Under hela våren har de rödgröna legat kraftigt före i opinionsmätningarna och mycket har lutat åt en klar vänsterseger. De senaste opinionsmätningarna visar dock på ett betydligt jämnare val än i våras. I en mätning som redovisades i Metro var de rödgrönas övertag endast 6 % procent och det räcker med att 3 % byter sida mellan blocken eller att Alliansen får en stor del av de osäkra väljarna så blir valet jämt. Och det kommer det att bli även om jag tror att det bli en Alliansseger. I det här blogginlägget kommer jag att beskriva varför jag tror det.
För det första har den politiska kartan ritats om. Under årtionden låg socialdemokraterna på 45 % och kunde ganska lätt bilda en regering. I dag ligger partiet och trampar på ca 30 %. 5 % under partiets egen målsättning. Samma nivå som förra valet då Mona Sahlin fick avgå på grund av det låga valresultatet som var partiets lägsta i ett riksdagsval i modern tid och betraktades som en katastrof.
Den vänstervind som har blåst i Sverige under de senaste åren har helt enkelt hoppat över socialdemokraterna och i dag ligger miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ på ca 20 procent. När socialdemokraterna säger att de söker stöd för en socialdemokratisk regering så är det ihåligt och helt orealistiskt. De tre andra partierna, och framför allt miljöpartiet kommer aldrig att släppa igenom en regering med bara socialdemokrater. En röst på Lefvén är inte bra en röst på en mysig socialdemokrati utan en röst på en politik som kommer att stå långt ut till vänster. I Stockholm, och kanske även i Solna, kan det bli som så att miljöpartiet blir större än socialdemokraterna
För det andra så har Feministiskt initiativs intåg på den politiska arenan tvingat de tre andra rödgröna partierna att kraftigt gå vänsterut för att slippa förlora väljare. Gudrun Schyman har en dragningskraft som för många av oss politiskt aktiva är väldigt svår att förstå. Hon fick inte igenom några politiska frågor när hon var partiledare för vänsterpartiet och hennes personliga leverne och skattemoral hade tvingat de flesta politiker att avgå och sedan vara politiskt döda. På den punkten är hon ett stort undantag. Och visst har hon karisma.
För det tredje är det väldigt svårt för väljarna att veta vad de får när de röstar på de rödgröna. Partierna spretar åt olika håll. Det visade ju söndagens debatt om arbetsmarknaden. Det kommer att vara omöjligt för en väljare att veta vilken politik som kommer att föras efter valet. Den som tror på gammal mysig socialdemokratisk politik och röstar på partiet vet inte om det blir socialdemokraternas politik som kommer att genomföras eller miljöpartiets politik, eller i värsta fall Fis eller vänsterpartiet politik.
För det fjärde ställer jag mig frågan om väljarna verkligen kommer att rösta på de rödgröna när de får klart för sig att det kommer at bli stora förändringar med deras politik.
I den nya stadsdelen Järvastaden i Norra Solna där Alliansen borde haft 80 % av väljarna röstade 31,8 % på miljöpartiet, FI eller Vänsterpartiet i EU-valet. Jag kan knappast tro att dessa väljare vill ta bort RUT- och ROT-avdraget som gör att livspusslet och en vanlig vecka fungerar och slippa svarta städerskor och svarta hantverkare. Och RUT- och ROT gör att många som har jobbat svart tidigare kan jobba vitt med alla de fördelar det för med sig sjukpenning, försäkringar och pension.
Många väljare kanske inte gillar vinster i välfärden. Men har de verklig funderat över hur ett totalförbud mot vinster kommer att innebära. Alla verksamheter som inte är offentliga måste bygga upp en buffert oavsett om det är ett bolag, stiftelse eller kooperativ som bedriver verksamheten. De flesta friskolor och förskolor kommer att försvinna. Att anlita något annat än den kommunala hemtjänsten i framtiden blir inte möjligt. Och hur kommer det bli att välja läkare och tandläkare. Ja, lättare kommer det inte att bli
En liten kommunalskattehöjning kanske en del väljare kan tycka vara okey om det går till ändamål som man själv prioriterar. Men skattehöjningar på alla tre nivåer – kommun, landsting och stat?
Sen skall vi inte bara tala om oenigheten om försvaret, utrikespolitiken, ekonomin, arbetsmarknadspolitiken. Listan kan ju göras hur lång som helst.
Jag tror inte att väljarna vill ha dessa förändringar. Och därför är mitt stalltips att det blir en ny Alliansregering.
Läs även Anne-Lie Elfvéns starka analys av Feministiskt initiativs partiprogram.
Läs även mitt blogginlägg om att Stefan Löfven inte är rätt man för jobbet som statsminister
andersekegren.wordpress.com 