Storbritanniens utträde ur EU ger Stockholmsområdet chansen att locka över företag

Storbritannien beslutade dagen före midsommar att gå ur Europeiska unionen. Villkoren för detta är ännu oklara men redan nu aviserar företag att de planerar att lägga verksamheten i något EU land för att med säkerhet vara en del av EUs inre marknad. Det är framför allt bankväsendet som har börjat planera för att flytta och börjat  aktivera sina beredskapsplaner . Enligt Dagens industri kan mellan 50.000-70.000 jobb flytta från London till andra städer i Europa. Frankfurt, Paris och Madrid nämns som orter som bankerna kan flytta till.

Stockholm har försökt att utvecklas till ett finansiellt centrum. Det dåvarande finansborgarrådet Annika Billström jobbade hårt för att bankväsendet skulle förlägga sina huvudkontor i Värtahamnen. Det blev inte så mycket av detta.

Stockholm lär inte ha så stora chanser att locka över banker och finansinstitut från London. Frankfurt med flera länder lär bli för övermäktiga konkurrenter då de redan är starka finansiella centrum.

Däremot borde Stockholm kunna bli intressant för företag inom Life Science och IT-sektorn där Stockholmsområdet redan i dag har en stark position med ledande universitet- och högskolor och intressanta företag. Stockholm har här stora konkurrensfördelar förutom forskning och intressanta företag. Det finns två starka kluster i regionen. Kista för IT i vid bemärkelse och Karolinska med sjukhuset och institutet som kommer att bli en viktig del av Hagastaden beläget i Solna/Stockholm. Befolkningen är välutbildad, mycket goda kunskaper i engelska, tryggt och säkert land och lönekostnaderna för högutbildad personal är konkurrenskraftiga.

Läs mer: DI – tusentals bankjobb försvinner från London.

Bygg Nobelcenter i Hagastaden i stället för på Blasieholmen

 

Diskussionerna har under en lägre tid gått höga när det gäller byggandet av Nobelcenter på Blasieholmen. Och det är inte så konstigt. Det är en mycket stor byggnad i förhållande till platsen och en förutsättning är att Tullhuset och hamnmagasinen rivs, byggnader som är de sista av sitt slag i Stockholms hamn. Det nya Nobelcenter innebär även stora problem för skårgårdstrafiken som mister kajer och verkstadslokaler för fartygen.

Det är ingen liten byggnad som skall placeras där. Den ska ersätta Stockholms konserthus som lokal för prisutdelningsceremoni, samt Nobelmuseet i Gamla stan. Den ska även innehålla rum för utställningar, möten och evenemang samt bibliotek, restaurang och butiker. Och butikerna är ju inte  nödvändiga för verksamheten.

Någon historisk koppling finns inte till platsen förutom att Nobelpristagarna brukar bo på det närbelägna Grand Hotell.

En betydligt bättre koppling finns till Hagastaden i Solna/Stockholm. Där förbereds och presenteras Nobelpriset i medicin och fysiologi  och i närheten finns de flesta av de institutioner som delar ut de övriga nobelpriserna. Där finns också de  institutioner som skulle kunna berika Nobelcenter med sin vetenskapliga inriktning.

Här finns möjligheter att skapa en intressant byggnad som passar in i sitt sammanhang och en storskalig miljö. Här kan Nobelcenter bli en märkesbyggnad och inte som på Blasieholmen en främmande arkitektonisk fågel Byggnaden kan anpassas till omgivningen och bli en viktig kugge i områdets utveckling. Med den nya gula tunnelbanelinjen blir kommunikationerna utomordentliga och med närheten till Hagaparken/Nationalstadsparken kan ett besök kombineras med ett besök i parken.

Liberalerna i Stockholm anser att huset skall placeras på en annan plats om det skall bli så stort som  i förslaget.

Montage: David Chipperfield Architects Gmbh

Hagastaden går ut på samråd

På byggnadsnämndens sammanträde i går beslutade nämnden att skicka förlaget för program på Norra Hagastaden på samråd. Samrådet avser de delar som ligger inom Solna stads del av Hagastaden. Det är ett stort område som innefattar 3000 nya bostäder på Solna sidan och 100 000 kvm BTA kontor och andra verksamhetslokaler. Samrådet kommer formellt att skickas ut i slutet av september.

Det är på många sätt ett viktigt samråd. Stort område, många nya kontor och verksamheter, två städer byggs samman och det är på många sätt ett dynamiskt område med närheten till Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset , Stockholms innerstad, Solnas andra utbyggnadsområden och Nationalstadsparken.

