Gasbilen är ett miljövänligt alternativ som borde få en renässans och ett alternativ till elbilen

Det är inte lätt attt vara bilägare och välja rätt bränsle. För några år sedan var det E 85 som gällde. Därefter var det dieselbilar som var miljövänliga och som stod på politikernas topplista. Nu är det elbilen som alla skall ha trots en eftersatt laddstruktur. Ett bra miljöalternativ som lite har glömts bort är de bilar som går på fordonsgas. Detta uppmärksammar DN den 1 februari i år. En anledning till att inte gasbilden blev en stor framgång var att tillgången på gas i framförallt Mälardalen, som inte hade tillgång till naturgas, var alldeles för liten. Detta ledde till att tankstationerna från och till inte hade någon gas att sälja. Och gasbilen blev inte attraktivt alternativ.

Nu är situationen annorlunda. De stora reningsverken tillverkar i dag mycket biogas som kan uppgraderas till fordonsgas och det stora flertalet kommuner samlar in matavfall som kan bli fordonsgas. Till detta kommer restprodukter från jord- och skogsbruk.

Gasbilen har många fördelar. Man slipper kostnaderna för laddinfrastruktur i bostaden eller sommarstugan. Den är billigare än en elbil och går snabbt att tanka jämfört med en elbil. I det större perspektivet kan kostnaderna för att förstärka elledningarna till bostadsområden minskas.

Och bränslet finns redan i form av gas från avloppsvatten, matavfall och restprodukter från jord- och skogsbruket. Och fordonsgas är en miljöeffektiv åtgärd. Gasbilen kan få en renässans som ett miljövänligt alternativ.

Läs mer om gasbilen i DN.

Vilket bränsle är rätt för bilen? Politikens ryckighet ökar osäkerheten

Förra året slog nybilsförsäljningen i taket. Den goda ekonomin gör att många anser sig ha råd med en ny bil. Men det är knappast lätt att vara köpare av bil i dag. För den stora frågan är vilket bränsle bilden skall köras på. Och politiken gör det inte lättare med alla snabba kast om vad som är bra bränsle.

Ett tag var etanol E 85 det populära bränslet som alla skulle köra sin bil på. Men oftast var det en kombinerad bensin/etanolbil som man köpte för det var inledningsvis ekonomiskt fördelaktigt men man tjänade inget ekonomiskt på att tanka etanol så det blev en bensinbil med ekonomiska statliga subventioner,

Så kom bilen som gick på fordonsgas. Miljövänligt till tusen, men i varje fall iMälardalen var tankställena för få och många gånger var fordonsgasen slut. Det blev ingen succé förutom stadstrafikens bussar.

Den sk pumplagen som tillkom 2005 krävde att varje tankställe skulle ha minst ett förnybart bränsle. Ett miljöpartistiskt initiativ som fick förödande konsekvenser för den svenska landsbygden. Många mindre mackar klarade inte av att göra de investeringar som behövdes. Macken las ner och då försvann kiosken, utlämningen för apoteket och systembolaget och paketen. Det är tufft att bedriva mackverksamhet på landsbygden så försvinner en del så bär det sig inte och allt läggs ner.

För några år sedan, till bara för något år sedan var diesel bränslet som var lösningen på utsläppen. Sen kom det några larmrapporter som visade att bränslet inte var så miljövänligt och nu har bränslet kommit i strykklass.

Men elbilar då? Är inte de bra. Jo, elbilar har säkert möjlighet att bli framgångsrika på sikt. Men kritik har riktats mot de miljöovänliga batterierna och elinfrastrukturen är alldeles för dåligt utbyggd. Många saknar möjlighet att ladda i bostaden eller på jobbet och antalet ”tankmöjligheter” vid bensinsstationer, restauranter, köpcentrum och på allmän parkering är fortfarande för litet även om det pågår en snabb utbyggnad i många bostadsrättsföreningar och på andra ställen.

