Kungliga Nationalstadsparken 25 år

Kungliga nationalstadsparken har blivit 25 år. Det har varit en lång resa som började flera år innan lagstiftningen trädde i kraft 1995. Många oroade sig för att den omfattande planerade bebyggelsen runt nationalstadsparken och framför allt i vissa delar av parken skulle hota de natur- och kulturvärden som finns i parken. Genom det omfattande statliga ägandet och det kungliga inflytande under århundraden är det kulturella inflytandet stort och genom de kungliga jaktmarkerna orört i stora delar. Det har skapat en speciell fauna. Områdets många stora gamla ekar har skapat en ekologisk mångfald utan motstycke i Sverige. Så utan tvekan är det ett unikt område i Sverige och även internationellt.

Det var ett helt enigt kommunfullmäktige som 1993 yttrade sig över lagförslaget att inrätta  Sveriges första nationalstadspark 1993. Genomgående har Solnas politiker varit positiva till att utveckla områdets natur- och kulturvärden. Men det har funnits konflikter under årens lopp och vi har i alla delar inte varit överens med de olika organisationer som har varit engagerade i parken.

Mer problematiskt har det varit med Stockholm. Där har entusiasmen inte varit lika stor. Det har funnits olika uppfattningar. Vissa har helhjärtat ställt upp för parken. Andra har oroat sig över att parken kan hindra viktiga projekt för bla  universiteten och högskolorna i området.

Jag har varit ordförande för byggnadsnämnden/stadsbyggnadsnämnden under en stor del av de åren som parken har funnits. Utan lagstiftningen hade området exploaterats i större omfattning. Solna stad har kunnat säga nej till många projekt, speciellt under de första åren efter lagstiftningens införande då intresset var mycket stort att etablera sig inom nationalstadsparken. Däremot rådet det inget formellt byggförbud i området, vilket en del tror eller hävdar. Utan varje projekt skall prövas mot lagstiftningen.

” Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”

Kompletteringsbebyggelse till befintliga verksamheter har varit möjligt men inte för helt ny verksamhet i området.

Har allt varit bra? Nej, det har det inte. En miss var att ta med Bergshamra bostadsbebyggelse i området. Det har skapat många onödiga konflikter och många boende och även andra har använt nationalstadsparken som argument för att säga nej till allt från solceller, lekparker till ett nytt trygghetsboende i centrala Bergshamra. När bakgrunden till deras nej egentligen har haft andra bevekelsegrunder.

Det som jag tycker är tråkigt är att de berörda städerna Solna, Sundbyberg och Lidingö och olika statliga myndigheter inte har gjort mer för att lyfta fram områdets kultur- och naturvärden. Området hade i större utsträckning kunna bli ett intressant besöksmål i sin helhet även om delar av området som Ulriksdal, Haga och Djurgården givetvis är stora besöksmål. Ibland har jag känt mig ganska ensam inom politiken i de strävandena. Här hade vi kunnat göra mer. Ett av problemen var att när lagstiftningen infördes var det mer av en bevarandelagstiftning och inte en utvecklingslagstiftning. Jag tog upp detta flera gånger med det dåvarande statsrådet Görel Thurdin, Centerpartiet att myndigheterna behöver pengar redan inledningsvis för att genomföra förändringar men hon hänvisade hela tiden till den statliga budgetprocessen. Och då blev det lite som det blev.

Mina förhoppningar om de kommande 25 åren är att vi kan utveckla parkens kulturella värden och dess unika natur. Att göra området till ett intressant besöksmål. Det är det bästa skydd som parken kan få eller som Henrik Waldenström, en av initiativtagarna till parken brukade säga – Vem skulle vilja förstöra Venedig.

Världens första nationalstadspark

Det är unikt att ett vidsträckt område med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden finns kvar mitt i en storstad. För att garantera värdena för framtiden utsågs området Ulriksdal-Haga-Djurgården-Brunnsviken år 1995 till världens första nationalstadspark. Skyddet för parken finns preciserat i 4 kap 7 § miljöbalken:

Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark.

Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.

Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om
1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och
2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada.

Tanken på ett samlat och långsiktigt skydd för området växte fram åren kring 1990, när flera stora exploateringsprojekt var aktuella i och intill nuvarande Kungliga nationalstadsparken. För att inte värdena på sikt skulle gå förlorade, uppmärksammades från flera håll på behovet av ett långsiktigt och samlat skydd för området. Myndigheter som Riksantikvarieämbetet och Boverket agerade genom skrivelser till regeringen, Ståthållarämbetet engagerade sig och flera riksdagsmotioner inlämnades. Men inte minst spelade det ideella engagemanget hos föreningar och privatpersoner en stor roll för tillkomsten av världens första nationalstadspark. Världsnaturfonden WWF startade ett eget projekt kring parken och flera nya intresseföreningar bildades, många av dessa kom att samverka under Förbundet för Ekoparkens paraply. Med ett brett stöd i riksdagen antogs år 1994 propositionen Nationalstadsparken
Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården.

