Medlemskap i Nato räcker inte. Sverige måste ha ett starkare försvar.

Förstärkningar kommer till Gotland med Gotlandsfärjan.

Rysslands mål att bli en stormakt igen har skapat stor oro i framför allt Europa. En viktig del för Ryssland är att ha kontroll över Belarus och få kontroll över Ukraina. De två länder som det är viktigast att få kontroll över. Men det är ganska klart att Ryssland har en långsiktig målsättning att kontrollera de länder som en gång tillhörde Sovjetunionen.

Men även Sverige berörs. Ryssland vill se begränsningar av hur Nato får försvara sina medlemmar och samarbeta med andra länder. De vill inte att fler länder får gå med i Nato, exempelvis Sverige och Finland och får de inte som de vill kan de skapa sig en militär närvaro på Kuba och Venezuela.

Även om Sverige inte är den främsta måltavlan är Gotland av stor strategisk betydelse. Av den anledningen ökar Sverige sin militära närvaro på ön och skeppar över fler trupper för att skapa en större militär styrka och inte bara förlita sig på Gotlands regemente. Men även andra områden kan i landet kan vara av intresse för främmande makt.

I dagsläget vill många partier att Sverige skall bli medlem i Nato. Det skulle förstärka vår militära kapacitet men Sverige kan inte bara förlita sig på Nato. Vid en krigssituation kan Natos trupper behövas på flera ställen i Europa. Och det är inte säkert att vårt närområde prioriteras.

Vi kan inte heller förlita oss på USA. I dag är USA mycket positivt till ett samarbete med Europa. Men om Donald Trump kommer tillbaka som president, vilket inte kan uteslutas, kommer han att vara betydligt njuggare mot övriga Natomedlemmar. På en punkt har han rätt. Västeuropa måste stärka upp sitt försvar och avsätta 2 % av ländernas BNP till militära ändamål. Få länder gör detta. Sverige når inte upp till målet, trots en kraftig ökning av budgeten till försvaret. I dag avsätter Sverige 1,5 % av BNP till försvaret.

Sverige måste öka sin egen militära kapacitet. Vi måste ha ett betydligt starkare och kontinuerligt försvar av Gotland. Innan neddragningen av försvaret fanns det såväl pansar-, luftvärn-, artilleri- och kustartilleri på ön.

Men vi måste också stärka försvaret även i övriga delar av landet så att vi kan slå tillbaka en angripare. I dag är vår förmåga inte tillräckligt bra för att att ha ett avskräckande försvar. Det kommer att kosta men det är nödvändigt om vi skall vara trovärdiga. Sverige måste inte bara ha ett starkare militärt försvar. Även cyberförsvaret och civilförsvaret måste stärkas.

Foto: HelaGotland, Henrik Radhe

Sverige måste rusta upp försvaret snabbt nu när Ryssland är redo för nytt storkrig

Sverige rustade ner sitt försvar från 1990-talet och framåt på ett sätt som är svårt att hitta sitt motstycke någon annanstans i världen. Sverige hade under 1950-talet en av Världens starkaste flygvapen och kunde mobilisera flera 100.000-tals man. I dag kan Sverige mobilisera 46.300 personer inklusive hemvärn och reservofficerare enligt Svenska Dagbladet 2016-10-24. Att nedrustningen fortsatte med 2005-års försvarsbeslut trots att president Putin som valdes för sin första mandatperiod 2000 redan då visade att det inte var nedrustningens väg han valde.

Många i Sverige anser att lösningen på Sveriges bristande försvar kan lösas med att Sverige går med i NATO. Problemet är bara att NATO knappast är en garanti för att inte Sverige skulle drabbas av en militär invasion.

Även NATO har nedrustat och av de 300.000 amerikanska soldater som fanns i Europa under det kalla krigets tid finns de flesta på andra platser i Världen. De gamla stormakterna Storbritannien och Frankrike samt Tyskland har i dag svårt att mobilisera större militära förband. Och skulle Trump  vinna valet kommer intresset för att försvara Europa att svalna.

Ryssland har gått i motsatt riktning än vad Väst har gjort. Ryssland är förberedda för ett nytt storkrig. De får lätt i hop över 100.000 man på sina övningar. Enligt Svenska Dagbladet kan Ryssland mobilisera 65000 soldater inom en  radie av 300 mil med mindre än 72 timmars varsel. Sverige och även övriga Västeuropa kan snabbt överraskas av ett anfall och Sverige kan på intet sätt försvara sig och även de Baltiska staterna och Polen skulle få det svårt att hålla stånd.