Det som kommer att skapas är en blandad bebyggelse meden  tät stadsstruktur som ger förutsättningar för ett rikt stadsliv. Men även grönskan finns i närheten genom Sjukhusparken och Eugeniaparken och nationalstadsparken.

Från institutionsområde och trafikplats till en tät stadsstruktur

Omvandlingen från ett institutionsområde och en trafikplats till en tät och integrerad del av staden innebär en rad förändringar som i sig både främjar en mer hållbar livsstil och ger mer hållbara byggda stadsmiljöer. För att kunna fullfölja omvandlingen och samtidigt bibehålla befintliga kvaliteter behövs en medveten strategi. I programmet har därför fem stadsbyggnadsstrategier pekats ut som ska utgöra stöd för fortsatt planering i området. De är vägledande för hur stadsdelen skall utformas och är gemensamma för Solna och Stockholm. De fem strategierna är

Sammankopplad stad

Sammankopplad stad Solna och Stockholm byggs samman för att stärka sambandet mellan de två städerna. Genom att koppla samman en sekvens av stråk och platser skapas en sammanhängande stadsbyggd utan synlig kommungräns. När barriärer till omgivningen bryts ökar möjligheterna att mötas, och att ta sig till och från boende, arbete, och rekreation med mera, på ett hållbart sätt. Det upplevda avståndet, mellan Solna och Stockholm, och mellan den täta staden och Nationalstadsparken, minskar.

Staden möter Nationalstadsparken

Staden möter Nationalstadsparken Solna och Stockholm får tillgång till Nationalstadsparkens gröna och rekreativa värden genom tydliga entréer och kopplingar till och från parken, vilket gynnar både stad och park. Parken utgör en ovärderlig tillgång för angränsande stadsdel och stad som helhet. En god tillgång till park och natur, där människor kan mötas och hämta kraft, är en förutsättning för ett rikt och hälsosamt stadsliv.

Gemensam stadsfront

Den täta stadsbebyggelsen i Stockholms innerstad växer samman med det tidigare institutionsområdet kring Karolinska sjukhuset och skapar en ny gemensam stadsfront mot norr. Mötet mellan stad och omgivande parkrum definieras genom en karaktärsfull och tydlig front med en tät bebyggelse. Ljus och rymd samt god orienterbarhet skapas genom att gatunätet avslutas med fria siktlinjer ut mot de omgivande landskapsrummen. Tydliga entréer i stadsfronten markerar mötet mellan staden och parken. Bebyggelsen ges en varierad höjdskala med en genomsnittshöjd på 8-9 våningsplan.

Tät blandstad

En tät blandad bebyggelse med mångsidigt innehåll är en förutsättning för ett rikt stadsliv. Genom att ge förutsättningar för en blandning av bostäder, arbetsplatser, service med mera skapas förutsättningar för möten och en stad som lever över hela dygnet. Förutsättningar för ett urbant liv skapas genom att planera för offentliga platser där stadsliv möts, korsas, eller stannar upp. Längs dessa stråk blir förutsättningarna goda för ett samspel mellan stadslivet på gatan och byggnadernas bottenvåningar.

Robust stadsstruktur

Områdets långa utbyggnadstid ses som en möjlighet som bidrar till en föränderlig och levande stadsdel. Kvartersstadens generalitet med en tydlig och robust struktur skapar ett ramverk med tydliga skillnader mellan privat och offentligt och en inbyggd möjlighet till förändringar över tid. Gatorna dimensioneras med generösa mått som klarar förändringar över tid. När kvartersstadens generalitet, med i huvudsak slutna kvarter, möter det befintliga institutionsområdets topografi, rumsligheter, vegetation och befintliga byggnader möjliggörs en variationsrik miljö. Ny bebyggelse adderas samtidigt som befintlig bebyggelse förändras. Blandningen av ny och äldre bebyggelse ger förutsättningar för ett mångsidigt innehåll. Stadsdelen får en egen karaktär och den nuvarande arkitektoniska mångfalden blir en tillgång för en varierad stadsmiljö.

Nämndens synpunkter

Det fanns en bred uppslutning i nämnden för förslaget. Inget parti hade något annat yrkande även om Vänsterpartiet hänvisade till sitt eget förslag, Karolinastaden som de själva har tagit fram som ett alternativ till utformning av Hagastaden. Förslaget utarbetades för några år sedan.

