Etikettarkiv: Solna

Nytt trygghetsboende i Huvudsta

Många äldre efterfrågar ett boende med ökad service, god tillgänglighet och gemenskap. Solna stad arbetar därför med ett trygghetsboende i den södra delen av staden, i Huvudsta. Det nya trygghetsboendet (Kv Palsternackan 2) på Jungfrudansen,  närmaste granne med Skoga äldreboende.

Det är  den kommunala bostadsstiftelsen Signalisten som kommer att förvalta de 70 hyresrätterna. Med tanke på den lilla tomten och den utsikt som är möjlig att skapa byggs de 70 lägenheterna som två punkthus.

Genom att trygghetsboendet blir granne med Skoga kommer det att bli väldigt smidigt att utnyttja den service som finns på Skoga som matsal, fotvård, större gemenskapslokaler och olika aktiviteter. Trygghetsboendet ligger inom gångavstånd från Huvudsta centrum med service och tunnelbana. Busshållplats finns även vid Skoga.

Boende kommer att kunna välja om de vill äta sina måltider i Skogas restaurang och om de vill ta del av vissa andra aktiviteter. För övrig omsorg får de boende ansöka om hemtjänst hos Solna stad. Bostäderna kan bara innehas av personer som har fyllt 70 år.

Planförslaget har varit ute på granskning under tiden 4 november-30 november 2015. Nästa steg är byggnadsnämnden skall godkänna planen och sen skall den vidare till kommunfullmäktige för fastställelse.

Läs även mina blogginlägg

Läs mer om projektet på Solna stads hemsida och Signalistens hemsida.

Nya bostäder på platsen för Råsunda fotbollsstadion

Efter lång väntan har nu fastighetsägaren Visio AB ansökt om bygglov för 340 bostäder i den södra delen av kv Lagern, i det som var Råsunda fotbollsstadion. På senaste byggnadsnämnden beviljades bygglov för 34o lägenheter som fördelas på 66 st. 1 rum och kök, 126 st. 2 rum och kök, 80 st. 3 rum och kök samt 68 st. 4 rum och kök.

Bostäderna är placerade i tydliga stadskvarter. Bebyggelsen varierar mellan sex och nio våningar inräknat de  indragna översta våningarna. I bottenvåningarna finns det entréer, garage, cykelrum och lokaler för olika kommersiella ändamål.  De tre gårdsutrymmena har plats för lek och rekreation med mindre lekplatser och planteringar.

Det är ett mycket intressant projekt. Hela området kommer att bygga vidare på den mycket tydliga stadskaraktär som finns i denna del av Råsunda som har sitt ursprung i den ursprungliga bebyggelsen vid Stråket som i huvudsak uppfördes mellan 1908-1912.

I området finns en väl utvecklad service i såväl  Råsunda som Solna Centrum. Ett stenkast  från tunnelbana, tvärbanan och bussar.Med kontorshusen i söder och den kommande bebyggelsen i norra delen av kvarteret kommer området bli en väsentlig del av Råsunda i ett utomordentligt läge.

Skisserna ovan är inte tagna från bygglovshandlingarna så viss variation kan förekomma.

Läs även mer om området i ett tidigare blogginlägg som jag skrivit – Råsunda fotbollsstadion blir ett intressant bostadsområde med historia

Spännande bostadsdebatt på Solnas budgetfullmäktige

Ett av de första passen på årets budgetfullmäktige var debatten om byggnadsnämndens och miljönämndens budget. Så mycket diskussion om nämndernas budgetar var det inte utan mycket av debatten handlade om bostadsbristen.

Bostadsbristen är stor i alla storstäder och universitetsstäder i Sverige och den är särskilt stor i vår region. Det är den stora anledningen till att Solna har ett omfattande bostadsbebyggelse. I år räknar vi med att bevilja bygglov för 1200 lägenheter och egna hem. Det är mycket få kommuner utöver de tre storstäderna som har ett så omfattande bostadsbyggande.

