Etikettarkiv: miljöpartiet

Nu – blågrönt styre även i Solna

I dag (2018-10-15), kom beskedet. Alliansen i Solna har kommit överens med Miljöpartiet att gemensamt styra Solna under den kommande mandatperioden. Det kommer att bli en stark, blocköverskridande majoritet som får 35 av kommunfullmäktiges 61 mandat mot 21 mandat för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet samt fem för Sverigedemokraterna. Nu påbörjas arbetet med att ta fram en gemensam politisk plattform.

Det är väldigt bra att denna nya majoritet skapas. Den blir en tydlig majoritet som inte blir beroende av något av ytterlighetspartierna. I  en politisk majoritet får Miljöpartiet chansen att förverkliga sina idéer.Det kommer också att stärka de gröna krafterna inom majoriteten när Liberalerna och Centerpartiet nu får sällskap av Miljöpartiet. Jag är säker på att miljöarbetet kommer att ta fart då Miljöpartiet kommer att ta med sig många intressanta förslag in i arbetet. Men även inom kultur, fritid, infrastruktur, likabehandling och sociala frågor kommer Miljöpartiet att bidra på ett positivt.

 

 

 

Annonser

Allt ljus på nya ministern Anna Ekström

I tisdags presenterades Anna Ekström som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister i Stefan Löfvens regeringen. Lovorden haglade som spön i backen från lärarfacken, Allianspartierna och politiska kommentatorer. Utan tvekan är Anna Ekström ett bra val och lite av ett genidrag från hans sida. Jag känner Anna Ekström sedan i början av 1980-talet då vi båda studerade juridik i Stockholm och var engagerade i SYJF- Stockholm (Sveriges Yngre Juristers Förening). Vi jobbade sedan fackligt för juris studerande och yngre jurister i många år. Jag oftast som anställd och Anna som förtroendevald.

Redan då kunde man se att här kommer det att bli något riktigt stort. Hon blev ordförande för SYJF på riksnivå och för SACOs studeranderåd. Sedan fortsatte karriären med notarietjänstgöring, sekreterare i arbetsdomstolen, planeringschef i statsrådsberedningen, statssekreterare, Saco-ordförande och generaldirektör för skolverket.

Anna har en lång erfarenhet av statsförvaltningen, det politiska livet och har en mycket bred och gedigen kunskap inom hela utbildningsområdet. Och inte desto mindre ett stort förtroende inom detta område från i stort sätt hela det fackliga och politiska fältet samt skolområdet.

En person som har allt att frukta är Gustaf Fridolin. Min bedömning är att allt ljus kommer att att lysa på Anna Ekström de kommande åren, och då även utanför hennes primära ansvarsområde inom utbildningsdepartementet. Hennes kunskap, rättframma sätt att svara på frågor och skicklighet att hantera media kommer  innebära att hon i praktiken kommer att bli departementets lysande stjärna och socialdemokraterna kommer snabbt att flytta fram sina positioner inom skolpolitiken. Men även Allianspartierna kommer att få problem. Jan Björklund kommer att få konkurrens om att  vara landets ledande skolpolitiker. Ekström kommer inte att vara belastad av de beslut som fattats under Alliansregeringen utan kan bli en injektion inom utbildningspolitiken.

Den stora frågan är om hon lyckas skapa breda överenskommelser över blockgränserna inom sitt ansvarsområde. Det kommer inte att bli en lätt uppgift. Det är mindre en två år till riksdagsvalet och de politiska partierna positionerar sig inom ett av politikens viktigaste områden. Men om det är någon som kan lyckas med uppgiften så är det Anna Ekström.

Foto: Stefan Mattson

 

 

Märklig debatt om tillfälliga bostäder på Oskarsrogatan i Huvudsta

På måndagskvällens  kommunfullmäktige i Solna uppstod ånyo en märklig debatt om de tillfälliga studentbostäderna på Oskarsrogatan. En mer korrekt beskrivning är det vägområde som byggdes för Huvudstaleden innan vägbygget stoppades under 60-talet. Under lång tid användes vägen för motorcyklister som tränade för ett motorcykelkörkort. För ett 15 år sedan beviljades bygglov för studentbostäder som utvidgades under årens lopp. Anledningen till de tillfälliga byggloven var att området var och fortfarande är ett utredningsområde  för Huvudstaleden i lång tunnel.

