Hagastaden går ut på samråd

På byggnadsnämndens sammanträde i går beslutade nämnden att skicka förlaget för program på Norra Hagastaden på samråd. Samrådet avser de delar som ligger inom Solna stads del av Hagastaden. Det är ett stort område som innefattar 3000 nya bostäder på Solna sidan och 100 000 kvm BTA kontor och andra verksamhetslokaler. Samrådet kommer formellt att skickas ut i slutet av september.

Det är på många sätt ett viktigt samråd. Stort område, många nya kontor och verksamheter, två städer byggs samman och det är på många sätt ett dynamiskt område med närheten till Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset , Stockholms innerstad, Solnas andra utbyggnadsområden och Nationalstadsparken.

Det som kommer att skapas är en blandad bebyggelse meden  tät stadsstruktur som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. Men även grönskan finns i närheten genom Sjukhusparken och Eugeniaparken och nationalstadsparken.

Från institutionsområde och trafikplats till en tät stadsstruktur

Omvandlingen från ett institutionsområde och en trafikplats till en tät och integrerad del av staden innebär en rad förändringar som i sig både främjar en mer hållbar livsstil och ger mer hållbara byggda stadsmiljöer. För att kunna fullfölja omvandlingen och samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter behövs en medveten strategi. I programmet har därför fem stadsbyggnadsstrategier pekats ut som ska utgöra stöd för fortsatt planering i området. De är vägledande för hur stadsdelen skall utformas och är gemensamma för Solna och Stockholm. De fem strategierna är

Sammankopplad stad

Sammankopplad stad Solna och Stockholm byggs samman för att stärka sambandet mellan de två städerna. Genom att koppla samman en sekvens av stråk och platser skapas en sammanhängande stadsbyggd utan synlig kommungräns. När barriärer till omgivningen bryts ökar möjligheterna att mötas, och att ta sig till och från boende, arbete, och rekreation med mera, på ett hållbart sätt. Det upplevda avståndet, mellan Solna och Stockholm, och mellan den täta staden och Nationalstadsparken, minskar.

Staden möter Nationalstadsparken

Staden möter Nationalstadsparken Solna och Stockholm får tillgång till Nationalstadsparkens gröna och rekreativa värden genom tydliga entréer och kopplingar till och från parken, vilket gynnar både stad och park. Parken utgör en ovärderlig tillgång för angränsande stadsdel och stad som helhet. En god tillgång till park och natur, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv.

Gemensam stadsfront

Den täta stadsbebyggelsen i Stockholms innerstad växer samman med det tidigare institutionsområdet kring Karolinska sjukhuset och skapar en ny gemensam stadsfront mot norr. Mötet mellan stad och omgivande parkrum definieras genom en karaktärsfull och tydlig front med en tät bebyggelse. Ljus och rymd samt god orienterbarhet skapas genom att gatunätet avslutas med fria siktlinjer ut mot de omgivande landskapsrummen. Tydliga entréer i stadsfronten markerar mötet mellan staden och parken. Bebyggelsen ges en varierad höjdskala med en genomsnittshöjd på 8-9 våningsplan.

Tät blandstad

En tät blandad bebyggelse med mångsidigt innehåll är en förutsättning för ett rikt stadsliv. Genom att ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, service med mera skapas förutsättningar för möten och en stad som lever över hela dygnet. Förutsättningar för ett urbant liv skapas genom att planera för offentliga platser där stadsliv möts, korsas, eller stannar upp. Längs dessa stråk blir förutsättningarna goda för ett samspel mellan stadslivet på gatan och byggnadernas bottenvåningar.

Robust stadsstruktur

Områdets långa utbyggnadstid ses som en möjlighet som bidrar till en föränderlig och levande stadsdel. Kvartersstadens generalitet med en tydlig och robust struktur skapar ett ramverk med tydliga skillnader mellan privat och offentligt och en inbyggd möjlighet till förändringar över tid. Gatorna dimensioneras med generösa mått som klarar förändringar över tid. När kvartersstadens generalitet, med i huvudsak slutna kvarter, möter det befintliga institutionsområdets topografi, rumsligheter, vegetation och befintliga byggnader möjliggörs en variationsrik miljö. Ny bebyggelse adderas samtidigt som befintlig bebyggelse förändras. Blandningen av ny och äldre bebyggelse ger förutsättningar för ett mångsidigt innehåll. Stadsdelen får en egen karaktär och den nuvarande arkitektoniska mångfalden blir en tillgång för en varierad stadsmiljö.