Många partier, även mitt eget Liberalerna, sätter stor tilltro till ett NATO-medlemskap. Liberalerna, till skillnad mot alla andra partier, vill satsa mer pengar på försvaret. Men även dessa pengar är otillräckliga. Sverige måste omgående inleda en snabb och bred upprustning av det svenska försvaret. Det är knappast troligt att den fördubbling av försvarsutgifter under en 5-års period skulle räcka.

Sverige kan inte lita på att NATO kan försvara oss. NATO kan knappt försvara sig själva och ta ansvar för sina egna medlemsländer. Risken är betydande enligt såväl Bertelmans utredning 2015 och Bringeus 2016, att Sverige dras med med i en konflikt oavsett vi vill det eller ej.

Sverige behöver snabbt och omgående rusta upp sitt försvar. Det finns ett gammalt talesätt som säger att Varje land har en armé, sin egen eller någon annans. Sverige i dag har knappast en egen fungerande armé och någon annans armé är snarare Ryssland än NATO. Och det bådar inte gott inför framtiden

En röst på Miljöpartiet i riksdagsvalet är en röst på Putin

 

Rubriken ovan kan kännas tuff mot Miljöpartiet men är så sann.  Inte för att partiet gillar Putin utanför partiets inställning till Sveriges försvar. Staffan Heimersson skriver om Sveriges bristande försvar i Aftonbladet i dag (14-09-06). Heimersson kommer att rösta på Folkpartiet för det är det enda parti som har en långsiktig plan för försvaret. Han är skarpt kritiskt till Socialdemokraterna och Moderaterna som har tappat greppet om försvarsfrågan och har ett stort ansvar för den nedrustning som har skett.

Ryssland under Putins ledning har blivit nationalistiskt, aggressivt och expansivt. För några år sedan attackerade Ryssland Georgien, annekterade Krim och har i dag en stor militär närvaro i Ukraina. Utan tvekan drömmer sig Putin tillbaka till den tid då Sovjetunionen var stort och mäktigt. Han anser ju att upplösningen av Sovjetunionen var en stor tragedi. Likheterna med Hitler under 30-talet är slående. Saarland, militarisering av Rehnlandet, Anschluss av Österrike, och annekteringen av Tjeckoslovakien. Är Baltikum på tur. Jag träffade i veckan som gick ett antal personer från Estland och de är djupt oroade över utvecklingen i Ryssland.

Jag delar Heimerssons uppfattning att den som kontrollerar Gotland kontrollerar Östersjön och att svenska flygfält är intressanta för ryssarna om de vill flytta fram positionerna om de skall föra ett europeiskt krig.

Staffan Heimersson har gått igenom partiernas hemsidor och sett var de skriver om försvaret. Och det ger en ganska avslöjande sammanställning om partiernas uppfattning . Och särskilt oroande är Miljöpartiets uppfattning. De kan ju bli ett regeringsparti den 14 september.

”De fyra extremistpartierna – V, MP, FI och SD – skulle jag lämna därhän om inte Miljöpartiet sannolikt hamnar i regeringen. Då är det bra att veta att partiet ”vill se en politik som sätter mänsklig säkerhet före territoriell. Fred är inte bara målet utan vägen dit.” Partiet har denna vecka klandrat ”EU för att lägga mycket möda på att utveckla sin militära kapacitet. Det tycker vi är fel väg att gå.” MP vill lösa problemen ”med en civil fredskår”. Har programförfattaren rökt hasch?

Jag går till de tre resterande allianspartierna. C säger inget konkret, KD bara truismer. Det är först med Folkpartiet som det blir klarspråk:

Vi ska ”fortsätta förstärka försvaret. Försvarsanslagen behöver höjas”. ”Sverige ska söka medlemskap i Nato”. ”Förbättra närvaron på Gotland. Sveriges mest strategiskt utsatta ö behöver permanent närvaro av militära förband.”

Vi ska ”fortsätta förstärka försvaret. Försvarsanslagen behöver höjas”. ”Sverige ska söka medlemskap i Nato”. ”Förbättra närvaron på Gotland. Sveriges mest strategiskt utsatta ö behöver permanent närvaro av militära förband.” ”

Det självklara svaret är att det skulle vara en katastrof för det svenska försvaret om det blir en rödgrön regering. Dagens försvar klarar inte ens av incidentberedskapen och skulle ännu mindre klara av att försvara Gotland, landets flygplatser och skulle inte kunna stå emot en rysk invasion. Miljöpartiets politik skulle försvaga Sveriges försvar ännu mer och förhindra att Sverige kan försvara sitt territorium. Och inte blir det bättre med Vänsterpartiet i  regeringen.

Sverige måste förstärka försvaret och särskilt angeläget är det att ge Gotland ett starkt invasionsförsvar.