Därför är det märkligt att framför allt Miljöpartiet men även Bergshamrapartiet anser det angeläget  att området bebyggs. Om partierna anser det angeläget att bygga fler bostäder i Huvudsta finns det ju andra områden som det går att bygga i. Att i dag planera för permanenta bostäder på det här området är i dag inte möjligt för att området påverkas av såväl breddningen av Mälarbanan och var ner-/uppfarter skall placeras för  Huvudstaleden i lång tunnel.

Det vore ju inte så bra om hus idag placerades där de står i vägen för nya spår eller för Huvudstaleden i lång tunnel. Men tillfälliga lösningar är ju möjliga.

 

 

Språkrören går ostärkta ur processen.

I helgen genomförde miljöpartiet sin kongress. Bara två veckor innan kongressen ställde de två språkrören Gustav Fridolin och Åsa Romson sina platser till förfogande. Men de sa samtidigt att de gärna ville bli omvalda. Under de två veckorna fram till kongressen dominerade miljöpartiet totalt massmedia. Samtidigt sjönk partiet i opinionsmätningarna och närmade sig gränsen för riksdagsspärren på 4 procent.

Kongressen innebar att det kvinnliga språkröret Åsa Romson fick lämna sitt uppdrag. Det manliga språkröret Gustav Fridolin fick sitta kvar trots att det var han som var klart mest delaktig i den akuta krisen och förvärrade den.

De två tidigare språkrören Fridolin och Romson ställde sina platser till förfogande för de ville ha ett stärkt mandat som språkrör. Blev det så. Knappast. Romson fick lämna och många av ombuden valde att inte rösta på Fridolin. Betydligt färre än på förra kongressen. Det hade varit intressant att se om han blivit vald om exempelvis Per Bolund ställt upp som språkrörskandidat. Det nya språkröret Isabella Lövin fick fler röster än Fridolin men dock inte helt övertygande.

Lövin är utan tvekan en person som har stora kunskaper inom sina specialområden. I de intervjuer jag sett i olika medier gör hon dock ett svagt intryck trots fem år som EU-parlamentariker och nästan två år som minister. Hon verkar ännu inte ha den bredd som behövs för att vara språkrör. Hon har kunskapsluckor och ger ett osäkert intryck. Hon har en lång väg att vandra.

Den process som partiet har genomgått de senaste veckorna har självklart skapat stora spänningar inom partiet och många frågar sig säkert vad partiet står för. Hade båda språkrören bytts ut hade det nog varit möjligt med en nystart. Men knappast nu. Nya ” islamistiska skandaler” kommer säkert att dyka upp. Nu senast i min hemkommun Solna. Och de kommer att kopplas till Fridolin oavsett om han har något med det att göra. Miljöpartiet kommer att ha en lång resa. Problemen är inte över. Framgångarna för partiet i regeringen är få. Många frågor kvarstår, som det tyska brunkolet. Partiet är så långt bort som det bara går för att bli riksdagens tredje största parti som var målet i valet 2014. I dag slåss partiet med kristdemokraterna för att inte bli riksdagens minsta parti.

Slutresultatet blev inte så bra för miljöpartiet. Språkrören sökte stärkt mandat. Processen slutade med att de gick ostärkta genom den. Och förtroendet för partiet har rasat. För partiet återstår att hoppas på att undrens tid inte är förbi.

Oppositionens förslag hade stoppat flyktingmottagandet i Solna

I går på kommunfullmäktige var det en lång debatt om att bygga tillfälliga bostäder vid Stenbackaskolan för att klara av stadens åtagande när det gäller flyktingmottagande. Den nya anvisningslagen innebär ett ökat flyktingmottagande i Solna under 2016, vilket innebär att kommunen skall ta emot 268 nyanlända med permanent uppehållstillstånd.

Solna arbetar på flera sätt för att lösa flyktingarnas bostadssituation. Det är ingen lätt uppgift. I Solna finns knappast några lediga lägenheter, nedlagda regementen, hotell med  många lediga hotellrum under vinterhalvåret, folkhögskolor eller liknande. Ett sätt för många andra kommuner att lösa bostadsfrågan. Det gäller att hitta andrahandsboenden och vanliga lägenheter. Men dessa räcker inte. Det är därför förslaget om att bygga 100-125 tillfälliga bostäder vid Stenbackaskolan har tillkommit.