Från Alliansen sida lyfta vi fram dagvattenhanteringen, gång- och cykeltrafiken och att det är viktigt att staden redan i detta skede måste planera för kommunal service som förskolor, skolor och anläggningar för idrott och annan fritidsverksamhet.  I ett särskilt yttrande lyfte Folkpartiet frågan om att det måste planeras för en fullstor sporthall på Solnasidan av Hagastaden.

Det finns säkert saker som kommer att ändras på efter samrådet men det känns ändå som de två städerna tar ett klart steg framåt. Vi skapar en modern stadsdel som ändock hämtar mycket inspiration från den tiden då vi byggde stenstaden.

Två tredjedelar av Solnas andel för gula linjen är redan finansierad

I förra veckan meddelade Akademiska hus att de går in med 40 miljoner för att finansiera utbyggnaden av tunnelbanan  mellan Odenplan och Arenastaden Akademiska hus är den fjärde externa finansiären av den kommande gula linjen. Därmed är Solnas investering på 600 miljoner kronor finansierad med två tredjedelar. Hittills har nu fyra fastighetsägare gått in med bidrag till finansieringen:

• Stockholms läns landsting: 250 miljoner kronor.
• Fabege: 100 miljoner kronor.
• Diligentia:10 miljoner kronor.
• Akademiska hus: 40 miljoner kronor.

Staden har gjort ett bra arbete med att få in pengar från de fastighetsägare som drar nytta av tunnelbanedragningen. Det kommer att byggas mer längs sträckningen och därför kommer fler fastighetsägare att bidra med pengar. När uppgörelsen om tunnelbanan presenterades var oppositionen i Solna tveksamma till uppläggningen och förmågan att dra in externa pengar till projektet. På den punkten hade de fel. Solna har redan fått in två tredjedelar av den summa som ligger på Solna stad och då är det flera år till byggstart.

6000 hyresrätter kan byggas i Solna, 1420 på G nu!

DN skrev i förra veckan om antalet hyresrätter som har byggts de senaste åren. De skrev dock inte om hur planerna ser ut i olika kommuner. Jag tänkte därför lite kort beskriva vad som nyligen har byggts och vad som är på gång. Min bedömning är att det går att bygga minst 6000 nya hyresrätter fram till 2030. Och då är detta lågt räknat. Och för närvarande är 1420 lägenheter på gång i olika skeden.

För något år sedan stod fastighetsbolaget Wåhlins 110 nya hyresrätter i ett ombildat kontorshus klart. De bygger nu ytterligare 143 nya hyresrätter på Görans Perssons väg. Båda projekten ligger i Huvudsta.

I  byggnation, planuppdrag eller lagakraftvunna detaljplaner finns ytterligare 1420 hyresrätter.

* 141 hyresrätter byggs på Göran Perssons väg i Huvudsta

* 200 nya studentbostäder i Huvudsta. Bygglov inom kort

* 400 forskar- och  studentbostäder i Fogdevreten. Plan ska snart antas.

* 7o trygghetsboenden i Huvudsta. Planuppdrag

* 70 hyresrätter i Bilia, Stora Frösunda. Haga Norra, Lagakraftvunnen detaljplan

* 160 hyresrätter i Ballongberget, Frösunda. Planuppdrag

* 40 hyresrätter i Sfären, Bergshamra. Planuppdrag.

* 250 hyresrätter i Råsunda. Planuppdrag

* 80 hyresrätter i Bagartorp. Planuppdrag

Till detta tillkommer ett mindre antal lägenheter i olika bostadsrättsprojekt.

På sikt bedömer jag att det är möjligt att bygga ytterligare minst 4500 hyresrätter i bl a Hagastaden, Bergshamra, Hagalund, Huvudsta. I Hagastaden kommer det att byggas många bostäder och såväl Bergshamrastrategin och Hagalundstrategin visar det att det är möjligt och även önskvärt att komplettera med fler bostäder för att upprätthålla kommersiell och kommunalservice.

Fotot visar kv Rödlöken, Wåhlins nya fastigheter på Göran Perssons väg.

Läs även mina blogginlägg om nya trygghetsbostäder i Huvudsta, Signalisten bygger nya lägenheter i Råsunda och Bagartorp, 141 nya hyresrätter i Huvudsta. 

