Donald Trump skadar demokratin med sina utspel om riggat val

Årets presidentval är det smutsigast i USAs historia. I stället för att diskutera vilken politik de olika kandidaterna vill genomföra handlar mycket om personangrepp. Och det är framförallt Donald Trump som ideligen tillgriper personliga påhopp på Hillery Clinton.

Att Trump för fram en mängd osanningar förvånar i dag ingen. Men det som är mycket olyckligt är att Trump vid upprepade tillfällen påstår att valet är riggat och att han bara kommer att acceptera valresultatet om han själv vinner som han sa på ett valmöte i veckan. Om han förlorar, och mycket talar för det i dag, vilka krafter släpps då loss i USA. USA har som många andra västliga demokratier en tradition av fredliga maktskiften.

Att Trump har kommit så långt som att bli  republikanernas presidentkandidat är i sig en sensation. De flesta av oss beteckningar Trump som en vildhjärna med bisarra idéer och som förolämpar olika väljargrupper som kvinnor, färgade, latinos och inte minst sin motkandidat Hillary Clinton. Han tycks tappa i förtroende hos många väljare men har ändå en stor och mycket hängiven supporterskara som stöttar honom oavsett vilka grodor som kommer ur hans mun.

Detta kan bli ett stort problem. Hur kommer dessa väljare att agera när deras ledare under lång tid sagt att valet är riggat och så förlorar han. Han kanske inte ens kommer att erkänna att han har förlorat och acceptera valresultatet.

Mycket talar för att att USA kommer att bli ett mycket delat land med ännu större motsättningar än i dag. Och detta i en tid då EU ärsvagt. Brexitomröstningen ledde till att britterna kommer att lämna EU. I många länder som Frankrike och Tyskland vinner de populistiska och främlingsfientliga partierna framgång. Polen och Ungern styrs av starkt konservativa och nationalistiska regeringar. Till detta skall lägga de auktoritära regimerna i Turkiet, Ryssland och Filippinerna.

När USA behövs som mest finns det en risk för att Trump vinner och det skulle skapa ett inåtvänt USA som kanske inte ens fullföljer sina åtaganden enligt NATOs regler. Med en impulsiv ledare som skulle kunna hitta på både det ena och det andra.

Vi får innerligen hoppas att Hillery Clinton vinner valet den 8 november.

I USA kan Hillery Clinton bli president. I Sverige hade hon blivit nämndeman

Många presidentkandidater i USA har under de senaste decennierna uppnått pensionsåldern som vi har i Sverige. Ja, vissa har även passerat de 70. Nu ger sig Hillary Clinton 67 år ut i en kampanj för att bli nominerad som Demokraternas presidentkandidat. Hon har stora chanser att vinna den kampen. Om hon blir president är betydligt svårare att sia om.

I många länder är ålder och erfarenhet inget hinder. USA, Italien och Japan är exempel på detta. I Sverige däremot är hög ålder ingen merit. Och då talar jag inte om 65+. Jag talar om att har du passerat några år efter de 40 ligger du betydligt sämre till på arbetsmarknaden. Tyvärr så har jag i mitt yrkesliv träffat på personer som ratats pga ålder även om de har gedigen erfarenhet och kompetens.

Riksdagen skall ju representera det svenska folket med tanke på bakgrund. Det gör det knappast. Speciellt inte med tanke på ålder. Det var bara några få personer över 65 år som blev invalda i Sveriges riksdag 2014. Ett lysande undantag var Barbro Westerholm(FP) som nu har passerat de 80. Mycket märkligt med tanke på att pensioner, omvårdnad, bostäder för äldre och sjukvård kommer att vara stora frågor i framtiden. Även om en del av dessa frågor har kommunerna och landstinget som huvudman har det ju knappast avhållit rikspolitikerna att engagera sig i de dessa frågor.

De äldres kunskaper behövs. Inom många yrken är det just erfarenhet som behövs. Vem vill inte bli behandlad av en kunnig och erfaren läkare, få råd av en en advokat med mångårig erfarenhet eller en revisor som verkligen kan frågorna.

En vanföreställning är att de äldre snabbt skall gå i pension för att släppa fram de yngre. Det finns ingen given mängd arbete som skall delas ut. De äldre som jobbar kan öka sin efterfrågan på produkter och tjänster som de annars inte hade haft råd med.

Egentligen är en fix pensionsålder en kvarleva från industrialismens genombrott. Innan dess fanns det ingen fast pensionsålder. Den var en välgärning att den allmänna pensionsåldern infördes 1913 men i dag borde flexibilitet var ledordet. Vissa vill gå i pension vid 62 men jag känner många personer som har passerat de sjuttio som jobbar på som inget har hänt. För 100 år sedan fick man en krycka när man fyllde 50 år. I dag är det många 70 åringar som springer Maraton, vandrar i fjällen  eller gör ett bra dagsverke på jobbet. 70 år är i dag ingen hög ålder. Och dessutom behöver de jobba. För 20 år sedan sa man att de som gick i pension skulle få 70 procent i pension. Nu närmar vi oss 50 procent.

Vi borde ta vara på de äldre inom arbetslivet och politiken. Inte bara tycka att de äldre är bra för att jobba i bostadsrättsföreningarnao och hembygdsföreningarna eller bli nämndeman för att få yrkesverksamma kan kombinera arbete och nämndemannaskap. Eller hoppa in när barnbarnen blir sjuka.

För övrigt hoppas jag att Hillary Clinton blir Demokraternas presidentkandidat och att hon blir USAs president. Det skulle vara bra för USA och Världen och även för kvinnorna runt om i Världen.