Etikettarkiv: Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Bygga snabbt, billigt och hållbart – går det?

Den namnkunniga panelen under Bostadsforum. Foto: Ellen Norman

Det var temat på Bostadsforum, Kommunförbundet Stockholm läns och Stockholms Byggmästarförenings frukostmöte. En kunnig panel diskuterade dessa frågor och kom in på många intressanta aspekter.

Behovet av nya bostäder är rekordstort. Och det byggs alldeles för lite. Länsöverdirektör Magdalena Bosson kunde dock informera om att det sker en positiv utveckling i regionen. Under innevarande år kommer det att byggas 22.000 nya lägenheter och under 2017 beräknas det byggas 24.000 nya bostäder så trenden är tydlig.

Chris Österlund hävdade att bostadsbyggandet kan öka om detaljplanerna blir mer flexibla och om konkurrens kunde öka. Om detaljplanerna blev mer flexibla kunde tiden för att ta fram en detaljplan minska med 18  månader. SABOs kombihus är ett bra exempel på hur kostnaderna kan minska. SABO har via sina bostadsbolag byggt eller har byggnationer på gång på över 6200 bostäder som är ca 25 % billigare än andra bostadsprojekt.

På stadsbyggnadskontoen är inte kombihusen alltid populära då de inte skapar tillräcklig stor variation. Det är lite märkligt ansåg Mikael Källqvist från Svenska Bostäder då mycket av 40- och 50-talets byggnader var återupprepningar från andra projekt. (En period som för övrigt anses väldigt bra ur många perspektiv. Min anmärkning)

Lennart Weiss från Veidekke belyste två stora problem för byggandet – de höga markpriserna och de höga lönekostnaderna inom byggbranschen. Det leder till höga boendekostnader vilket gör att många människor trots arbete och lön har svårt att efterfråga nya bostäder. De har helt enkelt inte råd. Han efterlyste att politikerna måste inse att bostadsmarknaden förändrades kraftigt i början av 90-talet – från en tydlig statlig finansiering med förmånliga villkor för de som byggde, räntebidrag och bostadsbidrag till hushållen till en renodlad marknadsekonomi. Och det har helt och hållet förändrat förutsättningarna att bygga. Sverige måste välja väg. Återgå till 70-talet eller följ efter Tyskland eller Norge. I dag har riksdag och regering ingen strategi.

Det var en bra och spänstig debatt ledd av den kunnige moderatorn Nina Lundström som har efterträtt mig som ordförande för KSLs och Byggmästarförenings gemensamma organ i länet – Bostadsforum.

Det som var särskilt bra att det lyftes upp var den bristande konkurrensen, att fler kommuner har svårt att ta till sig kombihus och andra konceptmodeller samt att staten saknar en strategi för bostadsbyggandet. Det blir mycket intressant och se om samtalen mellan regeringen och Alliansen kommer att leda fram till en gemensam strategi för ökat bostadsbyggande. Det verkar som bostadsminister Mehmet Kaplan har stora förhoppningar att dessa samtal skall leda fram till gemensamma blocköverskridande överenskommelser. I den frågan är jag inte särskilt optimistisk.

Nina Lundström (KSL) modererade den namnkunniga panelen bestående av bostadsminister Mehmet Kaplan, länsöverdirektör Magdalena Bosson, chef ekonomi och finans på Sabo Chris Österlund, vice vd på Svenska Bostäder Mikael Källqvist samt kommersiell direktör på Veidekke Lennart Weiss.

Foto: Ellen Norman, Stockholms byggmästarförening

 

Fler utbildningsplatser för planeringsarkitekter i Blekinge kan ge fler bostäder i Stockholm

Att fler utbildningsplatser i Blekinge skulle ge fler bostäder i Stockholm kan ju vid första anblicken kännas väldigt märkligt. Men det finns ett klart samband. Det råder stor brist på personal i kommunerna vad gäller plan- och bygglovshandläggare och det innebär i förlängningen av planer och bygglov inte kommer fram tillräckligt snabbt. Och bostadsbristen förvärras.