I det läget blev ett inlägg från en vänsterpartist dagens roligaste inlägg. Vänsterpartisten  sade att borgarna inte vill bygga bort bostadsbristen och att Vänsterpartiet bara vill bygga bort  hyresrätter. Inget kan vara felaktigare. Alliansen har under lång tid  byggt många bostäder i Solna och vi vill även framgent bygga många bostäder.

Ett stort problem för bostadsbyggandet är att regeringen inte har tagit ett enda viktigt beslut för att underlätta för bostadsbyggandet. Och inga beslut lär komma under den här mandatperioden om socialdemokraterna och miljöpartiet fortsätter regera Sverige.

Alliansens uppfattning är att vi skall bygga en mångfald av upplåtelseformer såsom bostadsrätter, hyresrätter, LSS-bostäder, studentbostäder och egna hem.  Till mycket stor del blir det lägenheter i flerfamiljshus. Vi ställer oss även positiva till att bygga ägarlägenheter men i dagsläget har intresset från byggbolagen varit väldigt liten.

Även den kommande Översiktsplanen kom upp i debatten. Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber sa att Miljöpartiet ställer sig bakom planens intentioner om att Solna skall ha 100.000 invånare 2030. Utan tvekan ett intressant inlägg.

Många kommunfullmäktigeledamöter tog upp frågan om att bygga trygghetsboenden/ +70-boenden.  Förutom undertecknad gav även Samuel Klippfalk(KD) och Berghamrapartiets Göran Thingwall  sitt fulla stöd till tanken. Det är bra. Många äldre vill inte bo kvar hemma utan vill till ett boende med service, trygghet, tillgänglighet och social samvaro. Staden planerar  nu för  trygghetsboenden i Huvudsta och Råsunda. Genom budgetöverenskommelsen med Bergshamrapartiet skall det även byggas +70-boenden.

Signalistens ordförande, moderaten Magnus Nilsson informerade om Signalistens omfattande planer på bostadsbebyggelse i olika stadsdelar. Stiftelsen planerar nya bostäder i Huvudsta, Råsunda, Bagartorp och Hagalund och även Bergshamra kan bli en viktig del av Bergshamrastrategin.

En spännande bostadspolitisk debatt i en stad som verkligen vill ta ansvar för bostadsbyggandet och inte bara planerar utan genomför bostadsprojekt i stadens alla stadsdelar.

 

Alliansen och Bergshamrapartiet är överens om ett 70+ boende i Bergshamra, Solna

I den uppgörelse som har slutits mellan Allianspartierna och Bergshamrapartiet inför beslut om budgeten 2016 innebär att ett antal uppdrag skall genomföras. Uppdrag vars syfte är att förbättra Bergshamra. Det gäller b l a  överdäckning av Bergshamravägen, en utvecklingsplan för Bergshamraskolan med flera åtgärder.

Ett av uppdragen har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Jag tänker på det uppdrag som fullmäktige kommer att besluta om att ge kommunstyrelsen och byggnadsnämnden i uppdrag att identifiera lägen och intressent för uppförande av ett 70+ boende i Bergshamra. Inom Folkpartiet har vi tittat på olika ställen för 70+ boende i Solna och Bergshamra är en av de stadsdelar som vi anser skulle vara en bra placering av ett 70 + boende. Därför är det bra att kommunfullmäktige nu ger ett tydligt uppdrag till berörda nämnder.

Visst är det bra med en omfattande hemtjänst till Solnas äldre. Men många äldre vill hellre bo på något boende som är anpassat efter de äldres behov av trygghet, service och gemenskap. Många politiker underskattar det behovet.  Även tillgängligheten och bostadens utformning är viktig. Enligt uppgifter från en äldre politiker i Bergshamra finns det 700-800 lägenheter som saknar tillgång till hiss. Då är villaområdena i Ulriksdal, Stocksundstorp och Södra Bergshamra oräknade.