Försvarsfrågan börjar ta allt större plats i valrörelsen. Inte så konstigt med den oroande utvecklingen i östra Europa. Folkpartiet rycker starkt fram bland väljarna och 18 procent anser att Folkpartiet har den bästa försvarspolitiken, något mindre än moderaterna. Att moderaterna fortfarande har en högre siffra än folkpartiet beror snarare på att partiet har en över 100 årig tradition att varje Sveriges försvarsvänliga parti. Men i dag är det inte så.

Läs Staffan Heimersons värld

Läs även mina tidigare blogginlägg

Berlin 1938 * 1936 Tjeckoslovakien Sotji 2014 Ukraina 2014

* EU och USA kommer att offra Ukraina om Ryssland invaderar.

* Vill Sverige försvara Gotland

* Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ vinner valet åt Alliansen.

 

 

Berlin 1936 Tjeckoslovakien 1938 Sotji 2014 Ukraina 2014

Den senaste veckan har jag befunnit mig på semester i Asien och försökt följa utvecklingen i Ukraina via Channel New Asia och svenska hemsidor. Historien upprepar sig är ett ofta använt uttryck. Och det har aldrig stämt bättre än nu. Det finns alltför slående likheter mellan Tyskland under 30-talet och Ryssland under Putin. Förevändningarna är de samma. På 30-talet invaderade Tyskland omgivande länder för att skydda den tyska befolkningen. Ett tydligt exempel är invasionen av Sudettyskland och därefter hela annekteringen av hela Tjeckoslovakien. Tyskland kunde inte heller respektera första världskrigets gränser. Utvecklingen i Ukraina stämmer allt för väl med 30-talets utveckling. Ryssland invaderade i helgen delar av Krim och även Ukrainska radio- och tv-stationer. Putin har svårt att acceptera de gränser som uppstod efter Sovjetunionens upplösning 1989.

Utländska regeringenschefer och svenska politiker fördömer givetvis utvecklingen i Ukraina. Men frågan är vad som kommer att hända. Jag tror inte att det kommer att hända speciellt mycket. Återbud till G 8-mötet, kanske handelshinder men som en del analytiker i media skriver i dag. Det finns inte så mycket att göra – om man inte vill invadera. Och det kommer lika lite som 1938 att ske. Även om erfarenheterna från 1938 visade att en invasion till Tjeckoslovakiens fördel 1938 kanske hade kunnat förhindra andra världskrigets utbrott. Riskerna är betydande att Ryssland inte nöjer sig med Krim utan även gör anspråk på andra delar av Ukraina. Ryssland påverkas väldigt lite av internationella opinioner och en internationell kris kan snarare stärka Putins ställning i Ryssland. Precis som i 30-talets Tyskland finns det i Ryssland en inställning att de är förfördelade och att Världen inte förstår Ryssland. Jag har under hela Putins regeringstid haft ett stort misstroende mot honom. Invasionen i Georgien är bara ett av många exempel på hans sätt att agera. Vart det bär hän i Ukraina kan ingen säga med bestämdhet. Men jag befarar det värsta. Vi som jobbade aktivt i FPUs Östeuropagrupp under 70-och 80-talet blev ju givetvis överlyckliga över utvecklingen de första åren efter 1989. Utvecklingen har ju inte varit entydigt positiv. En klart positiv utveckling i Polen och Baltikum. En katastrofalt negativ utveckling i Ungern som på 70-talet ansågs som ett föregångsland bland de östeuropeiska staterna. Men utvecklingen i Ryssland är ändock mest oroande. Det är ett stort land som fortfarande har ett internationellt inflytande, exempelvis i Syrien, och har inte mentalt förlikat sig med Sovjetunionens fall, och förlorade landområden. Putin vet precis som Hitler att västvärlden är villrådigt och vet inte hur de skall hantera situationen. Och det kommer han att utnyttja och flytta fram Rysslands positioner. För precis som Frankrike och Storbritannien inte kom till tjeckernas hjälp 1938 kommer Ukrainas folk att inte få militär hjälp av NATOs styrkor 2014. Ett krig är lätt att starta men svårt att få slut på har många politiker och statschefer fått erfara under årens lopp.

Bloggar:

Jesper Svensson(FP) – Nya prövningar för Europa.

Rasmus Jonlund (FP) – Otryggt Kreml väljer åter maktspråk – hade ett annat Ryssland varit möjligt.

Fotnot: Vill ni veta mer om Tjeckoslovakien kan jag rekommendera er att läsa boken Vi är förrådda! Tjeckoslovakiens undergång 1938, Författare Anders Persson, Ordfronts förslag ISBN 9789173240932