 

 

Solnas nya grönplan går ut på remiss

Ungefär en tredjedel av Solna består av natur och parker. För att förvalta och utveckla de olika grönområdena, samtidigt som Solna växer, har staden tagit fram ett förslag till ny grönplan. Idag skickas planen ut på remiss. 

Solnas senaste grönplan är i dag 20 år gammal. Sedan dess har mycket hänt. Kungliga nationalstadsparken och Igelbäckens naturreservat har inrättats, grönytor har tillkommit, försvunnit och ändrat karaktär. Och även synen på parker och grönområden har ändrats och ses i dag som en viktig del när nya stadsdelar planeras. Därför behövs en ny grönplan som kommer att bli ett viktigt arbetsredskap när vi planerar för nya stadsdelar.

Solna är Sveriges till ytan tredje minsta kommun men är efter Sundbyberg och Stockholm den kommun som har flest invånare per kvadratkilomter. Trots detta är en tredjedel av Solna grönt. Solna är rikt på naturområden och parker. I öster ligger Kungliga nationalstadsparken. I norr ligger Igelbäckens naturreservat, med Överjärva gård, Igelbäcken  som är ett stort rekreationsområde. Intill den framväxande Arenastaden ligger Råstasjön, ett välbesökt rekreationsområde med strandpromenader och ett rikt fågelliv. Utmed Ulvsundasjön och Bällstaviken löper ett annat natur- och parkstråk. I nationalstadsparken ligger  Ulriksdals slottspark, Tivoli och Hagaparken.

De gröna frågorna är viktiga för Solnaborna. Många människor har åsikter och idéer. Närheten till grönområden är en viktig boende kvalité.

Medborgardialog

Utöver remissarbetet genomför Solna stad tre öppna diskussionsmöten med intresserade solnabor:

Tisdag den 22 april, kl 18-20              Bergshamra bibliotek

Torsdag den 25 april, kl 18-20           Stadsbiblioteket

Måndag den 28 april, kl 18-20           Bagartorpsskolan

 Diskussionerna vid dessa möten kommer att sammanfattas och arbetas in i det slutliga förslaget till ny grönplan.

Efter remisstidens slut den 5 maj kommer ett slutligt förslag till ny grönplan att tas fram. Målet är att stadsbyggnadsnämnden ska besluta om den slutliga grönplanen efter sommaren.

Läs mer om grönplanen på Solna stads hemsida.

Läs även mina tidigare blogginlägg – Solna är grönare än vad de flesta tror, Hur använder Solnaborna parker och grönområden,  Solna genomför medborgardialogen inför arbetet med den nya grönplanen, Människor vill bo nära naturen.

Ny Temalekplats och bollplan i Södra Bergshamra

Stadsbyggnadsnämnden har fattat beslut om gå ut på medborgardialog när det gäller en ny temalekplats och bollplan i Södra Bergshamra.  Bergshamra är väl försörjt med park- och naturområden med sitt läge i Kungliga nationalstadsparken. Stadens stadsträdgårdsmästare har gjort en inventering av alla lekplatser i Solna och den visar att södra Bergshamra är det ända större område i staden som inte har en stor lekmiljö på offentlig plats. De lekplatser som finns är alla på privat mark oftast små.

Stadsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag till utveckling av hela parkmiljön, i förlängningen av Bergshamra Allé med bla en temalekplats. I förslaget ingår också att utveckla parkområdet mellan Pipers väg och Kraus väg i anslutning till kvarteret Växten. Förslaget är framtaget av Tengboms i Uppsala.

Nedan ser du en skiss över hur lekplatsen skall utformas.

Lekplatsen tar utgångspunkt i temat Fjärilens livscykel, och är uppdelad i fyra rum, ett rum för var utvecklingsstadium: ägg, larv, puppa och fjäril. Mellan rummen rinner en ”flod” av grönska i form av Salix purpurea ’Nana’ som förstärker lekplatsens rumskänsla och tillför växtmaterial som barnen kan integrera i sin lek. Över floden går träbroar som kopplar lekplatsens rum till de existerande kullarna. En tillgänglighetsanpassad stig går från Bergshamra allé in mellan lekplatsens olika rum, och ansluter sig mot den befintliga stig som finns längs med fårhagen idag. På flera ställen i lekplatsen finns picknick-bord. Utöver
dem finns det också sittplatser i lekplatsens östra del i form av en rejäl sydväst-vänd träbrygga. Lekplatsens fyra rum planeras att rymma många olika funktioner bl. a. sandlek med bakbord, gungdjur, gungor, volträcken,
klätterskulpturer, rutschbana och utsiktsplats med titthål mot fårhagen m.m.

Genom den extra satsning som vi gör på parker och grönområden på 5 miljoner kronor under 2014  har vi möjlighet att anlägga en stor  lekplats med många funktioner. Och även bollplanen kommer att locka många barn och ungdomar. Jag tror att den har stora möjligheter att locka barn inte bara från södra Bergshamra utan från hela Bergshamra och de många som promenerar runt Brunnsviken.

För att göra medborgarna i Bergshamra delaktiga i parkutvecklingen, den nya temalekplatsen och bollplanen går nu stadsbyggnadsnämnden ut på medborgardialog för att få in synpunkter på förslaget.