Det borde varit ett enkelt ärende att hantera i kommunfullmäktige i Solna. Bara Sverigedemokraterna borde varit emot. Men så blev det inte.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet kom med ett eget yrkande som under debatten stöddes av Bergshamrapartiet. Ja, yrkandet ändrades och skärptes under dagen. Deras ändrade yrkande innebär i korthet att partierna först vill att staden skall ta kontakt med alla privata fastighetsägare för att få fram lägenheter, fixa ett snabbspår för Signalisten att bygga lägenheter och att förmå privatpersoner att hyra ut sina lägenheter. Först därefter skall, om detta inte gett tillräckligt med lägenheter, tillfälliga lägenheter vid Stenbackaskolan byggas

Alla som är insatta i problematiken förstår att det inte är möjligt att på några månader fixa fram lägenheter på det sätt oppositionen föreslår. Speciellt inte när en del av förslagen redan är prövade.

Om oppositionens förslag gått igenom hade detta inneburit att Solna inte hade kunnat leva upp till sina åtaganden. Vi hade inte kunnat ta emot 268 personer under så kort tid. Lägenheterna behöver vara på plats inom några månader. Dessutom hade inte 100-125 hyreslägenheter byggts i staden utan flyktingarna hade konkurrerat med lägenheterna med övriga bostadssökande.

Det är ett ganska ogenomtänkt förslag. Utarbetat av socialdemokraterna, som också var mycket aktiva i debatten och det är märkligt att Vänsterpartiet och Miljöpartiet hoppade på förslaget. . Kanske är detta ett resultat av Miljöpartiets omsvängning på riksplanet som nu också får sin efterbörd i Solna.

Som tur vann alliansens förslag i kommunfullmäktige med 30 röster mot 26 (S, V, MP och Bergshamrapartiet, tre som avstod(Sverigedemokraterna) och två frånvarande vänsterpartiet.

Miljöpartiet kommer att få några plågsamma veckor

På lunchen såg jag på Miljöpartiets presskonferens. Det var en märklig tillställning. De två språkrören – Fridolin och Romson – meddelade att de ställer sina platser till förfogande men samtidigt sa de att de kandiderar  ännu en gång som språkrör och gärna vill leda Miljöpartiet de kommande åren.

Det finns säkert en tanke bakom. Språkrören vill  sitta kvar men efter den förödande debatten som pågår i partiet satt de inte säkert. I stället för att avgå och lämna sina poster tvingar de andra kandidater att utmana dem om språkrörsposterna. Och det kräver både mod och stöd i partiet och inga givna namn finns.

Det stora problemet är att partiet som totalt har dominerat den politiska scenen de senaste 10 dagarna, utom i lördags då Liberalernas nya partisymbol dominerade folkhumorn, kommer att löpa gatlopp i media i vart fall till partiets kongress i mitten av maj. Spekulationerna om det kommer att väljas nya språkrör kommer att dominera media.

Men mycket talar för att partiets problem inte slutar där. Ännu är inte partiets kontakter med radikal islamism över. Varje dag kommer nya avslöjanden om lokala företrädare som har uttalat sig på ett obskyrt sätt. I dag en lokal kvinnlig miljöpartist som förnekar Turkiets folkmord på armenier mfl grupper under slutskedet av 1:a världskriget.

Men en fråga som partiet måste ställa sig är om Fridolin och Romson kan stå för den förnyelse som partiet så väl behöver efter Kaplan, alla grodor, tillkortakommanden i regeringen och brist på politiska framgångar. Ja, tror inte det. Men det är utan tvekan bra för Alliansen om de sitter kvar. De är just nu Alliansens bästa tillgång.

Hur länge kan Mehmet Kaplan sitta kvar som bostadsminister utan att uträtta något?

Bostads- stadsutvecklings- och IT-minister Mehmet Kaplan har de sista dagarna toppat nyheterna efter sitt samröre med turkiska högernationalistiska grupper. Och det är inte första gången som han löper gatlopp för sina kontakter med våldsbejakande grupper.