Exakt var det skall ligga i stadsdelen, hur stort det skall vara och hur det skall utformas får utredas vidare. Min personliga uppfattning är dock att en placering vid Bergshamra Centrum torg skulle vara att föredra då det redan finns  service på Berga och Bergshamra centrum och goda kommunikationer.

Ett nytt 70+ boende i Bergshamra känns som ett angeläget och mycket viktigt beslut.

Hagastaden går ut på samråd

På byggnadsnämndens sammanträde i går beslutade nämnden att skicka förlaget för program på Norra Hagastaden på samråd. Samrådet avser de delar som ligger inom Solna stads del av Hagastaden. Det är ett stort område som innefattar 3000 nya bostäder på Solna sidan och 100 000 kvm BTA kontor och andra verksamhetslokaler. Samrådet kommer formellt att skickas ut i slutet av september.

Det är på många sätt ett viktigt samråd. Stort område, många nya kontor och verksamheter, två städer byggs samman och det är på många sätt ett dynamiskt område med närheten till Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset , Stockholms innerstad, Solnas andra utbyggnadsområden och Nationalstadsparken.

Det som kommer att skapas är en blandad bebyggelse meden  tät stadsstruktur som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. Men även grönskan finns i närheten genom Sjukhusparken och Eugeniaparken och nationalstadsparken.

Från institutionsområde och trafikplats till en tät stadsstruktur

Omvandlingen från ett institutionsområde och en trafikplats till en tät och integrerad del av staden innebär en rad förändringar som i sig både främjar en mer hållbar livsstil och ger mer hållbara byggda stadsmiljöer. För att kunna fullfölja omvandlingen och samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter behövs en medveten strategi. I programmet har därför fem stadsbyggnadsstrategier pekats ut som ska utgöra stöd för fortsatt planering i området. De är vägledande för hur stadsdelen skall utformas och är gemensamma för Solna och Stockholm. De fem strategierna är

Sammankopplad stad

Sammankopplad stad Solna och Stockholm byggs samman för att stärka sambandet mellan de två städerna. Genom att koppla samman en sekvens av stråk och platser skapas en sammanhängande stadsbyggd utan synlig kommungräns. När barriärer till omgivningen bryts ökar möjligheterna att mötas, och att ta sig till och från boende, arbete, och rekreation med mera, på ett hållbart sätt. Det upplevda avståndet, mellan Solna och Stockholm, och mellan den täta staden och Nationalstadsparken, minskar.

Staden möter Nationalstadsparken

Staden möter Nationalstadsparken Solna och Stockholm får tillgång till Nationalstadsparkens gröna och rekreativa värden genom tydliga entréer och kopplingar till och från parken, vilket gynnar både stad och park. Parken utgör en ovärderlig tillgång för angränsande stadsdel och stad som helhet. En god tillgång till park och natur, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv.

Gemensam stadsfront

Den täta stadsbebyggelsen i Stockholms innerstad växer samman med det tidigare institutionsområdet kring Karolinska sjukhuset och skapar en ny gemensam stadsfront mot norr. Mötet mellan stad och omgivande parkrum definieras genom en karaktärsfull och tydlig front med en tät bebyggelse. Ljus och rymd samt god orienterbarhet skapas genom att gatunätet avslutas med fria siktlinjer ut mot de omgivande landskapsrummen. Tydliga entréer i stadsfronten markerar mötet mellan staden och parken. Bebyggelsen ges en varierad höjdskala med en genomsnittshöjd på 8-9 våningsplan.

Tät blandstad

En tät blandad bebyggelse med mångsidigt innehåll är en förutsättning för ett rikt stadsliv. Genom att ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, service med mera skapas förutsättningar för möten och en stad som lever över hela dygnet. Förutsättningar för ett urbant liv skapas genom att planera för offentliga platser där stadsliv möts, korsas, eller stannar upp. Längs dessa stråk blir förutsättningarna goda för ett samspel mellan stadslivet på gatan och byggnadernas bottenvåningar.

