Etikettarkiv: Björn Bränngård

Vill MP, V och Bergshamrapartiet ha arbetsplatser i Solna?

Björn Bränngård, Bergshamrapartiet(BP) interpellerade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk(M) om det finns en strategi hur många arbetsplatser det skall finnas och om det är odelat positivt med fler arbetsplatser.

Den debatten kan nog bara föras i Solna. I stora delar av Sverige längtar man efter fler arbetsplatser. Om Solna varit en del av Stockholm, som många Solnapolitiker önskade på 30-talet, hade det inte heller förts en debatt om detta. I Solna är antalet arbetsplatser ungefär lika många som antalet boende, ca 74.000 personer. I Stockholms innerstad eller i Kista finns det betydligt fler arbetsplatser än boende.

Företrädare från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Bergshamrapartiet var negativa till fler arbetsplatser i kommunen. Mycket oklart vilken strategi de har. Skall staden säga nej till fler arbetsplatser i bullerutsatta lägen? Det svaret gavs inte. Den uppfattningen delades inte av Alliansens och Socialdemokraternas företrädare. Arbetsplatserna ger jobb och Solna har också en mycket låg arbetslöshet

Solna är attraktivt. Solna ligger centralt i regionen i närheten av två järnvägsstationer och två flygplatser. I kommunen finns Karolinska institutet och i närheten ligger KTH, Stockholms universitet och Handelshögskolan. Nya Karolinska sjukhuset byggs och ökar stadens attraktivitet. De kollektiva kommunikationerna är utomordentliga och befolkningen har gjort en snabb resa och tillhör de mest högskoleutbildade i Sverige.

Allt detta gör att många företag och personer vill bo i Solna. För många företag är inte alternativet att etablera sig i Fagersta, Flen eller Kristinehamn utan i London, Holland eller Tyskland.

Nu är det inte som så att Solna inte bygger bostäder. Solna bygger många bostäder, 2015 nästan 1300 bostäder i olika delar av staden och fler bostäder är på gång. Det är få kommuner i landet som klarar av detta. Och ibland omvandlas kontor till bostäder, exempel på detta är kv Slingan i korsningen Råsundavägen/Gränsgatan, gamla Arbetsmiljöverket i Huvudsta och på sikt kommer Hagalundsindustriområde att få många bostäder i stället för arbetsplatser.

Vår målsättningen är att placera arbetsplatserna i lägen som är utsatta för buller och avgaser och bostäderna i lugna lägen. Effektivt utnyttjande av marken.

Vi får därför en bra blandning mellan bostäder och arbetsplatser. Det har varit en långsiktig strategi för staden under lång tid och den kommer att fortsätta.

 

 

Har Bergshamra förutsättningar att bli en egen kommun?

I senaste numret av lokaltidningen Mitt i Solna (31 januari/ nr 5)  finns det en artikel om att en opinionsgrupp, under ledning av arkitekten Björn Bränngård, har bildats med syfte av stadsdelen skall bli en egen kommun.

Jag vill först säga att jag har träffat Björn Bränngård vid ett flertal tillfällen och han har ett brinnande intresse för Bergshamra och många idéer på hur Bergshamra kan utvecklas. Men i den här frågan har han hamnat fel.

Att någon kommundel vill bryta sig ur den större kommunen är inte en ny fråga. Den uppkommer då och då. Min barndomskommun Ljungskile ville för 20-taletet år sedan bryta sig ur Uddevalla kommun och nu pågår en diskusion om Tullinge skall få bryta sig ur Botkyrka kommun.

Jag har full förståelse för att många Bergshamrabor oroar sig för stadsdelens långsiktiga utveckling och då framförallt Bergshamra Centrums tynande tillvaro. Många är kritiska till att biblioteket drar ner på öppettiderna. Det skall dock sägas att de öppettider som kommer att finnas i framtiden är de öppettider som är normala för ett stadsdelsbibliotek i landet. Tyvärr sprids det felaktiga rykten om att biblioteket skall läggas ner. Så är på intet sätt fallet.

