Varför vill S, V och MP göra Sverigedemokraterna till vågmästare i Stockholms läns landsting?

Trots att jag nu har lämnat landstinget kunde jag inte låta bli att gå på det första landstingsmötet efter valet då nya landstingsfullmäktige träffades för första gången. Vid detta första landstingsfullmäktige skulle b l a fullmäktiges presidium väljas liksom ny landstingsstyrelse och landstingsråd.

Alliansen förslog att landstingsstyrelsen skulle få 20 ledamöter och lika många ersättare. Samma antal personer och ersättare kommer senare att föreslås i Hälso- och sjukvårdsnämnden och i trafiknämnden. De tre tyngsta styrelserna och nämnderna  inom landstinget.

De rödgröna föreslog att dessa tre organ skulle få 19 ordinarie respektive 19 ersättare. Oavsett om det skall bli 19 eller 20 ordinarie platser får Sverigedemokraterna  en ordinarie och er ersättare. Den stora skillnaden blir att i de rödgrönas förslag får Sverigedemokraterna utslagsrösten och får därför ett mycket större inflytande på landstingspolitiken trots att alla partier sagt att de inte skall få något inflytande på politiken. Med 20 ledamöter i landstingsstyrelsen får ordföranden utslagsrösten. En utslagsröst som majoriteten har lovat att använda sig av sparsamt.

Beslutet innebar att det blir 20 ledamöter och ersättare i landstingsstyrelsen, samt att dessa valdes på fyra år. Alliansen och de rödgröna enades om att det skall skrivas en överenskommelse mellan partierna där det dock i praktiken innebär att hela styrelsen skall väljas och omväljas i varje år. En kompromiss i tidens anda.

Jag vill dessutom passa på att gratulera mina FP-märkta kollegor Sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink och innovationslandstingsrådet Daniel Forslund samt min före detta kollega i Solnapolitiken Susanne Nordling som nu blir landstingsråd i opposition för miljöpartiet.

Bilden ovan visar när landstingsfullmäktige ajournerar sig för att samråda om landstingsstyrelsen skall väljas på ett år eller för hela mandatperioden.

Personalbostäder skulle underlätta rekryteringen av personal till sjukvården

Genom att erbjuda fler personalbostäder skulle rekryteringen av ny sjukvårdspersonal underlättas. Landstingets fastighetsbolag bör därför få uppdraget att ordna fler personalbostäder.

För många med vårdutbildning utgör bostadssituationen ett stort hinder mot att kunna flytta till Stockholm och arbeta inom sjukvården. Genom att ta krafttag mot den akuta bostadsbristen kan landstinget bidra till att stärka Stockholms län som arbetsmarknadsregion – och underlätta sjukhusens rekrytering av nya medarbetare.

Jag har i Locums styrelse i våras lagt en skrivelse om att Locum bör jobba med att ta fram personalbostäder inom bolagets omfattande fastighetsbestånd.. En utmärkt plats skulle vara inom de delar av Östra Karolinska som nu är ett sjukhusområde men där stora delar av verksamheten kommer att flytta till NKS, Nya Karolinska Solna.

På bolagets senaste styrelsemöte i september fick jag svar på min skrivelse. Bolaget anser sig inte ha möjlighet inom nuvarande ägardirektiv arbeta med att ta fram personalbostäder. Formellt sätt är detta korrekt. Jag och Folkpartiet föreslår därför att landstingsledningen vidgar ägardirektiven och ger Locum i uppdrag att arbeta med att ta fram fler personalbostäder inom sitt nuvarande fastighetsbestånd.

Redan idag har landstinget ett antal personalbostäder, för att erbjuda nyanställda boende under en begränsad tid medan de ordnar bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Med fler personalbostäder skulle fler våga ta steget att bidra med sin kompetens inom sjukvården i Stockholms län.

Läs även mitt tidigare blogginlägg om personalbostäder och Anna Starbrinks blogginlägg i samma ämne.

Sveriges största konstsatsning på Nya Karolinska

Världens modernaste universitetssjukhus ska naturligtvis också ha konstnärlig gestaltning i världsklass.

Bygget av det nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna innebär en historiskt stor konstsatsning på 118 miljoner kronor. Det är 2,5 gånger så mycket som när Huddinge sjukhus byggdes. Konstprogrammet med inriktningen för den konstnärliga gestaltningen har beslutats  av landstingets kulturnämnd.

Landstinget gör den största offentliga konstsatsningen i mannaminne, kanske någonsin – och den största konstsatsningen i Sverige i ett sammanhang och i ett byggprojekt.

På Nya Karolinska sluts nu cirkeln för de offentliga konstsatsningarna – det var när dåvarande Karolinska sjukhuset byggdes av staten på 1930-talet som den så kallade enprocentregeln introducerades. Principen att avsätta en liten del av byggkostnaderna till konstnärlig gestaltning har gett upphov till otaliga verk, inneburit uppdrag för en lång rad konstnärer, och medfört otaliga enskilda möten och upplevelser av konst för miljontals patienter, personal och besökare.

Jag är mycket glad och stolt över att landstingets kulturnämnd gör denna rekordstora satsning på konst i det offentliga rummet.  Som alla som  besöker Nya Karolinska har möjlighet att se och uppskatta. Bra jobbat Anna Starbrink (fp) – kulturnämndens ordförande.

Ansvariga landstingsrådet Anna Starbrink (FP), skriver om saken här.

Bilden ovan är en skiss på ett konsverk under namnet Ager Medicinae av konstnären Kristoffer Zetterstrand. Det ska utsmycka fasaden av ett parkeringshus. Mer om det går att läsa här.

FAKTA OCH BAKGRUND

Nya Karolinska är det nya sjukhus som byggs för Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Sjukhuset byggs i en s.k. OPS-lösning där färdigställandet, till en viss tid och ett visst pris, och den tekniska driften fram till 2040 ombesörjs av annan aktör på uppdrag av landstinget.

Konstprogrammet för Nya Karolinska anger inriktning och inspiration. Investeringen i konst omfattar 118 miljoner kronor. Som jämförelse omfattade konstinvesteringen när Huddinge sjukhus byggdes ca 48 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Sjukhusets olika miljöer – publika, patientnära, administrativa – ger olika förutsättningar för konsten. Samverkan med arkitekturens och verksamhetens funktioner är en viktig del i ett kvalitativt konstnärligt utsmyckningsarbete.