Är dubbdäcksavgift en modell för Stockholmsregionen?

På landstingsfullmäktiges sammanträde i dag diskuterades åtgärder mot dubbdäcksanvändning med anledning av en interpellation från Anna Sehlin(V) till miljö- och skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming(C.

Inledningsvis skall sägas att det inte är landstinget som primärt ansvarar för dessa frågor utan det är staten och kommunerna som främst förfogar över de åtgärder som kan genomföras för att motverka dubbdäckens negativa miljöpåverkan som PM 10. Men landstinget kan förbättra kollektivtrafiken, genom regionplaneringen medverka till att ny bebyggelse sker i anslutning till goda kollektivtrafiklägen och se till att den egna fordonsflottan är miljöanpassad.

Under en längre tid har det diskuterats vilka åtgärder som kan vidtas för att minska halterna av PM 10 i vårt län. Den slutsats som de flesta har dragit är att det bästa vore att införa en dubbdäcksavgift enligt norsk modell. Det är ett mer flexibelt instrument än dubbdäcksförbud.

Problemet i dag är att det inte finns lagliga möjligheter för en kommun att införa avgifter. Förhoppningsvis kan partikelutredningen, som tillsatts av miljöminister Lena Ek, ge kommunerna möjlighet att införa avgifter. Det är därför mycket viktigt att utredningen jobbar skyndsamt.

Jag har tidigare skrivit ett utförligt  blogginlägg om detta under rubriken – Avgifter i stället för att lösa partikelproblematiken.