Bensin- och dieselpriserna ökade kraftigt vid årsskiftet, vilket innebar att priserna för bensin och diesel passerade 18 respektive 20 kronor. Priserna på bränslen har ökat under en längre tid beroende på flera omständigheter bla på stor efterfrågan efter pandemin och högre priser för biodrivmedel. Men vid årsskiftet höjdes priserna p g a politiska beslut – reduktionsplikten.
Lagen om reduktionsplikt trädde i kraft 2018. Den innebär att leverantörer av bensin och diesel successivt skall höja inblandningen av fossilfria bränslen. Tanken är att minska växthusgasutsläppen med 70 % till 2030. Från årsskiftet höjdes reduktionsplikten till 7,8 % för bensin och 30,5 % för diesel. 2030 skall inblandningen uppgå till 28 % för bensin och 66 % diesel.
Tanken är god. Vi måste minska växthusgaserna och transporter står för en stor del av detta. Om biobränslet tillverkas av matavfall, slaktrester och skogsprodukter kan många andra positiva effekter uppnås. I riksdagen har också 7 partier ställt sig bakom införandet av reduktionsplikten.
Det uppstår dock, enligt min uppfattning, oönskade konsekvenser. Då biodrivmedel är dyrare än bensin och diesel får reduktionsplikten konsekvensen att priset på bensin och diesel höjs. I dag kostade bensin 18:09 och diesel 20:42 litern. Den miljövänliga HVO100-dieseln som tillverkas enbart av förnybara råvaror kostar nu över 24 kronor litern trots att den endast beskattas med moms.
Det är en märklig effekt att bensin och diesel blir dyrare ju mer miljövänlig den blir. Diesel som innehåller mer förnybart än bensinen blir desto dyrare. Reduktionsplikten är viktigare än priset för att styra över till mer miljövänliga produkter. Det är därför viktigt att systemet får acceptans bland medborgarna. I dag är risken den motsatta – att medborgarna blir negativa till reduktionsplikten trots att den egentligen är positiv ur ett miljöperspektiv. Det är därför ett märkligt resonemang som energiminister Khashayar Farmanbar för då han i Svd, Näringsliv (2021-01-07) säger att ett högt dieselpris är bra. Ett högt pris till den som tillverkar biobränslen är bra men inte om det beror på politiska beslut. Detta i ett perspektiv då endast 20 % av nybilsförsäljningen är elbilar och ca 40 % är rena bensin- eller dieselbilar. Det innebär att dessa bilar kommer att köra kanske 15 år till.
Det enda rätta är att skatten på drivmedel sänks i förhållande till höjningen av reduktionsplikten så att priset inte rusar i väg. Först då kan vi få en bra acceptans för reduktionsplikten. Och det är viktigt. Det är därför bra att Liberalerna har öppnat upp för en sänkning av skatten när reduktionsplikten höjs.
andersekegren.wordpress.com 