En viktig grupp för att minska bristen på handläggare är de som varje år utexamineras från Blekinge Tekniska Högskola (BTH) på linjen för fysisk planering. Många av dessa söker sig till kommunerna.

När jag under förra mandatperioden var ordförande för Bostadsforum jobbade KSL  tillsammans med Stockholms byggmästarförening för att öka antalet utbildningsplatser på BTH. Vi besökte Karlskrona i september 2014 och började jobba tillsammans med högskolan för att påverka regeringen. I november 2014 skickade vi en gemensam skrivelse till regeringen om behovet av fler utbildningsplatser.  Därefter inleddes ett lobbyarbete. Och nu börjar arbetet ge resultat.

 I juli lämnades första antagningsbeskedet inför höstterminen på landet universitet och högskolor. Blekinge tekniska högskola (BTH) har till sitt treåriga program Fysisk planering som utbildar planeringsarkitekter fått ökat anslag och därmed kunnat utöka sina utbildningsplatser från fjolårets 75 till höstens 105 platser.

Detta vänder inte utvecklingen men är ett klart steg i rätt riktning. En ytterligare ökning med 30 nya platser till hösten 2016 skulle innebära nästan en fördubbling på två år av antalet utbildningsplatser

Kommunerna är en viktig arbetsgivare för planeringsarkitekter. År 2009 fanns det ca 2 300 förvärvsarbetande med arkitektutbildning i Stockholmsregionen. Medelåldern är relativt hög, nästan en av tre är över 55 år, så stora pensionsavgångar är att vänta. Tillsammans med den nuvarande bristen på arkitekter så ger det en påtaglig risk för att kommunerna inte står rustade för att kunna planera och bygga trots höga målsättningar och politisk vilja. Planeringsarkitekternas utbildningar är mycket väl lämpade för dessa arbetsuppgifter inom kommunerna.

Om utbyggnaden av bostäder och infrastruktur ska hålla jämna steg med den snabba befolkningsökningen så behövs ett tillskott på minst 500 arkitekter som arbetar med planer och bygglov fram till 2020, vilket konstateras i Länsstyrelsens prognos för Stockholm.

Stockholms Byggmästareförening och KSL (Kommunerna i Stockholms län) skickade november 2014 en gemensam skrivelse till regeringen och påtalade behovet av fler utbildningsplatser för planeringsarkitekter. I regeringens vårbudget för 2015 fanns en satsning på utbildningsplatser där universitet och högskolor fick medel för att själva dimensionera efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Blekinge tekniska högskola fick en ökning av anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå om 8 955 000 kronor för 2015 och har prioriterat utbildning Fysisk planering.

Stockholms Byggmästareförening och KSL (Kommunerna i Stockholms län) inrättade i slutet av 90-talet det gemensamma Bostadsforum. Bostadsforum är en arena där Byggmästareföreningens medlemsföretag och kommunerna i Stockholms län kan samlas kring dagsaktuella frågor. Genom Bostadsforum kan det privata näringslivet och de kommunala politikerna och tjänstemännen träffas för att diskutera gemensamma frågor och framtida samverkansformer.

Leder ökad konkurrens till fler bostäder?

Jonas Hammarlund och Sten Nyberg, utredningssekreterare och särskild utredare för ”Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande”. Foto: Ellen Norman

Leder ökad konkurrens till fler bostäder? Det var temat för KSL- Kommunförbundet Stockholms läns och Stockholms byggmästarförenings frukostmöte. Förra regeringen tillsatte en särskild utredare för att se över förutsättningarna för att främja konkurrensen på byggmarknaden och vid behov komma med förslag som kan förbättra situationen.

Utredningen skall särskilt studera

* Omfattningen av utländska aktörer i anbudskonkurrens vid offentlig upphandling av  bostadsbyggande.

* omfattningen av och konsekvenserna för konkurrensen av sk horisontell och vertikal integration inom byggsektorn och byggmaterialindustrin

* i vilken utsträckning finansiella restriktioner är ett hinder för bostadsbyggandet.

