Hur utformar vi framtidens Hagalund?

Ihelgen arrangerade föreningen ett Levande Hagalund en worksshop om Framtidens Hagalund.  Tanken var att spana framåt och se vilka förändringar som behöver göras i stadsdelen för att skapa en attraktiv stadsdel.

Ett 20-tal personer från ett Levande Hagalund, boende, föreningslivet och representanter från folkpartiet, moderaterna, centerpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet jobba några timmar i grupper för att gemensamt diskutera igenom vad som behöver göras.

Visst har stadsdelen en del problem men på lång sikt såg alla positivt på stadsdelens framtid. Den ligger centralt i regionen. Nära till bra kollektivtrafik och framförallt till Solna station med ett stort utbud av kollektivtrafik såsom pendeltåg, nu även till Arlanda och Uppsala, bussar och inom ett år får stadsdelen en snabbspårväg med hållplats nedanför ett av de blå husen. Hagalund kommer säkert att få ett lyft av Arenastaden, Friends Arena och förändringarna av Solna Centrum. Även närheten till Hagaparken är en stor fördel. Stadsdelen har bättre ekonomiska  förutsättningar än vad många tror visar undersökningar som har gjorts av byggbolag inför nybyggnationer i närheten. Det är snarare stadsdelens rykte som är det stora problemet. Ett rykte som många gånger inte stämmer med verkligheten.

Men det behöver göras en hel del både på både kort som lång sikt. På kort sikt behövs det en plats där de äldre ungdomarna kan vara. För många är inte Ungdomskaféet vid Skytteholms IP ett alternativ. Det behövs ett basutbud av service i stadsdelen som en bra livsmedelsbutik, snabbmatsrestaurant, tvätt/skrädderi, frisör, kiosk, postutlämning och  bra mötesplatser.

Det är även viktigt att området känns omhändertaget. Det behövs en bra snöröjning, gemensamma skötselplaner mellan de olika fastighetsägarna i området, de slitna idrottsytorna behöver rustas upp och det bör skapas naturliga gångstråk. Även förslag på stadsodling och solceller på tak kom upp under den gemensamma diskussionen.

På lång sikt såg alla för sig en förtätning av stadsdelen med ytterligare bostäder. Var förtätningen kan äga rum fanns det många förslag. Min egen uppfattning är att man särskilt skall titta på bebyggelsen vid själva Hagalundsgatan. En viktig sak är att förbättra förbindelserna till Solna station och många såg en en ny bebyggelse ner mot Solna station där en inomhusrulltrappa är en viktig del.

Jag tycker att det var en väldigt bra och givande  workshop under ledning av Boel Carlsson från ett Levande Hagalund. Alla försökte titta frammåt och det kom fram många konstruktiva idéer under eftermiddagen. Många av dessa går det  att arbeta vidare med. Det var också intressant at se att företrädarna för Föreningen Ett Levande Hagalund, boende och de politiska partierna, oavsett partifärg,  var rörande överens i de stora dragen om vad som behöver göras inför framtiden.

Min tanke är att vi inte alltför långt bort i tiden kan påbörja ett arbete med en förnyelse av stadsdelen. Ett sådant samarbete bör inledas med en bred dialog med de boende i Hagalund.

På bilden ovan syns bla Marianne Damström-Gereben(FP), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, Magnus Perrson(C), ledamot av stadsbyggnadsnämnden och Torsten Svenonius(M), vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden och bakom Iponekameran bloggaren själv.

‘

Nattvandrare i Hagalund

På fredagen var vi en grupp politiker från folkpartiet, moderaterna och socialdemokraterna, boende, fältassistenter, Ett levande Hagalund och föräldranätverket som nattvandrade tillsammans i Hagalund. Vi ville med detta visa vår närvaro, öka tryggheten i området och samtala med de ungdomar och andra som var ute på kvällen.

Hagalund var denna kväll ganska lugnt. Det var ett 20-talet ungdomar från Hagalund som var ute i den sena kvällen och tidiga natten. Vid tolvtiden blev det lite spänt och några rutor krossades i Flaggskeppet och de patrullerande poliserna i området förberedde sig för en konfrontation. Den blev dock inte av och senare under kvällen försvann den ena ungdomen efter den andra hem. Det som var ganska slående var att det bara var yngre män som var ute. Tjejerna lyste med sin frånvaro(förutom bland oss nattvandrare).