 

Tänk vad bra om Solnavägen blev en vanlig stadsgata med bostadshus och trädplaneringar

Solnavägen mellan Solna Centrum och Hagastaden är i dag en storskalig väg med karaktär av stadsmotorväg, Sedan början av 2000-talet. i samband med planeringen av Solna Cityprojektet presenterades de första tankarna om att omgestalta Solnavägen till en stadsgata där biltrafiken nedprioriteras till förmån för gående och  cyklar samt en grönare stadsmiljö med trädplaneringar och lugnare trafikrytm.

Solnavägen upplevs i dag som ödslig och otrygg särskilt vid undergången av järnvägsspåren för tågen till Uppsala, Dalarna och Norrland. Vägen skapar en barriär mellan olika delar av Solna.

Tanken är att smalna av Solnavägen, införa kantstensparkering för bilar och separata gång- och cykelbanor samt trädplaneringar som ramar in gaturummet på båda sidor. Jag tycker dessutom att det är viktigt att vi skapar en separering mellan fotgängare och cyklister som man har exempelvis i Danmark för att skapa ökad trygghet.  Förslaget innebär möjligheter att bygga bostäder som har mycket nära till service och kollektivtrafik. Vi binder dessutom ihop Solna Centrum med Hagalunds industriområde och Hagastaden och kan bygga bort de delar av vägen som  upplevs som  ingenmansland.

Det finns nu möjligheter att fortsätta planeringen av Solna Cityprojektet som först inleddes med de nya husen i Charlottenburg, på Råsunda fotbollsstadion och den nya tvärbanan mellan Alvik och Solna station.

Stadsbyggnadsnämnden i Solna kommer under hösten att börja arbetet med att omgestalta Solnavägen och först därefter  kommer ett förslag att gå ut på samråd.

 

 

Ny gul tunnelbanelinje skapar nya resmönster

KTH-studenten Emeric Djoko presenterade i veckan ett förslag på en ny tunnelbanelinje – den gula linjen – från Danderyd via Solna, Odenplan, Fridhemsplan, Liljeholmen och så vidare till Älvsjö. Det är i hans examensarbetet på masternivå han har undersökt vilka möjligheter en sådan ny sträckning skulle ge. Det påminner till vissa delar om förslag som har presenterats av olika partier men har en del fördelar gentemot dessa.

Fördelarna med en ny gul linje är att den kan avlasta centralen och skapa ny resmönster genom bla nya bytestpunkter och resvägar. En stor fördel är att antalet byten vid T-centralen år 2030 minskar med 12.000 personer från 52.000 byten till 40.000 mellan 7.30-8.30 på morgonen. Och även antalet resande på den röda linjen mellan Slussen och Gamla stan minskar från 16.000-12.000 personer.

Fördelarna för Solna och andra delar av Nordostsektorn är att det kommer att bli betydligt smidigare att ta sig till de stora arbetsplatsområdena vid Järva krog, Frösunda, Arenastaden och Hagastaden med den nya linjen. Väldigt många som jobbar i Solna bor i  Nordostsektorn, en sektor som har en dålig kollektivtrafik och en stor andel av de anställda tar därför bilen till jobbet. Det finns även en stor fördel med förslaget då det innebär hållplatser i Bergshamra, Järva korg, Arenastaden, Hagastaden, Odenplan och Fridhemsplan. Det gör att det blir lättare att ta sig från Solnas olika delar och det skapas bra bytespunkter i Bergshamra, Arenastaden, Odenplan och Fridhemsplan där det går att byta till någon av de andra tre linjerna samt pendeltåg. Det skapas även två nya bytespunkter söder om stan – Liljeholmen och Älvsjö.

Jag saknar dock förlängning från Mörby centrum mot Arninge. Den är viktig för att skapa bättre kollektivtrafik inom Nordostsektorn och öka kollektivresandet i den delen av länet.

 

Läs mer om Emeric Djokos förslag.

Tunnelbana till Arenastaden är ett stort och oväntat lyft för Solna

På kvällens sammanträde med kommunstyrelsen behandlades ett mycket viktigt ärende som kommer att påverka Solnas utveckling mycket positivt. Det var överenskommelsen mellan staten, landstinget och fyra kommuner Solna, Stockholm, Nacka och Järfälla om utbyggnad av tunnelbanan och ökat bostadsbyggande enligt 2013 års Stockholmsförhandling. Kommunstyrelsen behandlade även Stockholms läns bidrag till Solna för byggandet av grenen Odenplan-Arenastaden. Det formella beslutet tas av kommunfullmäktige i februari.