Det finns all anledning att komma till skott i Centrumfrågan. Osäkerheten vad som kommer att hända är ett problem i sig.

Men bilden att Solna inte bryr sig om Bergshamra är inte korrekt. I slutet av 90-talet byggdes Bergshamraskolan om för, om jag minns rätt, 60 miljoner kronor. Den mest omfattande upprustning som har skett av någon skola i Solna i modern tid  och de senaste åren har det skett en omfattande upprustning av Bergshamra IP med två nya gräsplaner för fotboll och amerikansk fotboll, löparbanor mm för friidrotten, bandybana som också är öppen för allmänheten och nya fräscha tennisbanor.  Bergshamra har som ända stadsdel i Solna fått en multisportsarena för många sommar- och vinteridrotter, som är uppskattad av många och är en stor tillgång för skolan och det lokala föreningslivet. Och i dag är det lätt att glömma att staden ordnade så att stadsdelen blev av med det sk Ripstigseländet.

Och jag tänkter i korta ordalag förklara varför det vore fel att bryta ut Bergshamra ur Solna. Sverige har genomgått två stora kommunreformer. En i början av 50-talet och så 1971-74 där målet var att ingen kommun skulle ha mindre än 8000 innevånare. I dag har det visat sig att så små kommuner har väldigt svårt för att klara ekonomin och den kommunala servicen. Skulle det i dag göras en kommunreform skulle jag tro att målet snarare skulle vara att ingen kommun skulle ha mindre än 20.000 prsoner. Om ens det räcker.

I artikeln säger Björn Bränngård att ekonomin inte skulle bli något problem då Bergshamra har många välmående invånare. Vad Bränngård glömmer är att vi har ett skatteutjämningssystem som nästan upp till 100 % utjämnar inkomsterna mellan kommunerna. Varför Solna kan ha Sveriges lägsta kommunalskatt och en servicenivå över genomsnittet beror på en trimmad organisation, kapitalförvaltningen som ger ett överskott och att vi har låga utgifter för försörjningsstöd(socialbidrag).

Det har visat sig att små kommuner får svårt att driva sin kommun ekonomiskt rationellt, hålla en hög kompetens hos personal och förtroendevalda. Svårigheterna att rekrytera personal i småkommuner har även lyfts upp i Dagens Samhälle  nr 4/ 2012. Även Solna med 70.000 invånare är inom många områden sårbart på personalsidan. Vilka problem skulle inte en  kommun med 8.500 invånare få.

Utredningen som gjordes för en kommunbildning av Tullinge visade att både den nybildade kommunen Tullinge och den resterande delen av Botkyrka kommun skulle få en sämre ekonomi och en dyr äldreomsorg bidrog till att utfallet för Tullinge blir sämre än för moderkommunen. Då skulle Tullinge kommun ändå bli dubbelt så stort som Bergshamra kommun.

Många av de frågor som är viktiga för Bergshamraborna är regionala, exempelvis väg- och kollektivtrafik, och en sådan liten kommun som Bergshamra skulle ha ett minimalt inflytande på de regionala frågorna.

Det stora problemet för Bergshamra är snarare att det finns för få Bergshamrabor för att upprätthålla servicen i området. Och många handlar av olika skäl dessutom inte i de butiker som finns i stadsdelen eller går i den lokala skolan. Jag tror för det första att Bergshamraborna måste inse att det behövs fler Bergshamrabor. Det går inte att säga nej till varje byggprojekt som presenteras.  Skall Centrum och skolan överleva på sikt måste det bli fler Bergshamrabor. Och det är också viktigt att staden, Signalisten och Bergshamraborna  landar i ett förlag på hur Centrum kan utvecklas så att affärer och annan service i området känner trygghet och vågar satsa på framtiden.