslut).Efter beslut i KF kommer stadsbyggnadsnämnden att jobba vidare med del 2.  Majoriteten av synpunkterna berör drift och underhållsfrågor och kommer att beaktas i det fortsatta arbetet.

Övergripande strategier

Grönplanen har fem övergripande strategier för stadens parker och natur:
• en självklar del av stadens struktur
• för rörelse och vila
• för ekosystemtjänster
• för biologisk mångfald
• för skönhetsupplevelser
I grönplanen anges också ett antal utredningar som ska tas fram.

Medborgardialoger

För att ta reda på hur solnaborna använder park och natur i staden genomfördes under våren 2013 medborgardialoger i de olika stadsdelarna. Ambitionen var att få en övergripande bild av solnabornas aktiviteter och upplevelser i utomhusmiljön. Men också att kartlägga vad som är bra och vad som kan förbättras kring stadens grönområden. Värdefulla platser och stråk identifierades också.

Resultatet från dialogerna har använts som underlag för det förslag till grönplan som har varit på remiss under våren 2014. Synpunkter har sedan tagits in via stadens webbplats, Facebook och på Öppna hus. Efter remisstiden har grönplanen justerats. Den viktigaste ändringen är att planen har delats upp i två separata dokument. Det första är ett strategiskt dokument som benämns grönplan. Det andra dokumentet innehåller åtgärdsplaner som staden arbetar vidare med. Efter stadsbyggnadsnämndens godkännande lämnas grönplanen nu vidare till kommunfullmäktige för antagande.

Du hittar mer information på www.solna.se/grönplan

Läs även mina tidigare blogginlägg:

Hur använder Solnaborna parker och grönområden

Solna är grönare än vad de flesta tror

Solna genomför medborgardialoger inför arbete med den nya grönplanen.

Bilden ovan visar Solparken som rustades upp i början av 200-talet och fick Solna stads stadsmiljöpris 2005, Förutom en upprustning av parken så tog man samtidigt hand om dagvattnet från Råsundavägen.

Bygglovet är nu klubbat för SEBs huvudkontor i Arenastaden

Bild på nya kvarteret Pyramiden i Arenastaden

Stadsbyggnadsnämnden har beviljat bygglov för SEBs huvudkontor i Arenastaden och nu kommer bygget av de nya kontorshusen att påbörjas.

Det är mycket glädjande att SEB flyttar till Arenastaden och in i ett modernt kontorshus i bästa tänkbara kommunikationsläge. Kontorshuset kommer att bli väldigt miljövänligt och miljöklassificeras enligt BREEAM nivå Excellent (näst högsta klassen) med gröna tak, solceller och nästan 1 200 parkeringsplatser för cyklar inomhus, säger stadsbyggnadskommunalrådet Anders Ekegren.

Beslutet om att SEB samlokaliserar stora delar av sin svenska verksamhet till SEB-huset kom i juni 2014. Beskedet innebär att Solna får 4 500 nya jobb i Arenastaden. De tre sammanhängande kontorshusen byggs i direkt anslutning till Skandinaviens största köpcentrum, Mall of Scandinavia, och den nya nationalarenan, Friends Arena.

SEB kommer att hyra byggnaden av Fabege och inflyttning sker i två etapper under 2017-2018. Redan har företag som Vattenfall, Carlsberg, Balance, Adidas, Esprit, Olympus, Egmont, Peab och Nike etablerat sig i Arenastaden.

Beslutet om att SEB samlokaliserar stora delar av sin svenska verksamhet till SEB-huset kom i juni 2014. Beskedet innebär att Solna får 4 500 nya jobb i Arenastaden. De tre sammanhängande kontorshusen byggs i direkt anslutning till Skandinaviens största köpcentrum, Mall of Scandinavia, och den nya nationalarenan, Friends Arena.