På frukostmötet presenterades några intressanta fakta. Utredningen hade tittat på 170 upphandlingar mellan 2,5-350 miljoner. Slående var att inga utländska byggbolag hade lämnat några anbud.  Det finns flera anledningar till det. Upphandlingarna är små och sker lokalt. Anbudsspråket är svenska och branchpraxis är svenskt och inga ansträngningar hade gjort för att locka utländska anbudsgivare. Bostadsbyggandet skiljer sig markant från entreprenad av stora infrastrukturprojekt där det är vanligt med utländska företag.

En annan intressant information som presenterade var att de fem största företagen hade minskat sin andel av byggmarknaden från 43 % 2002 till 26 % 2013. Anledningen till det är den växande ROT-marknaden som gynnar små och medelstora företag och de mindre och medelstora företagen har ökat konkurrensen. Antalet företag som är vertikalt  integrerade har inte ökat.

I panelen för att diskutera frågan deltog även Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, och Mikael Anjou, vd Einar Mattsson Byggnads AB. Mikael Anjou lyfte fram att huvudfrågan för ett ökat bostadsbyggande inte är konkurrensen bland entreprenörerna utan det är snarare på arbetskraftssidan och att det inte finns så många aktörer på leverantörssidan som är problematiskt, liksom kommunernas planmonopol och hyresregleringen. Malin konstaterade att inga revolutionerande förslag troligtvis kommer att presenteras. God konkurrens bland underleverantörerna är viktigt för att pressa priserna.

Det här är en viktig utredningen även om det inte är första gången branschen undersöks. Redan för 40 år sedan såg man att konkurrensen inom sektorn var begränsad. Därefter har det kommit ytterligare utredningar. Utredningarna  har inte lätt fram till några radikala förslag på förändringar.

Byggsektorn har dock problem. Produktivitetsökningen är nästan noll. Det finns ett stort behov av att de mindre företagen växer så att de själva eller i samverkan med andra företag kan börja konkurrera med de stora företagen om de större byggprojekten. Konkurrensen skulle öka om det kom inte fler utländska aktörer på marknaden. Staten och kommunerna har ett stort ansvar för att öka konkurrensen genom att sälja markområden i lagom storlek för att alla företag. De borde även se över om många hustyper kunde användas i hela Sverige, för att få större möjligheter till industriellt byggande. Med olika fasader och färg går det ändå att skapa en mångfald.

Moderator för frukostmötet var undertecknad.

Bilden Jonas Hammarlund, utredningssekreterare och Sten Nyberg, professor vid Stockholms universitet och  särskild utredare för ”Bättre konkurrens för ökat bostadsbyggande” som gav en bakgrund till utredningen och vad utredningen hitintills kommit fram till.  Foto: Ellen Norman, Stockholms Byggmästareförening

Kan regional planering öka bostadsbyggandet?

Staffan Grundmark från BF och Anders Ekegren från KSL hälsar deltagarna välkomna. Foto: Sofia Jonsson

Det var temat för Bostadsforums första frukostmöte under våren. Förra regeringen tillsatte en parlamentarisk kommitté för att utreda och vid behov föreslå förändringar i de regelverk som styr fysisk planering och planeringsunderlag på regional nivå. Syftet är att tillgodose bostadsförsörjningsbehovet och en långsiktig hållbar utveckling i hela landet.

Utredningen huvudsekreterare, Sara Jendi Linder, inledde frukostseminariet med att berätta om Bostadsplaneringskommitténs arbete. Jendi Linder förklarade att i uppdraget också ligger att studera samordningen mellan bostadsförsörjning och viktiga planeringsslag så som transportinfrastrukturen, kollektivtrafiken och regionalt tillväxtarbete; dock inte att se till att det byggs fler bostäder.

