Att successivt ta bort ränteavdragen är nödvändigt

I söndagens partiledardebatt på Svt kom frågan om ränteuppdragen upp. Samtliga partiledare utom Jan Björklund och Jonas Sjöstedt försökte att uttala sig så luddigt som möjligt och skjuta frågan framåt in i en okänd framtid.

Detta i en tid då vi varje dag i artiklar och i nyhetssändningar matas med information om den kommande bostadsbubblan. Det har experterna sagt i 20 års tid utan att det har hänt något men det är en korrekt bild att prisstegringarna på bostäder har ökat snabbt i  landets tillväxtorter. Men skulle arbetslösheten öka kan situationen snabbt förändras.

Experterna efterfrågar åtgärder från regeringens sida för att dämpa prisökningarna på bostäder. Det kan ju göras på olika sätt. Exempelvis ett kraftigt ökat bostadsbyggande men det är det knappast någon som tror på. Det är långa ledtider i byggbranschen.

Andra åtgärder är att  återinföra fastighetsskatten eller minska eller ta bort ränteavdragen. Problemet är bara att fastighetsskatten är på många sätt en bra skatt men hur den tidigare har utformats har medfört att den inte har någon som helst legitimitet bland medborgarna. Ett införande tror jag dessutom kan innebära att bubblan brister.

Ett betydligt mer effektivare och rättvisare åtgärd är att successivt fasa ut ränteavdragen. I Danmark gjorde man det på 30 år. Gör så i Sverige också. Minska den med en procentenhet per år. Då hinner människor att anpassa sig och det innebär inga dramatiska effekter på vare sig lång eller kort sikt. Men färdriktningen är klar och kommer att ha en avkylande effekt.

Ett successiv förändring av ränteavdragen har också fördelningspolitiska fördelar. I dag är det framförallt personer med goda inkomster som är överrepresenterade bland de som utnyttjar avdragen. Det är de som bor i villa, bostadsrätt eller ägarlägenheter som kan utnyttja ränteavdragen medan de som bor i hyresrätt inte har den möjligheten.

Det var bra av av Jan Björklund att våga lyfta frågan under partiledardebatten. Nu måste även de andra partierna våga ta i frågan.

Begränsa ränteavdragen i stället för ökade amorteringskrav vid bostadsköp

För några dagar sedan passerade jag Närke och lyssnade på P 4 Radio Örebro. Det senaste året har priserna på bostadsrätter ökat med 31 procent enligt den senaste mäklarstatistiken. Och störst har ökningen varit i Karlskoga. Enligt en mäklare som intervjuades var anledningen bl a den ökande bostadsbristen och att hyran för nyproducerade hyresrätter är så höga så att befintliga bostadsrätter blir ett attraktivt alternativ.

Som jag skrivit om i tidigare blogginlägg så blir bostadsbristen allt mer utbredd i landet. Det är inte bara i storstadsområdena och i universitetsstäderna som bostadsbristen finns utan den breder ut sig i hela landet. Räknar vi in bristen på bra lägenheter för äldre finns den i praktiken i hela landet.

Orsakerna till bostadsbristen är många men kan sammanfattas i två punkter: det byggs för lite och det befintliga beståndet används inte effektivt. Detta har lett till kraftigt ökade priser på bostäder som dessutom gynnas av de kraftigt stigande aktiebörserna. DN skrev till exempel i dag om att det är ytterst få kommuner i landet som bygger så mycket så att det matchar befolkningstillväxten.

Riksbanken och regeringen är oroade av de kraftigt ökade priserna. Många som jag har talat med som är verksamma inom bank- och bostadssektorn är inte oroliga så länge arbetsmarknaden är god, bristande bostadsbyggande och ingen internationell ekonomisk kris inträffar. Jag delar den uppfattningen.

Men om regeringen vill fullfölja sina planer på att minska de kraftigt ökade boendepriserna vore det bästa att genomföra olika åtgärder för att få fart på byggandet. Det lär inte inträffa i det korta perspektivet. Risken är överhängande att regeringen ställer hårdare krav på att den som lånar skall amortera snabbare. Enligt radionyheterna i helgen verkar det som det är den vägen som regeringen vill gå. Enligt min och mångas uppfattning är det fel väg att gå. Det skulle slå hårt mot många unga och de som flyttar  från en ort till en annan där kanske ända möjligheten är att köpa en bostadsrätt. Det skulle i praktiken bli en ungdomsskatt.

Ett betydligt bättre sätt är att minska ränteavdragen. Ränteavdragen är en märklig konstruktion. Det slår olika mot olika upplåtelseformer och det märks tydligt nu när fler och fler ägandelägenheter etableras,  en boendeform som genom ränteavdragen har fördelar gentemot att bo i bostadsrätt. Ränteavdragen gäller ju inte bara räntor på boende utan även räntor på exempelvis kontokort.

Det är betydligt bättre att trappa ner ränteavdragen någon procentenhet per år under en längre period. Det slår inte mot någon särskild grupp på bostadsmarknaden utan påverkar alla. Men görs det under en längre period är det inte svårt för fastighetsägare och bostadsrättsägare att anpassa sig utan att det får svåra konsekvenser men ett beslut om att minska ränteavdragen är en tydlig signal och kommer att bromsa upp prisökningarna.  Jag blev därför förvånad när folkpartiets ekonomisk-politiske talesperson Erik Ullenhag i radion ställde sig negativ till detta.