Nämndens synpunkter

Det fanns en bred uppslutning i nämnden för förslaget. Inget parti hade något annat yrkande även om Vänsterpartiet hänvisade till sitt eget förslag, Karolinastaden som de själva har tagit fram som ett alternativ till utformning av Hagastaden. Förslaget utarbetades för några år sedan.

Från Alliansen sida lyfta vi fram dagvattenhanteringen, gång- och cykeltrafiken och att det är viktigt att staden redan i detta skede måste planera för kommunal service som förskolor, skolor och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet.  I ett särskilt yttrande lyfte Folkpartiet frågan om att det måste planeras för en fullstor sporthall på Solnasidan av Hagastaden.

Det finns säkert saker som kommer att ändras på efter samrådet men det känns ändå som de två städerna tar ett klart steg framåt. Vi skapar en modern stadsdel som ändock hämtar mycket inspiration från den tiden då vi byggde stenstaden.

Ännu ett läkemedelsbolag kommer till Solna. Johnson & Johnson flyttar till Ulriksdal

 

 

 

 

 

 

I går (17 september) beslutade stadsbyggnadsnämnden att bevilja bygglov för Johnson &  Johnssons nya huvudkontor intill pendeltågsstationen i den nya stadsdelen Ulriksdal.

Det nya kontorshuset utgör den första etappen av en bebyggelse som sträcker sig längs med järnvägen vid Ulriksdal. Huset får även funktionen att skydda bostäderna intill från järnvägsbuller. Byggnaden med lokaler i bottenvåningen är placerad i hörnet av det nya torget som bildas vid utgången från Ulriksdals pendeltågsstation.

Jag är väldigt glad att Johnson & Johnson etablerar sig i Ulriksdal. Det är ett välrenommerat läkemedelsbolag som är det första företag  som flyttar in i Ulriksdal på den sida som vetter mot Ulriksdals station och blir en viktig del av den kommande centrumdelen.

Företaget är ett av många läkemedelsbolag eller Life-Science-bolag som etablerar sig i Solna. Förutom de faktorer som normalt lockar många företag till Solna: läget, närhet till tunnelbana, pendeltåg och tvärspårvagn, Bromma flygplats och Arlanda, attraktiva miljöer, övernattningsmöjligheter, bra företagsklimat och en utvecklingsinriktad stad är det närheten till Karolinska institutet (KI) och Karolinska sjukhuset (KS) som drar. För bolaget har det också varit viktigt att samla verksamheterna, som i dag finns på fyra ställen till ett ställe, och flytta in i moderna lokaler.

I direkt närhet till KI har Biovitrum placerat sig och vid Haga Norra, Frösunda, Stora Blå vid Sundbybergs station och Hagalunds industriområde har Glaxo Smith Kline, Eli Lilly, Bayer, Maquet Critical Care, Cepheid, Respironics, Sanofi Pasteur MSD och Kancera för att nämna några av de företag som har etablerat sig i Solna de senaste åren. Redan i dag är Solna en viktig del av det Life Science kluster som finns i vår region mellan Strängnäs-Uppsala och där själva navet ligger i Solna, d v s KI och KS. Inom en radie av några km finns dessutom Stockholms universitet och KTH och andra läkemedelsbolag i våra grannkommuner. Detta kluster , Stockholm Life Solna Stockholm, har förutsättningar att ytterligare stärkas när Stockholm och Solna byggs ihop med den nya Hagastaden

Bilden visar Johnson & Johnsons huvudkontor i Ulriksdal. Illustration Scheiwiller Svensson arkitektkontor

Landstingets mark borde utnyttjas för att bygga personalbostäder

Landstingets behov av att rekrytera personal är väldigt stort. Och det är svårt att locka personer utanför Stockholmregionen. En anledning till detta är bristen på bostäder. Landstinget är samtidigt markägare till de sjukhus som finns i länet. Folkpartiet föreslår att Locum som förvaltar landstingets fastigheter får i uppdrag att inventera sjukhusområdena för att se om det är möjligt att komplettera med bostäder.

Ett intressant område är Östra KS, dvs de områden som blir över när Nya Karolinska Solna öppnar. Här finns det möjlighet att bygga bostäder och lokaler för vård, forskning och kommersiella kontor. Uppskattningsvis går det att bygga i alla fall 3000 nya bostäder trots att bl.a. Astrid Lindgrens sjukhus skall vara kvar. Att avsätta några hundra av dessa till personalbostäder skulle underlätta landstingets möjligheter att rekrytera personal och samtidigt ge området bostäder med olika upplåtelseformer.

I morse sände ABC-Nytt ett inslag där Landstingsrådet Anna Starbrink(FP) och jag intervjuvades.