Under lång tid har Solna drivit att en tunnelbanelinje skall byggas från Odenplan till Arenastaden. Många intressenter, fastighetsägarna i Hagastaden, Handelskammaren och KI/KS drev frågan om tunnelbana till Hagastaden. Men det vara bara Solna som drev att linjen direkt skulle dras till Arenastaden. Inga pengar fanns avsatta. Men i juni 2013 vände det. Länsstyrelsen avsatte pengar för en tunnelbana till Hagastaden. Genom ett mycket framgångsrikt informations- och förhandlingsarbete från Solnas sida kunde vi visa statens trafikförhandlare att en tunnelbanelinje från Odenplan till Arenastaden skulle ge ett stort trafikantunderlag och många nya bostäder.

När förhandlingarna startade var Solna knappt med på kartan. Alla talade om en utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och Täby. Och kanske det kunde bli en liten skyttel till Hagastaden. Men Solna kunde leverera det som trafikförhandlingarna ville ha: många resande, pengar och ett omfattande bostadsbyggande. I media har ett antal trafikforskare konstaterat att en tunnelbanelinje mellan Odenplan och Arenastaden skulle ge många resenärer och därför bli samhällsekonomiskt lönsam. Den omfattande bebyggelse som planeras i Solna längs sträckan Hagastaden, Arenastaden med Mall of Scandinavia och Friends Arena ger ett mycket bra trafikantunderlag. Jag vågar påstå att utan Mallet och Friends Arena hade vi aldrig fått någon tunnelbana till Arenastaden. Vi var även beredda att bygga 4500 bostäder längs linjen och det kommer vi att uppfylla mer än väl. Solna var också berett att betala 600 miljoner kronor (av den totala kostnaden på 4,1 miljarder) varav landstinget redan nu bidrar med 250 miljoner kronor för exploateringen av Östra Karolinska. Och successivt kommer alla som vill bygga längs linjedragningen få bidra till tunnelbanans utbyggnad. Det är väl känt att den fastighetsägare som får en tunnelbana i närheten av oexploaterad mark får en inte oväsentlig markvärdesstegring.

I bilaga 2, paragraf 2:1 ger parterna möjlighet att bygga en station mellan Hagastaden och Arenastaden. En station vid Hagalunds industriområde anser jag är en bra placering av en ny station då detta skulle underlätta områdets utveckling på ett positivt sätt. En annan viktig passus är att denna nya linje även kan ge genomgående trafik till/från Arenan om den inte negativt påverkar nuvarande Gröna linjen. I klartext. Det går att köra tåg direkt från Hagastaden till T-centralen om detta inte påverkar Gröna linjen negativt.

De kommuner som inte var bredda att bidra med pengar och ett omfattande bostadsbyggande fick helt enkelt ingen utbyggnad av tunnelbanan. Så ser verkligheten ut.

Och det känns bra att ”vår och Stockholms” tunnelbanelinje byggs först av alla linjer och skall vara klar 2020 till Hagastaden och 2022 till Arenastaden. Det kommer att bli ett jättelyft för Solna. Äntligen spårbunden trafik till Karolinska. Solna station kommer bli en mycket intressant knytpunkt för kollektivtrafik. Och vilket lyft för Friends Arena. Och kanske det kan bli en fortsättning till Frösunda-Bergshamra-Mörby-Täby och Arninge. Men det blir en ny förhandling för att hantera detta.

Nu kan BIOMEDICUM byggas – ett världsledande forskningscenter

 På sitt sista sammanträde för året bevilja stadsbyggnadsnämnden bygglov för det nya forskningscentrumet BIOMEDICUM i Karolinska/Hagastaden. Det är ett mycket stor byggnad omfattande 64762 kvm bruttoarena och där kommer 1700 personer att arbeta.

BIOMEDICUM en toppmodern anläggning särskilt utvecklad för experimentell medicinsk forskning. Det nya forskningslaboratoriet,   ger både mer forskningsyta och nya möjligheter att använda gemensam infrastruktur. Den experimentella forskningen på Karolinska Institutet växer och behovet av större laboratoriekapacitet och modernare lokaler på Campus Solna är stort.

Här skapas unika möjligheter till gränsöverskridande forskning när experimentell forskning från olika vetenskapliga discipliner samlas under ett tak. Det planeras för många mötesplatser och en kärna av gemensamma faciliteter, vilket gör att dyrbar utrustning kan utnyttjas effektivt av många.