Jendi Linder konstaterade att det i dag finns ett svagt samband mellan planering och bostadsbyggande. Bostadsplaneringen bedrivs ofta vid sidan av annan planering. Den är knappt synbar på mellankommunal nivå och osynlig på regional nivå. Staten har dessutom en ambivalent roll. Staten har antagit 100 mål inom olika områden som kommunerna skall följa.

Det utredningen tittar på är en

  • En regional fysisk planering
  • En mer aktiv stat
  • En nationell strategi.

Det kommer inte bli några inskränkningar i det kommunala planmonopolet. Panelen deltog flitigt i debatten.

Clara Lindblom(V), borgarråd i Stockholm och ledamot av utredningen var den som ville gå längst. Hon anser att byggandet är för ojämt fördelat. Fler kommuner än Stockholm, Solna och Sundbyberg måste bygga. Bostadsbristen hämmar tillväxten. Clara ser gärna bindande riktlinjer i PBL och att RUFS blir bindande för kommunerna.

Nancy Mattsson(JM) affärsutvecklare och expert i kommittén  för Sveriges byggindustrier anser att det brister i planering och genomförande. Var är staten? Det behövs en kommunreform som gör kommunerna större och starkare. Även Stefan Ränk, VD på  Einar Mattsson var inne på samma spår. Kommunerna är för små. Stefan  betonade vikten av att det allmänna tar ett stort ansvar för utbyggnaden av infrastrukturen och genom  detta skapar förutsättningar för ett bostadsbyggande där det av ekonomiska skäl inte är möjligt i dag. Bra kommunikationer är A och O för bostadsbyggandet.

Nina Lundström (FP), riksdagsledamot och ledamot av utredningen framhöll att det är viktigt att ge kommunerna morötter. Finland är ett bra exempel. Staten satsar stora pengar på en utbyggnad av infrastrukturen och kommunerna och den regionala nivån tar ansvar för bostadsbyggandet.

Utredningen har fått förlängd tid till tom 15 juni

Jag hade förmånen att vara moderator för frukostmötet. Staffan Grundmark, BF inledningstalade.

Bostadsforums frukostmöten arrangeras av Stockholms Byggmästarförening och KSL – Kommunförbundet i Stockholms län.

Läs även reportaget på Stockholms Byggmästarförenings hemsida.

Ökat byggande innebär ökat personalbehov inom stadsbyggnadssektorn

Josa Lundbäck, vd på Abacus, Ann-Kristin Kaplan, bygglovschef på Stockholms stad, Jonas Örtquist, utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen och Carina Lindberg, traineekoordinator på Huddinge kommun. Foto: Ellen Norman

Behovet av ett ökat bostadsbyggande är stort. Men en fråga som inte är uppe till diskussion speciellt ofta är det stora och ökande behovet av arbetskraft inom samhällsbyggnadssektorn. Det var temat för en frukostbricka som arrangerades av Stockholms Byggmästarförening och KSL – Kommunförbundet Stockholms län.

En av anledningarna till att det inte byggs mer är bristen på handläggare hos kommunerna. Vi ser en kommande personalbrist både hos byggbranschen och hos kommunerna, men vi befarar att den kommer att slå värst mot kommunerna som måste arbeta med att visa upp sig som attraktiva arbetsgivare för att locka till sig rätt kompetens.

Jonas Örtquist, utvecklingsstrateg på länsstyrelsen informerade om att Stockholmsregionen står inför stora utmaningar. Det kommer att behövas 200.000 nya medarbetare till 2020 och av dessa behöver 150.000 ha eftergymnasial utbildning. För att klara detta behövs det fler utbildningsplatser inom högskolan och yrkeshögskolan och en regionförstoring så att fler boende i Mälardalen kan söka jobb i Stockholmsområdet. För exempelvis arkitekter kommer det att ske stora pensionsavgångar de kommande 10 åren. En tredjedel av länets 2300 arkitekter är över 55 år och rekryteringsbehoven stora. En fördel för branschen är att arkitektkåren är jämställd och jämställda branscher hittar lättare personal.

