Solna har fått sitt första passivhus

Stadsbyggnadsnämnden har beviljat bygglov för det första passivhuset i Solna. Det är ett litet hus på 34 lägenheter i det nya området Ingenting(Lundagatan) i Huvudsta. För övrigt det första bostadshuset i området. Att huset är ett sk passivhus innebär att huset är välisolerat och har tjockare väggar än ett normalt hus och återanvänder värme från elektriska produkter och kroppar. Energibehovet är ungefär hälften av ett vanligt bostadshus. Även om Solna genom vårt energibolag Norrenergi har världens miljövänligaste produktion av fjärrvärme är det intressant att pröva nya system för uppvärmning. Att pröva passivhus är intressant då energiförbrukningen halveras.

Även husets utformning är annorlunda och nyskapande. Se bilden ovan. Mot gatan är huset uppbygd av två fasader. Den inre är den yttervägg som är klimatgränsen mellan ute och inne. Den yttre fasaden kan ses som en loggia, dvs en täckt pelargång eller pelarhall som är öppen på minst en sida, ofta genom en kolonnad eller en arkad. I det här fallet bedöms loggian vara en del av byggnaden och inte en balkong. Husets fasad blir i det här fallet väldigt omväxlande där balkongerna finns på olika våningshöjder på ett osymmetriskt och varierat sätt. Uterummens olika placering gör att de många gånger för dubbel hushöjd och  blir på det sättet ljusare och luftigare.

Det är en mycket annorlunda fasad och efter en hel del funderingar var jag beredd att släppa fram bygglovet. Hus med liknande fasadutformning finns på någon enstaka plats i Sverige och har blivit mycket populärt.

Omvandlingen av Filmstaden – ett lyckat exempel på ny bebyggelse i kulturhistorisk miljö.

Jag hade förmånen att få berätta om omvandlingen av Filmstaden på Stiftelsen Filmstadens Kulturs föreläsningsserie om Filmstaden. Min uppgift var att berätta om  omvandlingen av Filmstaden från Sveriges Hollywood till ett område där kultur, film, affärer, restauranter och 550 bostäder blivit ett mycket lyckat exempel på hur en av Sveriges mest kulturhistoriskt intressanta områden kan samspela med ny bebyggelse och skapa en ny intressant stadsdel.

Filmstaden byggdes 1919-1920 för det nybildade bolaget Svensk Filmindustris anläggning för produktion av film. Filmstaden var en stad  i staden och alla verksamheter som behövdes för att göra film fanns inom området. Under storhetstiden mellan 1920-1969 spelades över 400 filmer in i Filmstaden. Verksamheten flyttade från området främst av två skäl. Modern teknik gjorde det möjligt att spela in film utanför ateljéerna och den nya franska vågen ansåg att det var fel att spela in film i ateljéer. De skulle spelas in på den plats  där händelsen ägde rum. Det gjorde anläggningen omodern. Under 1970-talet och fram till 2001 då en ny plan för området antogs fanns det många ideér på hur området skulle gestaltas. Allt från 70-talets rivningsideér till den ekonomiska krisen i början av 90-talet då t o m radhusbebyggelse föreslogs som komplement till de historiska byggnaderna.

Den detaljplan som antogs i början av 2000-talet byggde på några viktiga principer

1. Bevara de historiska byggnaderna och komplettera med byggnader som passar in i den 1920-tals miljö som finns i Filmstaden.

2. Skapa en levande stadsdel med kultur, arbetsplatser, affärer, restauranter och bostäder. Stadsdelen skulle var lummig och uppfattas som stadsmässig.

3. Skapa förutsättningar för att företag inom filmbranschen  kan etablera sig i Filmstaden.

4. En viktig del var att lyfta fram områdets anknytning till filmen och lyfta fram filmhistorien men också också ge filmen en ny roll i området.

Även om många under detaljplaneprocessen var direkt negativa eller oroade över hur området skulle gestalta sig, vågar jag påstå att alla i dag anser att området blev väldigt lyckat. Det kommer än i dag fram personer til mig och säger att de var väldigt negativa till de nya planerna men att de i dag är nöjda med hur Filmstaden blev till sist. Ett tydligt exempel på att området blivit lyckat är att bostadsrättspriserna är de högsta i Solna efter Stråket som alltid har haft de högsta bostadsrättspriserna i Solna.

Vad är då anledningen till att Solna stad i samarbete med fastighetsägarna HSB och Skanska kunde skapa detta lyckade område.

För det första lyckades vi med vår målsättning. Många filmbolag med SF i spetsen etablerade sig i området. Filmstaden blev åter centrum för svensk film. Stiftelsen Filmstadens Kultur fick en viktig roll att lyfta fram områdets filmhistoriska arv men en lika viktigt uppgift är att ge filmen en ny roll i området. Vi fick en levande stadsdel med service, arbetsplatser, bostäder och tom en egen biograf. Vi bevarade de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna, gav dem ett intressant innehåll och kompletterade med nya bostäder som anpassades till de historiska byggnaderna.  Bostadskvarteren blev dessutom mycket lyckade med en stor grön gård, bevarade äldre träd eller kompletterat med nya och kvarteren upplevs som barnvänliga, vilket gjort att området blivit mycket populärt bland barnfamiljer. Filmstaden ligger dessutom ett stenkast från Näckrosens tunnelbanestation och endast 300-400 meter från de två sjöarna Råstasjön och Lötsjön med möjligheter till promenader, löpning och minigolf sommartid och långfärdsskridskor och skidåkning vintertid.

En mycket viktig anledning till framgången är att vi dessutom lyckats med storytellingen kring området och att vi hade  klara idéer om vad vi ville göra med området. Det är en viktig lärdom för alla som som jobbar med stadsplanering. Vi har byggt vidare på den filmtradition som finns i området och delvis gett den ett nytt innehåll.  Jag bor dessutom i området och vet att vi som bor i Filmstaden är mycket stolta över vårt bostadsområde. Vi känner oss som en stadsdel i stadsdelen Råsunda. Jag har bott i Solna sedan 1983. När någon frågade var jag bodde någonstans innan jag flyttade till Filmstaden,  sa jag att jag bodde i Solna om jag talade personer utanför Stockholmsområdet och i Råsunda till länsbor. Men nu säger jag att jag bor i Filmstaden. Och det är förvånansvärt hur många som vet vart det ligger.