Robust stadsstruktur

Områdets långa utbyggnadstid ses som en möjlighet som bidrar till en föränderlig och levande stadsdel. Kvartersstadens generalitet med en tydlig och robust struktur skapar ett ramverk med tydliga skillnader mellan privat och offentligt och en inbyggd möjlighet till förändringar över tid. Gatorna dimensioneras med generösa mått som klarar förändringar över tid. När kvartersstadens generalitet, med i huvudsak slutna kvarter, möter det befintliga institutionsområdets topografi, rumsligheter, vegetation och befintliga byggnader möjliggörs en variationsrik miljö. Ny bebyggelse adderas samtidigt som befintlig bebyggelse förändras. Blandningen av ny och äldre bebyggelse ger förutsättningar för ett mångsidigt innehåll. Stadsdelen får en egen karaktär och den nuvarande arkitektoniska mångfalden blir en tillgång för en varierad stadsmiljö.

Nämndens synpunkter

Det fanns en bred uppslutning i nämnden för förslaget. Inget parti hade något annat yrkande även om Vänsterpartiet hänvisade till sitt eget förslag, Karolinastaden som de själva har tagit fram som ett alternativ till utformning av Hagastaden. Förslaget utarbetades för några år sedan.

Från Alliansen sida lyfta vi fram dagvattenhanteringen, gång- och cykeltrafiken och att det är viktigt att staden redan i detta skede måste planera för kommunal service som förskolor, skolor och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet.  I ett särskilt yttrande lyfte Folkpartiet frågan om att det måste planeras för en fullstor sporthall på Solnasidan av Hagastaden.

Det finns säkert saker som kommer att ändras på efter samrådet men det känns ändå som de två städerna tar ett klart steg framåt. Vi skapar en modern stadsdel som ändock hämtar mycket inspiration från den tiden då vi byggde stenstaden.

Alla länder i Europa och alla kommuner i Sverige måste ta emot flyktingar

Den senaste tiden har debatten varit livlig angående kommunernas skyldighet att ta emot flyktingar. Debatten är på många sätt märklig. Alla partier i Sverige, utom möjligtvis Sverigedemokraterna anser att alla länder i Europa skall dela på ansvaret och ta emot flyktingar. En rimlig ståndpunkt.

Men när det gäller Sverige är situationen annorlunda. De  senaste dagarna har diskussionen varit het i Sverige. Senast i söndagens Agenda frågades moderatledaren Anna Kindberg Batra ut om moderaternas inställning i frågan. Svaren var mycket svävande och otydligt men klart är ändå att moderaterna inte vill ha något tvång mot enskilda kommuner. Folkpartiet har dock ändrat uppfattning och är nu för att alla kommuner skall ta emot flyktingar. Ett bra ställningstagande.

Det som gäller länderna i Europa gäller inte för Sverige. Det är svårt att förstå logiken. Särskilt med tanke på att alla partier mer eller mindre intervenerar i den kommunala sektorn med olika direktiv och lagregler. Och så även inom detta område. Den 1 juli 2006 blev Sigtuna, Solna, Mölndal och Malmö mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn av den  enkla anledningen att kommunerna låg i anslutning till de stora inreseorterna Stockholm, Göteborg och Malmö och i Solnas fall att migrationsverket hade sitt kontor där. Hade deras kontor legat i Sundbyberg hade Sundbyberg blivit mottagningskommun. Kommunerna tar vid behov emot barnen i tillfälliga boenden innan de skickas vidare till andra kommuner. Någon större debatt blev det inte om detta och de berörda kommunerna hade inte så mycket att säga till om detta inför regeringens beslut. Men det var å andra sidan kommuner som är öppna mot omvärlden.

Att alla kommuner skall ta sitt ansvar är viktigt. De kommuner som i dag inte tar emot flyktingar eller i liten utsträckning har oftast en problematisk bostadsmarknad men det har väldigt många kommuner i Sverige i dag. Men de berörda kommunerna har oftast en väldigt bra arbetsmarknad vilket är viktigt för integreringen.