Däremot har det knappast skrivits något  om att Sverige nu har den svagaste bostadsministern som Sverige någon sin haft. Ja, han är inte bara svag, han är dessutom okunnig om sitt ansvarsområdet trots att han har en påbörjad lantmäteriutbildning från KTH.

Egentligen så hade han ett drömläge när han tillträdde som minister. Den tidigare ministern Stefan Attefall(KD) hade lämnat över ett 80-talet utredningar inom bostadspolitikens olika områden. Det fanns många förslag som Kaplan hade kunnat dra stor nytta av och kunnat presenterat som sin egna. De bostadspolitiska frågorna har i dag placerats högt på alla partiers dagordningar. Trycket är också stort från alla inblandade parter – från den enskilde bostadssökanden till länsstyrelser, kommuner och bostadsbolag. Det måste helt enkelt hända något – det inser alla – och staten sitter på många av nycklarna för att få igång bostadsbyggandet.

Det är inte alltid så lätt att bli minister. De kan få en bukett av disparata ansvarsområden som inte alltid hänger ihop och det kan vara svårt att ha kunskap inom alla områden. I det här fallet är problemet att Kaplan inte ens behärskar sitt huvudområde – bostadsbyggandet. Det var så illa att Kaplan knappast visade sig på ett offentligt möte det första halvåret efter det han blev minister. Han måste läsa på.

Det här hade kunnat lösa sig genom att Kaplan hade utsett en statssekreterare med breda kunskaper inom området. Så blev inte fallet. Till statssekreterare utsågs en person utan någon större erfarenhet från området. Något som är väldigt ovanligt då statssekreterarna oftast har breda kunskaper inom sitt ansvarsområde. Inte heller hos de politiskt sakkunniga har kunskapen varit stor och dessutom har de bytts ut i snabb takt.

Kritiken från byggindustrin är stor när jag talar med olika företrädare en och en. På bostadsforum den 6 april i Stockholm där Kaplan medverkade lyfte han fram att han har många kontakter med olika företrädare för byggindustrin. Många företrädare som jag talat med inom branschen hävdar att så inte är fallet. Han säger ofta nej till även små informella möten där han skulle kunna föra intressanta samtal och fördjupa sina kunskaper. Det finns tom företrädare som säger att han är rädd för att möta branschens representanter.

Många kommunala företrädare väntar också på förslag. Många av de förslag som behöver genomföras innebär att det måste till beslut av riksdag och regering. Besluten kommer inte.

Mehmet Kaplan har varit minister i 18 månader. En lång tid i politiska sammanhang. Det har inte kommit ett förslag som kommer att underlätta bostadsbyggandet. Ja, regeringen har tillskjutit 3,2 miljarder kronor för att öka byggandet av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter. Hur många sådana lägenheter har byggts? Är det någon som vet? Alla som kan branschen inser att beloppet är så litet och utformningen komplicerad så det kommer inte att ha någon betydelse.

Kaplan har stora förväntningar på de blocköverskridande samtal som pågår. Min bedömning är att sannolikheten för att dessa samtal kommer att leda utvecklingen framåt är minimala. För att det skall hända något måste alla partier våga ompröva många heliga kor. Och att genomföra några tuffa reformer lär knappast en miljöpartistisk  minister genomföra. Miljöpartiet börjar sakta men säkert närmare sig 4 %s spärren.

Det är djupt olyckligt att Sverige har en så svag bostadsminister som dessutom hela tiden är ifrågasatt för sin politiska kontakter med obskyra grupper inom Sverige såväl utom  landet. Och det i en tid då bostadsbyggandet borde ligga på de nivåer som under miljonprogrammets tid, d v s 100.000 nya bostäder per år under 10 år. Förutsättningarna för det är dessutom helt annorlunda sen bostadspolitiken förändrades i början av 90-talet, med PBL och en tuffare miljölagstiftning.

Frågan är hur länge socialdemokratin, och för den delen miljöpartiet kan låta bostadspolitiken erodera. Det bästa vore att genomföra en regeringsombildning innan sommaren. Då är det över två år till nästa val. Några positiva beslut för bostadsbyggandet hinner genomföras och väljarna har glömt att det fanns en bostadsminister som hetta Kaplan.