Min bedömning är att vi i går kväll gjorde skillnad. Flera av de som nattvandrade bor i Hagalund eller känner väl till området – och även vilka ungdomarna var. Det tror jag hade en väldigt återhållande effekt. Hade något gått fel i går kväll hade de flesta ungdomarna kunnat identifieras. Och det var nog det som i går kväll gjorde att det inte hände något allvarligt – trots att det gick rykten att något skulle ske under kvällen. Och vi hade många bra samtal med ungdomarna och de boende i stadsdelen. Några nattvandrare besökte även Bergshamra och Bagartorp där det var helt lugnt under kvällen. Jag kan varmt rekommendera nattvandring som ett bra sätt att lösa konflikter och minska våld och skadegörelse. Några nattvandrare besökte även Bergshamra och Bagartorp där det var helt lugnt under kvällen. Vi kommer att fortsätta vår nattvandring i kväll, lördag, 25 maj. Varmt välkomna att delta. Alla goda krafter behövs. Vi träffas kl 22.00 vid Willys men det går givetvis att ansluta senare.

Tillägg: Nattvandringen på lördagskvällen blev väldigt lugn. Vi tre partier bjöd ungdomarna på korv med bröd och läsk. Och Sukri Demir såg dessutom till att det arrangerades en fotbollsmatch under lampans sken. Uppskattat initiativ.

På bilden ser du från vänster Elia Hanna (M), Giorgios Kontorinis(S),Marianne Damström-Gereben(Fp), boende i området, Sukri Demir(Fp) och ännu en boende i området. Och bakom Iphonkamran bloggaren själv.

Folkpartiets tankar om Råstasjön efter samrådet

Nu är samrådet om planerna för byggnation vid Råstasjön slut. Här presenterar jag Folkpartiets tankar efter samrådet om hur området kan utvecklas. Inringat (på bilden) är det område inom vilket Folkpartiet vill bilda ett kommunalt naturreservat. Gränserna är ännu inte fastställda. Bokstäverna nedan hänvisar till motsvarande lägen på kartan.
R: Råstasjön har mycket stora natur- och rekreationsvärden som måste balanseras mot behovet av att bygga i området. Med ett naturreservat får vi nödvändiga och tydliga riktlinjer för vad som är tillåtet att göra i området och en bra plan för framtida skötsel. Hit men inte längre.
L: Lötsjön i Sundbyberg bör med sitt fågelliv och sina stora rekreationsvärden också ingå i reservatet även om det inte finns några aktuella planer på byggnation som hotar sjön.
G: Golfängarna föreslås också ingå i reservatet. Vi binder då ihop de båda sjöarna på ett effektivt sätt. Ett naturreservat leder troligen också till att den föreslagna förtätningen av bostadsområdet Ör tar större hänsyn till Golfängarna.
SV: Vi vill att man på sikt river upp Sjövägen på en sträcka ungefär mellan de båda röda märkena. Återplanterar man växtlighet här så förstärker det ytterligare sambandet och låter både människor och djur passera mer fritt mellan de båda sjöarna.
B: Den bäck som rinner från Lötsjön till Råstasjön vill vi lyfta upp ur den kulvert den idag bitvis rinner i. Då kan vi få ett vackert och mer naturligt vattendrag som mynnar ut i Råstasjöns sydvästra hörn – där hägrarna brukar hägra.
V: Det fanns en gång en våtmark där Råstasjön har sitt huvudsakliga inlopp. Den ser vi gärna att man återställer så att vi kanske kan locka tillbaka en del av de vadarfåglar som en gång häckade vid sjön.
N: Här vill vi bevara den skog som är så viktig för fågellivet vid sjön. Vattenrallen, näktergalen och många andra arter häckar vid sjön och skulle nästan helt säkert försvinna om man bygger här.
S: Strandskyddet (100 meter) skall respekterars längs Råstasjöns norra och östra stränder.
NV: Nordväst om Råstasjön är det möjligt att bygga hus. Hushöjderna minskar ju närmare sjön man kommer.
NO: Nordost om Råstasjön, där det idag står en tillfällig betongstation, och längs Evenemangsgatan ser vi inte heller några problem med att bygga flera huskroppar.
U: Utloppet rinner idag i ett otillgängligt och spikrakt dike. Detta vill vi rusta upp så att det blir ett trevligt vattendrag att promenera intill.