Hur många flyktingar kommunerna skall ta emot blir säkert en grannlaga uppgift. Och det kommer inte bli enkelt. Solna exempelvis är mottagningskommun för ensamkommande flyktingbarn och har en ganska stor inflyttning av flyktingar som söker sig hit på egen hand. I bland utan att ha passerat via en annan kommun eller söker sig hit från en annan kommun. Andra kommuner har den omvända situationen. Ingen söker sig dit på egen hand och många vill flytta från orten till en större kommun där det är lättare att umgås med landsmän och att hitta jobb.

Men den princip som måste gälla är att alla kommuner måste ta sin del av ansvaret.

 

Nu är kloten vid Haga Norra åter på plats

I går återinvigdes Sivert Lindbloms konstverk vid entrén till Hagaparken vid Haga Norra. Gångbron över E 4:an och två anslutande entréplatser på båda sidor av bron fick en konstnärlig gestaltning av hög kvalité  i samband med att trafikplatsen byggdes om och fick en helt ny, och ganska påkostad, utformning i samband med Haga Norra byggdes om.  Lindblom fick uppdraget av Statens konstråd och Vägverket 1994

Det som i går återinvigdes var Sivert Lindblom två parställda klot, totalt fyra stycken. Två på vardera sidan av bron samt Sergelmonumentet vid entrén till parken. Solna stad, som är ägare till kloten, har tagit på  sig kostnaden för  återuppförandet av dessa och Statens fastighetsverk kostnaden för Sergelmonumentet.

Det var för några år sedan som tjuvar plockade bort kloten. Det var några år som  Solna drabbades av omfattande konststölder av offentlig konst. Det var nog inte för konsten i sig som de plockades bort utan för metallvärdet.

Haga-Brunnsvikens vänner och kommittén för Gustavianska parken har vid flera tillfällen önskat att konstverken åter skall skall sättas upp. Och när jag var ordförande för stadsbyggnadsnämnden förra mandatperioden gjorde vi den prioriteringen att vi 2015 skulle ta på oss kostnaden och det är nu tekniska nämnden som har tagit över ansvaret sedan årsskiftet.

Jag är väldigt glad över att de nu är återinvigda och finns på plats vid bron till glädje för många människor. Solna har under årens lopp var duktig på att satsa på konst i det offentliga rummet. En tradition vi ska fortsätta med.

Läs även mer på Solna stads hemsida och Lars Epsteins trevliga reportage om återinvigningen i DN. Många fina bilder i hans reportage.

Foto: Anders Ekegren

Snart dags för invigning av Signalbron vid Friends Arena

Nu är snart den sista pusselbiten på plats  när det gäller kommunikationerna till Arenastaden och Friends Arena. När Friends Arena invigdes var det mycket diskussion om bristfälliga kommunikationer till Arenan. Sedan dess har det hänt mycket.

1. Målbron vid Solna station har öppnats vilket har gjort det mycket lättare att från Arenastaden ta sig till den nya norra pendeltågsuppgången, till bussarna som vid stora evenemang varit parkerade på Kolonnvägen och givetvis gjort det betydligt lättare att ta sig mellan stadsdelarna Råsunda, Arenastaden och Frösunda.

2. Snabbspårvägen mellan Alvik och Solna station som är öppnad för över ett år sedan.

3. Hagalundsgatan och korsningen Solnavägen/Frösundaleden har öppnats.

4. Ny taxiremoute vid Friends Arena som underlättare för taxitrafiken.

5. Rutinerna vid stora evenemang har förbättrats och utvecklats

6. I november i år öppnar Mall of Scandinavia vilket gör det snabbare att gå mellan pendeltågsstationens norra uppgång och Arenan.

Den 4 juni är det dags för invigningen av Signalbron, som är tillför såväl bilar som fotgängare och cyklister, och kommer att underlätta trafiken från Arenastaden mot Frösundaleden/E 4 och Enköpingsvägen. Efter invigningen öppnar bron upp för allmänheten. Samma dag går det också att åka på rampen mellan Kolonnvägen och Enköpingsvägen.