Arenastaden har verkligen blivit hett och har det mesta som behövs för att locka till sig företag som utomordentliga kommunikationer, restauranter, affärer och annan service och bostäder som gör det till en levande stadsdel. Genom att området är nytt kan företagen skapa sina egna lösningar i moderna kontorslokaler och även samlokalisera sina olika delar på ett ställe.

Många av konkurrenterna till Fabege är mycket imponerade av Fabeges arbete. Att få så många stora och välrenommerade företag att flytta till en stadsdel som ännu inte är färdigbyggd skall inte vara möjligt anser de. Men verkligen visar att många företag vill till Arenastaden.

En studie, Värdering av stadskvaliteter –betalningsvilja för kontor, som har beställts av Stockholms läns landsting, tillväxt, miljö och regionplanering och utförts av konsultföretagen Spacescape AB och Evidens BLW visar att det är i huvudsak fem faktorer som bestämmer var företag etablerar sig.

  1. Tillgänglighet med kollektivtrafik
  2. Modernitet
  3. Urbana verksamheter inom 1 km gångavstånd. Närhet till handel har stor betydelse
  4. Kluster, arbetande inom kontorsbranscher
  5. Vakanser inom området.

När det gäller dessa variabler så ligger Arenastaden mycket bra till. När tunnelbanan till Arenastaden är klar kommer området ha en suverän kollektivtrafik. Moderniteten är i topp i  regionen, granne med Mall of Scandinavia(nordens största köpcentrum) och låga vakanser gör Arenastaden mycket attraktivt.

SEB kommer att hyra byggnaden av Fabege och inflyttning sker i två etapper under 2017-2018. Redan har företag som Vattenfall, Carlsberg, Balance, Adidas, Esprit, Olympus, Egmont, Peab och Nike etablerat sig i Arenastaden.

Läs mer om landstingets undersökning om var företag etablerar sig i mitt blogginlägg Därför vill alla företag flytta sina kontor till Solna

Solna inför parkeringsnorm för cyklar – ännu ett steg för att bli en miljövänlig stad

undefined

Allt fler väljer cykeln som transportmedel såväl på fritiden som till arbetet. På tio år har antalet som cyklar till jobbet fördubblats och det är en utveckling som Solna stad vill stödja. Ett stort problem är var skall cyklisterna parkera sin cykel. Det är ett problem i såväl våra bostadsområden som på våra arbetsplatser.

Stadsbyggnadsnämnden i Solna har därför beslutat att anta en parkeringsnorm även för cyklar i staden vid nybyggnation. Utgångspunkten är att varje boende i Solna bör ha en parkeringsplats för cyklar. För flerbostadshus införs normen 2,5-4,5 cykelplatser per hushåll och för studentlägenheter 1,5 cykelplatser per hushåll. Siffrorna inkluderar besöksparkering.

Cykelnormen omfattar också bestämmelser för cykelplatser vid kontor, industriarbetsplatser, skolor, förskolor, butiker, restauranger och hotell, med en norm i flertalet fall på 0,4 cykelplatser per anställd.

Precis som med den nya parkeringsnormen för bilar är normen för cyklar flexibel, för att kunna anpassas efter skiftande behov.

Det är ett mycket bra beslut som stadsbyggnadsnämnden har tagit. Cykeln jämställs med bilen. Cykelvägnätet är omfattande i Solna och det skulle inte vara några problem att kraftigt öka antalet cykllister som  färdas genom Solna. Cykeln tar liten plats, är miljövänlig och ger en bra och kontinuerlig motion vilket också är bra för folkhälsan. Det är ännu ett steg i rätt riktning för att göra Solna till en mer miljövänlig stad

I den cykelplan som håller på att utarbetas i staden antas cykelresorna utgöra 20 % av resorna år 2030.

Läs även blogginlägget om förändrad parkeringsnorm för bilar här och här kan du läsa Hem och hyras artikel om parkeringsnormer i Solna.

Foto: Carlos Escobar