Några kommentarer från min sida. Det har varit en livlig diskussion under samrådet och det har kommit fram många intressanta synpunkter och medborgarna i Solna har varit väldigt engagerade och det har kommit in osedvanligt många samrådssvar. Särskilt har yttrandena från miljöorganisationerna varit väldigt välskriva och initierade. Även om många politiker, och även jag, var tveksamma till delar av förslaget redan när beslut om samråd togs, såsom en ny väg och  byggnation inom strandskyddet så har jag efter samrådet anledning att revidera min tidigare uppfattning. Samrådet har visat att naturvärdena är väldigt höga på den norra sidan och en byggnation i det sk ”glappet” mellan betongstationen och tennishallen tror jag skulle inverka klart negativt på naturvärdena och därför anser jag och Folkpartiet att ingen bebyggelse skall ske där trots att området ligger utanför det strandskyddade området. Och det finns säkert en hel saker vi redan i år kan göra för att stärka naturvärdena i området.

Nu pågår det en sammanställning av alla inkomna yttranden och en politisk diskussion mellan Allianspartierna om hur området skall utformas. Ännu har inte länsstyrelsen kommit in med med något samrådssvar trots att tiden gick ut den 28 februari. När det kommer att föreligga ett nytt förslag är därför svårt att säga i dag.

Nu har länsstyrelsens yttrande kommit och du kan läsa det här.

Miljön lyfts i förslaget till nytt partiprogram för folkpartiet

Det var med stor glädje jag läste förslaget till nytt partiprogram inom det miljöpolitiska området. Det var välbehövligt. Folkpartiet låg länge väl framme i miljöpolitiken och rankades ända in på 90-talet väldigt högt i olika undersökningar.  Ibland förstaplatsen, när organisationer som Svenska Naturskyddsföreningen redovisade sina undersökningar.

I förslaget till nytt partiprogram tar miljöpolitiken stor plats. Folkpartiet kommer med förslag inom områden som klimat, energi, naturvård, jord, skogsbruk och fiske, transporter och infrastruktur.

Jag är särskild nöjd med att folkpartiet lyfter upp naturvårdsområdet. Det är av tradition ett starkt område för folkpartiet där liberaler i början av 1900-talet arbetade för inrättandet av nationalparker och genom den dåvarande botanikern och riksdagsmannen Karl Starrbäck (Liberala samlingspartiet 1913) tog initiativet, att det område som är nationalstadsparken i dag, skulle få ett rättsligt skydd. 

Jag föreslår b l a att olika naturtyper och arter skall få ökade restaureringsinsatser och fler skyddade sammanhängande områden både på land och i vatten. För den biologiska mångfaldens och friluftlivets skull behövs ett starkare strandskydd i trakter med högt exploateringstryck och i områden med lågt exploateringstryck skall det bli lättare att bygga. Det är väldigt viktigt att de statliga medlen för naturvårdsinsatser höjs. 

Folkpartiet  förslår vidare att grundprincipen skall vara att förorenaren betalar. Det behövs därför miljöavgifter och miljöskatter. Partiet vill satsa på energieffektivisering och en successiv introduktion av klimatneutrala produktionsformer. Ett ställningstagande som inte kommer att applåderas av miljörörelsen är att partiet anser att kärnkraften är viktig för klimatneutral elproduktion.

En viktig del av miljöpolitiken är även att Sverige måste satsa rejält på infrastruktur, projekt skall kunna avgiftsfinansieras och ekonomiska styrmedel skall kunna användas för att få ett så miljövänligt transportsystem som möjligt.

När jag skrev artikeln – FP måste stärka miljöprofilen efter bottenresultat  i undersökning – på min blogg lyfta jag fram fyra viktiga områden där Folkpartiet behöver stärka sin miljöprofil. Det var naturvåd i vid bemärkelse, energiförsörjning och energieffektivisering, förnyelsebara drivmedel för fordon samt stadsplanering och trafik. Jag kan konstatera att mina synpunkter har beaktas i programmet. 