Josa Lundbäck, vd på Abacus, presenterade ett 5-punktsprogram för plankontoren för hur det kan bli lättare att rekrytera och behålla personal. Josa är utbildad planeringsarkitekt från Karlskrona och har själv jobbat med detaljplaner på ett stadsbyggnadskontor. Så här ser hans förslag ut.

  • Arbeta i team: Ta hand om de nyexaminerade och arbeta i en lärande organisation som också skapar karriärvägar. Här kan kommunerna bli bättre
  • Ta på ledartröjan: Kalla planarkitekter för planprojektledare.
  • Öka delaktigheten: Om man får vara delaktig får man också större insyn.
  • Gör jobbet själva: Det har nästan blivit en regel att ha plankonsulter, men det innebär också ökade kostnader och i slutändan måste handläggaren på kommunen ändå läsa in sig på ärendet. Istället för att flytta över kompetensen till konsulter och skapa en konkurrerande marknad – behåll den i huset.
  • Styr på resultat – istället för kostnad.

Josa Lundbäck tror att om kommunerna arbetar på detta sätt behåller de sin personal och det blir färre avbrott i processen.

Den kommunala sektorn representerades av Ann-Kristin Kaplan, bygglovschef i Stockholms stad och Carina Lindberg, traineekoordinator på Huddinge kommun. Huddinge jobbar med att göra den kommunala sektorn känd. Den kommunala sektorn är okänd för studenterna. För att locka studenter att jobba i Huddinge kommun har kommunen startat ett traineeprogram. Många som har genomgått traineeprogrammet får då upp ögonen för den kommunala sektorn och inser att det finns många intressanta jobb inom den kommunala sektorn. Stockholm söker brett. De anställer inte bara arkitekter utan vill ha en bred bakgrund bland sina anställda.

Anders_Ekegren_moderator_och_Jonas_Ortquist_Carina_Lindberg.jpg

För den kommunala sektorn är det en nyckelfråga att kommunerna blir attraktiva kommuner och kan locka till sig personal. Sektorn har dålig image även om jobben oftast är mycket intressanta och utvecklande. Och är en bra bakgrund för den som vill söka sig till den privata sektorn. Att första hur en kommun fungerar och första det politiska livet är mycket värdefullt oavsett om man jobbar på byggbolag, konsultbyrå eller statlig tjänst.

Läs mer om seminariet på Stockholms byggmästareföreningens hemsida.

Läser mer om kommunernas kompetensförsörjning i ett tidigare inlägg som jag skrivit.

På den översta bilden från vänster Josa Lundbäck, Ann-Kristin Kaplan, Jonas Örtquist och Carina Lindberg. På den nedersta bilden frågas Jonas och Carina ut av undertecknad som är ordförande för KSLs miljö- och samhällsutvecklingsberedning och var moderator för frukostmötet.

Foto: Ellen Norman

KSL och Trafikverket arbetar med att ta fram en regional cykelförklaring

Allt fler människor cyklar till arbetet eller använder cykeln på fritiden. För många är det ett sätt att använda tiden på ett effektivt sätt och på köpet få motion. Många kommuner har en aktuell cykelplan eller jobbar med att ta fram en ny men inte alltid samordnade med grannkommunen.

För att  öka cyklingen och göra det lättare att cykla  i hela länet har en regional cykelplan tagits fram. Behovet av investeringar har också uppmärksammats i åtgärdsplaneringen i nationell plan och länsplan för transportinfrastruktur.

I den regionala cykelplanen finns ett tydligt mål om ökad cykling och ett nät för regional arbetspendling. För att underlätta förverkligandet av detta har KSL(kommunförbundet Stockholms län) tillsammans med Trafikverket tagit initiativ till att ta fram en avsiktsförklaring för cykel i Stockholms län, Regional cykelförklaring. Den ska identifiera gemensamma frågor och komma fram till grundläggande principer för hur genomförandet av den regionala cykelplanen drivs framåt och följs upp. Tanken är att länets kommuner skall ställa sig bakom cykelförklaringen och jobba efter den.