De institutioner vid Karolinska Institutet som flyttar in i BIOMEDICUM är:

• Institutionen för cell- och molekylärbiologi
• Institutionen för fysiologi och farmakologi
• Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
• Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik
• Institutionen för neurovetenskap

Biomedicum byggs i östra utkanten av Campus Solna, mellan Aula Medica och Widerströmska huset och i anslutning till det framväxande universitetssjukhuset på andra sidan Solnavägen.

Målsättningen är att öka förutsättningarna för god forskning inom det medicinska området. BIOMEDICUM är väldigt viktigt för att Stockholmsregionen kan utvecklas inom Life Science och att Stockholm Life kan bli en ledande Life Science region i Världen. BIOMEDICUM kommer att ytterligare stärka det medicinska kluster som finns och utvecklas i Solna. Karolinska institutet, NKS (Nya Karolinska Solna) och alla de företag som etablerar sig i Solna för att ligga i närheten innebär stora fördelar för Solnas möjligheter att bli ett centrum i Sverige och övriga Världen inom Life Science.

Läs mer på min blogg om Aula Medica

Den spektakulära Aula Medica invigdes på Karolinska institutet

Aula Medica invigs

I fredags invigdes Karolinska institutets (KI) nya aula – Aula Medica. Nu är den på plats tolv år efter den första arkitekttävlingen. Det är en mäktig skapelse.  Dess speciella formspråk, den svängda byggnaden med sina 6000 triangelformade glasrutor i sex kulörer som lutar sig ut mot Solnavägen  gör den till en av Sveriges mest intressanta byggnader. Det visar att en byggnad inte nödvändigtvis behöver vara hög för att bli intressant. Och det finns en kraftfull symbolik i byggnaden. Såväl Karolinska sjukhuset som Karolinska institutet är i huvudsak byggt i rött tegel. Så är inte denna byggnad. Genom sitt annorlunda formspråk, placering och Akademiska stråket mellan sjukhuset och KI visar den att den binder ihop två delar till en enhet. Trots att byggnaden är placerad på ett litet område mellan det kommande Biomedicum och Gammelgården kommer den att bli en tydlig siluett framförallt från Stockholmssidan.

Den yttre sidan är spektakulär. Men husets inre är harmoniskt och skapar ro i skälen. Mycket stilfullt och vackert utformat i all sin enkelhet. Väl tilltagna utrymmen för samvaro utanför själva Aularummet.

Aulan är magnifik. Vilken skapelse. Med plats för 1000 personer, en väl tilltagen scen vilket möjliggör breda användningsområden. Gångar och ”sidoscener” lite här och där gjorde att själva invigningen kunde ges en speciell inramning med musik och underhållning från oväntade platser även utanför huvudscenen. En stor flygel som kommer fram från intet, Luftakrobatik från scenens tak och Sofia Vokalensemble som utnyttjade Aulans alla gångar och ”sidoscener” till oväntade intåg.

Med den nya Aulan får KI väsentligt bättre möjligheter att arrangera vetenskapliga symposier, större föreläsningar och andra mer publika evenemang på hemmaplan. Utan tvekan kan miljön bidra till nytänkande, här kan helt nya idéer födas.

För KI betyder givetvis det här mycket. KI är Sveriges enda medicinska universitet, med den i särklass största akademiska biomedicinska verksamheten. KI är ett internationellt framgångsrikt och högt rankat universitet. Och givetvis ger Aulan nya möjligheter inte bara för KI utanför hela Stockholmsregionen och Sverige.

Aulans utformning och akustik borde ge oanade möjligheter. Med sina 1000 sittplatser, väl tilltagna utrymmen utanför Aulan, serveringsmöjligheter och sin geografiska placering i mitten av den nya stadsdelen Hagastaden kan den säkert användas till arrangemang även utanför den akademiska världen. Frågan är om inte Solna har fått en konsertlokal väl i klass med Berwaldhallen och Konserthuset. Jag hoppas att Karolinska institutet ser möjligheterna.

Den nedre bilden visar Karl Dyall och Rennie Mirro under kvällens invigning.

Arkitekt för Aula Medica är Gert Wingårdh. Formgivaren Ingegerd Råman har gjort konstverket Falling water 10.6 and 95 light cones för Aula Medica, ett elektroniskt vattenfall som täcker 40 kvadratmeter av väggen i foajén.

Vill du se fler intressanta bilder på Aula Medica läs då reportaget i Fastighetsvärlden.

Foto: Anne-Lie Elfvén