Bilden ovan visar Igelbäcken som Solna stad tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län genomförde förändringar av Igelbäckens dragning genom naturreservatet. Bäcken meandrades och fick en slingrande färd genom landskapet och en våtmark anlades. Detta innebar att den utrotningshotade fiskarten Grönlingens bestånd kraftigt ökade och djurlivet och fågellivet i övrigt fick en renässans med fler arter som både vistas och häckar i området.

Läs om partiprogrammet här.

Förskolan är viktig – även för storasyskon. Därför behåller vi 30 timmar för föräldralediga.

Förskolan är en egen skolform med ett pedagogiskt uppdrag. Fler än 9 av 10 barn är inskrivna i förskolan. Det är därmed uppenbart att det är en omistlig del av svensk välfärd.

I Folkpartiet månar vi om att även storasyskon i förskoleålder vars föräldrar är hemma med de nyfödda syskonen ska ha rätt till förskola. Det är viktigt att även dessa barn har en möjlighet att ta del av den kvalitativa och meningsfulla verksamhet som förskolan utgör. Särskilt viktigt är det naturligtvis för de barn som en gång redan börjat i förskolan, att de får fortsätta att gå där, där de har lärt känna både kamrater och lärare.

Det finns all anledning att peka på förskolans förtjänster. Forskning visar till exempel att barn som är i förskolan får bättre språkkunskaper och blir bättre i matematik ju mer tid de är i förskolan. Se bland annat folkhälsoinstitutets rapport från 2009 här: http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Child-day-care-center-or-home-care-for-children-12-40-months-of-age-What-is-best-for-the-child/

Lagen ger storasyskonen rätt till 15 timmar förskola i veckan, d v s 3 timmar per dag. I Solna har vi sagt att man har rätt till 30 timmar i veckan, vi nöjer oss inte med lagens krav utan har högre ambitioner än så. I Stockholms län är trenden tydlig: flera kommuner, bland annat Huddinge och Nacka, går Solnas väg och utökar antalet timmar för föräldralediga.

De flesta föräldrar som är hemma med småsyskon nyttjar det inte fullt ut, men en del väljer att göra det och för dessa familjer är det viktigt.

Vi i Folkpartiet är måna om att Solna kommun ska bibehålla den här nivån. Vi tycker det är rimligt. Det är en god service till en för kommunen relativt låg kostnad. Och det ger – tvärtemot vad våra politiska belackare hävdar – stor valfrihet för familjerna.

I den allmänna debatten om barn, föräldraskap och uppfostran tar ofta de egna erfarenheterna och känslorna överhanden. Jag tycker varken det finns anledning att moralisera över de föräldrar som prioriterar att vara hemma långa perioder med sina barn och inte tar del av förskolan, eller att moralisera över de föräldrar som ser förskolan som ett viktigt komplement till den trygghet, kärlek och omvårdnad som familjen ger.

Det hävdas ofta med tvärsäkerhet att det ena eller andra skulle vara oumbärligt alternativt direkt skadligt för barnen. Jag vill varna för den typen av grova generaliseringar och förenklingar.

Barn behöver trygghet, omsorg, uppmärksamhet och kärlek. Föräldrarna är en omistlig del av varje barns liv och kan svårligen ersättas. Förskolan är en viktig arena för barns lärande och utveckling, och utmärkt som komplement för det stora flertalet barn vars föräldrar måste arbeta för att försörja sig och sin familj. När det dessutom är så att nästan alla barn går i förskolan är det självklart att vi måste hålla en hög och god kvalitet på verksamheten, att barnen där stimuleras till lärande och förbereder sig på det fortsatta livet.

Inför budget 2012 förde barn- och utbildningsförvaltningen fram att tiden för föräldraledigas barn  skulle sänkas från 30 till 15 timmar. Även en sänkning från 30 till 24 timmar med en något annorlunda tidsdisposition  diskuterades också. Folkpartiet var det parti inom Alliansen som  redan från början var kritiska till förslaget. Vilket inte är så konstigt då vi alltid har ansett att förskolan har en viktig pedagogisk uppgift. Och Alliansen har därför beslutat att inte genomföra förslaget. Det blev ett bra beslut till sist.

I dag träffade jag en Solnabo på tunnelbanan och givetvis blev det en diskussion om 30-timmars regeln. Han sa att det är viktigt att behålla möjligheten för föräldrar att ha kvar sina barn på förskolan även när de är föräldralediga. Det har blivit som ett varumärke för Solna. Tänkvärt!