Etikettarkiv: Kvinnor

Varför är det så få kvinnor som sitter i de kommunala bolagsstyrelserna?

Då och då dyker den dåliga representation av kvinnor i de kommunala bolagsstyrelserna upp på den politiska dagordningen. Oftast är det de politiska kvinnoorganisationerna som lyfter frågan.

Att bolagsstyrelserna lyfts upp är kanske inte så konstigt. I valen till riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige har kvinnorepresentationen ökat betydligt och i dag sitter många kvinnor på ledande poster som ordförande i kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen. Den utvecklingen har inte inträffat i de kommunala bolagsstyrelserna. Där är männen klart överrepresenterade.

Vad beror detta på? Det är ju ändå verksamheter som är viktiga för samhället; bostäder, fastigheter,  vatten/avlopp, avfallshantering, näringslivsutveckling, turism eller vad det nu månde vara som man lagt i bolagsform. Bolagen omsätter betydande belopp men i de flesta fall rör verksamheterna områden där inte de stora politiska diskussionerna eller striderna förs. Hade fler frågor inom skola,vård och omsorg legat i bolagsform hade förhållandet mellan män och kvinnor sätt annorlunda ut.

Jag tror att följande är orsaken till att de ser ut som det gör inom  de kommunala bolagsstyrelserna.

1. Områdena är inte prioriterade på den politiska dagordningen. Förutom hur många hyresrätter de  kommunala bostadsbolagen skall bygga och graden av källsortering så är det saker som helt enkelt bara skall fungera och ofta inte leder till stora politiska diskussioner. Det är inte här partierna slåss om platserna efter valet. För mitt eget parti är det ofta de mjuka frågorna som Folkpartiet vill prioritera och bolagsstyrelserna ”glöms bort” eller kan bytas mot något annat politiskt intressant område.

2. Det är inom de tekniska områdean och frågor som är kopplade till kommunstyrelsen som oftast ligger i bolag. Inom de tekniska områdena är männen klart överrepresenterade och i viss mån i kommunstyrelsen. Det gör att när bolagsstyrelserna skall tillsättas hittas oftast ledamöterna inom denna grupp.

3. För många socialdemokratiska och moderata kommunstyrelseordföranden får de ett ”lönetillägg” genom att bli ordförande för ett kommunalt bolag eller kommunalförbund. På det sättet kan grundlönen sättas lägre. I dag är fortfarande fler KS-ordförande män än kvinnor.

4. I de bolag som inte har en valberedning som plockar fram kandidater från olika kommuner utan varje kommun utser en ordinarie från majoriteten och en ersättare från oppositionen. I dessa fall leder det till att risken för, att nästan bara män utses till bolagsstyrelserna, ökar betydligt. En valberedning leder oftast till en såväl bättre kvinnorepresentation som  en representation från de olika partierna.

Vill partierna ha fler kvinnor är lösningen ganska enkel. Då gäller att göra följande:

1. Ditt parti måste prioritera platserna i bolagsstyrelserna

2. Fler kvinnor måste bli kommunstyrelseordförande. Det leder på sikt till fler kvinnor i bolagsstyrelserna.

4. Fler kvinnor måste engagera sig i de frågor som berör de tekniska och samhällsbyggnadsområdena i stort. Det är nog den viktigaste frågan för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna. Och ju fler kvinnor som utbildar sig inom dessa områden ju fler har chansen att få kommunala uppdrag.

Och när det gäller punkten 4. kan detta inte vänta till nästa val. Det arbetet borde påbörjas redan nu med att matcha fram duktiga kvinnor.

Fakta. För mitt eget parti är kvinnorepresentationen i riksdagen mycket låg och minskade dessutom efter valet 2014.

Satsning på ledarskap för kvinnliga filmproducenter

Tolv av Sveriges mest intressanta kvinnliga producenter har valts ut till ett program där producenten som ledare står i fokus. Bakom initiativet står Filmregion Stockholm-Mälardalen i samarbete med Kulturkraft Stockholm och med stöd av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Det är ett intressant projekt på många sätt. Filmbranschen är fortfarande en manlig värld men fler och fler kvinnor bli framgångsrika producenter. Projektet syftar till att få fram fler kvinnor på dessa positioner samtidigt som utbildningen i sig skall skapa goda ledare.

De producenter som deltar i ledarskapsprogrammet är:

 Helen Ahlsson, Tre Vänner, har bl.a. producerat Till det som är vackert som tilldelades Guldbagge för bästa manus och bästa kvinnliga huvudroll, samt dokumentärfilmen Den nya tiden.

 Frida Bargo (f.d. Jonason), B-Reel, producent till nu bioaktuella Hotell, regisserad av Lisa Langseth. Frida har också producerat flera kort- och novellfilmer, bl.a. Gläntan regisserad av Peter Grönlund som var Guldbaggenominerad 2012.

 Gila Bergqvist Ulfung, Breidablick, tidigare bl.a. barnfilmskonsulent på Svenska Filminstitutet. Producent för flera barnfilmer och transmediaprojekt i utveckling. Ingår med en långfilm i STHLM Debut.

Mathilde Dedye, French Quarter Film, nu aktuell som producent av Anna Odells långfilmsdebut Återträffen, som vann FIPRESCI-priset under kritikerveckan på Venedigs filmfestival. Ingår med en långfilm i STHLM Debut.

Emma K Dixgård, Red Sister, utbildad jurist med bakgrund bl.a. som skådespelaragent och music broker.

Cecilia Forberg Becker, StellaNova, gick ut DI 2010, har producerat en rad kort- och novellfilmer, linjeproducent på I rymden finns inga känslor. Ingår med en långfilm i STHLM Debut.

Malla Grapengeiser, Fosfor Produktion, med en bakgrund som kurator, gallerist och performanceartist. Har producerat en lång rad dokumentärer och kortfilmer. Var bl.a. samproducent till Searching for sugarman.

Linda Hambäck, LEE Film, har bl.a. producerat Liten skär och alla små brokiga, Vem? filmerna samt Jonas Odells Tussilago.

Malin Idevall, gick ut Stockholms Dramatiska Högskola (STDH) 2012. Utvecklar ett antal projekt för TV och bio.

Maria Larsson Guerpillon, VD i produktionsbolaget dfm, som fick Stockholms filmfestivals långfilmsstipendium 2011 för Ömheten. Har producerat såväl TV, beställningsfilm och dokumentärer.

Se inslag från kulturnyheterna om ledarskapet onsdagen den 9 oktober. Inslaget startar 6, 20 minuter in i programmet.