Målet är att formulera principer och former för utbyggnad och drift av cykelvägar över kommungräns och mellan olika väghållare. Det finns goda exempel i länet på mellankommunal samverkan som kan spridas till fler men också områden där cykelsamverkan ännu inte etablerats, exempelvis vägvisning.

När det gäller cykling har kommunerna inte kommit lika långt som när det gäller vägar för biltrafik. Här krävs det en betydligt bättre samordning när det gäller skyltning, vägunderhåll, snöröjning, utformning av gator och cykelbanor. Jag har varit på cykelsemester i Danmark och Holland och de har verkligen kommit långt i dessa frågor. De har samordnade system över kommungränserna och de har låtit cykeln ta plats. Sverige har mycket att lära av dessa två länder.

Cykelförklaringen kommer att beslutas av KSL, förhoppningsvis i juni 2014,  och skickas ut till länets kommuner som en rekommendation som kommunerna kan ställa sig bakom.

Foto: Bloggen Min husvagn och jag. Bilden visar en väg i Holland.

Stora behov av små lägenheter – hur fixar vi det?

Panelsamtal med Anette Frumerie, Besqab; Peter Nyberg (S), Botkyrka kommun; Vanda Kehr, jagvillhabostad.nu; Regina Kevius (M), Stockholms stad; Yvonne Svensson, Boverket och Anders Ekegren, moderator. Foto: Ellen Norman.

Stora behov av små lägenheter – hur fixar vi det? Det var temat för Stockholms Byggmästarförening och Kommunförbundet Stockholms läns (KSL) frukostmöte.

Stockholms län växer så det knakar. Behovet av alla typer och lägenhetsstorlekar är stort. Men frågan är om inte just behovet av små lägenheter är särskilt stort. Och det beror på att singelhushållen dominerar på bostadsmarknaden. Situationen är prekär. 23 % av alla 20-27 åringar är mambos och kötiden för en studentbostad är 57 månader.

Yvonne Svensson, rättschef på Boverket informerade att en del ändringar är på gång. Regeringen föreslår att vindsinredningar för bostäder upptill 35 kvm inte behöver uppfylla kraven på tillgänglighet och tidsbegränsade bygglov kommer att kunna ges i maximalt 15 år i stället för nuvarande 10 år. Boverket kommer att gå ut på en snabb remissrunda i februari (en vecka). Remissen kommer att beröra

–          Generella lättnader för små bostäder i stället för bara för student- och        ungdomsbostäder.

–          Ta bort särskilda regler för ungdomsbostäder

–          Ytterligare lättnader för studentbostäder

–          Definition av studentbostad i BBR. Genom att samutnyttja bostäder kan de bli mindre. De kan bli minst ca 16,5 kvm.

Boverket kommer att ta fram nya allmänna råd för buller men avvaktar regeringens proposition om samordning av buller PBL-MB som läggs i mars.

Paneldeltagarna var rörande överens om det stora behovet små lägenheter och alla vill jobba för att det byggs fler. Och det byggs också betydligt fler små lägenheter det senaste året än tidigare. Stockholm har ambitionen att det skall byggas minst 20.000 smålägenheter, varav 7000 studentbostäder de närmaste åren.

Men det krävs förändringar för att riktigt få fart på byggandet av smålägenheter. Viktigt är att kunna hantera bullret vid enkelsidiga lägenheter och parkeringsnormer.

Temat var tydligen mycket intressant då över 100 personer kom på frukostmötet denna tidiga morgon.

I panelen under frukostbrickan deltog från vänster Anette Frumerie, VD Besqab, Peter Nyberg(S), stadsbyggnadskommunalråd i Botkyrka, Vanda Kehr, projektledare,  javillhabostad.nu, Regina Kevius, (M) stadsbyggnadsborgarråd, Stockholm och Yvonne Svensson, rättschef på Boverket  och längst till höger, moderatorn för frukostbrickan– jag själv.

Läs mer om frukostbrickan på Stockholms Byggmästarförenings hemsida där du även kan hitta deltagarnas presentationer.