Och vad som är en miljöbil i dag är kanske inte det om två år.

Ja, inte är det lätt för den som vill köpa bil i dag. Och politiken har inte gjort det lättare. Snarare försvårat det med sin kortsiktighet och ryckighet.

 

Käppalaverket renar inte bara avloppsvatten utan levererar även energi

Käppalaverket renar 11 kommuners avloppsvatten. 2013 var första året som Käppalaverket levererade mer energi än vad verket förbrukade.

Käppalaförbundet utvinner biogas ur det slam som bildas i reningsprocessen sedan ca 4 år tillbaka. Biogasen förädlas till fordonsgas som används som bränsle i SLs bussar. Totalt levererades 3,9 miljoner kubikmeter gas (38,5 GWh) vilket  är en ökning sedan 2012 då 3,6 miljoner kubikmeter gas producerades. Dessutom levererade Käppalaverket 0,4 GWh fjärrvärme från gas och 3,6 GWh fjärrvärme från avloppsvatten. Energiförbrukning var 457 kubikmeter olja motsvarande 4,5 GWh och elenergi 35,1 GWh. Det innebär att produktionen översteg energiförbrukningen med 3 GWh energi.

Och det finns möjligheter att bli en större nettoproducent av energi om oljan avvecklas och avloppsvattnets värme tas om hand.

Gasen används inte för uppvärmning av den egna verksamheten(uppvärmning av varmvatten och värme i lokaler ovan mark) utan till det används eldningsolja. Under 2013 skulle en värmepump tagits i bruk men har av olika anledningar försenats. Projektet är nu på gång och när det är klart kan eldningsoljan fasas ut. Projektet är viktigt då användandet av eldningsolja inte ligger i linje med Käppalaförbundets miljöpolicy.

Det finns fler möjligheter för förbundet att ytterligare leverera mer energi. Det renade avloppsvattnet håller en genomsnittstemperatur på 14 grader Celsius. Med värmepumpteknik skulle det vara möjligt att ta tillvara denna värmeenergi, vilket hitintills bara gjorts i begränsad utsträckning. En förstudie genomfördes 2013 i samarbete med Fortum för att undersöka lönsamheten i att utvinna värme från det renade avloppsvattnet. Beslut om projektets fortsättning tas under 2014.

Det här är en intressant utveckling anser jag. Käppalaförbundets huvudverksamhet är att rena avloppsvatten men genom smarta lösningar utvinns även biogas ur slammet och fjärrvärme från avloppsvattnet. Såväl miljön som ekonomin tjänar på detta. Reningsverken i regionen har fått en viktig uppgift att producera biogas som omvandlas till fordonsgas. Utan reningsverken hade det inte varit möjligt för SL att köra sina bussar på fordonsgas. Det går hela tiden att hitta smarta lösningar för att göra miljön bättre och Käppalaförbundet är ett lysande exempel på detta.

Läs mer om Käppalaverkets satsning i mitt blogginlägg – Avloppsvatten blir fordonsgas – en tredubbel miljöåtgärd och om biogasens utveckling i Stockholmsregionen – Kraftsamling för biogasens utveckling i Stockholmsregionen.

Läs mer om Käppalaverkets biogasprojekt.

Om Käppalaförbundet

Käppalaförbundet renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner norr och öster om Stockholm. Reningen sker i Käppalaverket som är ett av världens mest effektiva avloppsreningsverk. Vi tar också tillvara på den näring och energi som finns i avloppsvattnet och återför slam och biogas till samhällets kretslopp.

Käppalaförbundet är ett kommunalförbund som består av elva medlemskommuner. Käppalaförbundet har som uppgift att ta hand om och rena medlemskommunernas avloppsvatten.

Följande kommuner är medlemmar i Käppalaförbundet: Danderyd, Lidingö, Nacka, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna och Värmdö. Solna är den största ”delägaren”.