Signalbron är givetvis en dyr investering men alldeles nödvändig för att klara trafiken till Arenastaden och Mall of Scandinavia och speciellt vid stora evenemang på Friends Arena. Trafiknätet i Råsunda eller Frösunda skulle inte klara detta och skulle drabbas av en omfattande genomfartstrafik.

Signalbron och vägramp till E18

Foto överst: Foto taget den 26 maj när byggnadsnämndens och miljö-och hälsoskyddsnämnden gör en premiärtur på den nya bron. Foto:Anders Ekegren

Bildmontage nederst som visar den nya Signalbron och rampen vid Enköpingsvägen/Kolonnvägen. Bildmontaget är gjort av Peter Edholm

Nästa år på Friends Arena för Eurovision Song Contest?

I går kväll vann Måns Zelmerlöw finalen i Eurovision Song Contest med ett betryggande avstånd till tvåan Ryssland och trean Italien. Därmed har Sverige sex vinster och är näst bästa land vad avser vinster. För bara tre år sedan, 2012, vann Loreen och var skulle då finalen gå av stapeln 2013. SVT  bestämde att det skulle den göra i Malmö. Ett mycket märkligt beslut. Malmö Arena tar bara 12.500 åskådare och Friends kan ta nästan 5 gånger fler. Genom det beslutet tappade finalen och de två semifinalerna 150.000 besökare och Sverige gick miste om stora turistekonomiska effekter. Och stora delar av effekterna hamnade dessutom i Köpenhamn. Anledningen till beslutet vara det skulle skapas ett mer intimare evenemang. Andra säger att SVT inte vågade ta ansvar för ett så stort evenemang. Allt annat än att placera finalen på Friends vore tjänstefel. Den svenska finalen har gått där flera år så erfarenheten finns. Stockholmsområdet har stor hotellkapacitet och de turistekonomiska effekterna skulle bli stora. Nu gäller det för SVT att fatta rätt beslut.

Läs även min folkpartikollega Rasmus Jonlund(FP), vice ordförande i kulturnämnden i Stockholms blogginlägg.

Omodernt kontorshus blir 70 hyresrätter i Vasalund

I bland går det att bygga bostäder utan ta en kvm grön yta i anspråk. Ja, det skapas tom mer grönyta efter att husen är byggda. Är det möjligt? Ja, i fallet Bellona 5  är det möjligt. Där ombildas ett omodernt kontorshus till 70 hyresrätter och det skapas  en ny stor grön gård. Kontorsfastigheten är belägen mellan Södra Långgatan och Vasavägen. Kontorshuset omvandlas till ett 9 våningars hus, från dagens 5 våningar. Förslaget innehåller sju våningar bostäder, två möjliga våningar garage och ett plan med förskola. Två av våningsplanen med bostäder kommer att vara enkelsidiga och endast ha fönster ut mot Södra Långgatan. Förskolan beräknas kunna bli runt 4-6 avdelningar med en lekgård. Entré till förskolan kommer finnas både från Södra långgatan och Vasavägen. Projektet innehåller många smålägenheter ca 70 %, och fastigheten har ett centralt läge. Det är kollektivtrafiknära med flera alternativ (spårvagn, pendeltåg, buss och kommande tunnelbanestation). Så föreslås ett lite lägre p-tal på 0,5. Parkering kommer att lösas på fastigheten i ett parkeringsgarage under befintlig kontorsbyggnad. Infarten till garaget kommer ske från Södra Långgatan. Garaget ska försörja både tillkommande bostäder och befintliga bostäder på fastigheten. Detta är verkligen ett bra projekt. 70 nya hyreslägenheter skapas på redan ianspråktagen mark. Fem våningar blir 9. Kontor blir bostäder. Nya förskoleavdelningar och grönytor. Byggherre är Wåhlin fastigheter AB Planförslaget är nu ute på samråd tom 1 juni 2015. Läs mer om samrådet här.