Varför är det så få kvinnor som sitter i de kommunala bolagsstyrelserna?

Då och då dyker den dåliga representation av kvinnor i de kommunala bolagsstyrelserna upp på den politiska dagordningen. Oftast är det de politiska kvinnoorganisationerna som lyfter frågan.

Att bolagsstyrelserna lyfts upp är kanske inte så konstigt. I valen till riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige har kvinnorepresentationen ökat betydligt och i dag sitter många kvinnor på ledande poster som ordförande i kommunstyrelsen och landstingsstyrelsen. Den utvecklingen har inte inträffat i de kommunala bolagsstyrelserna. Där är männen klart överrepresenterade.

Vad beror detta på? Det är ju ändå verksamheter som är viktiga för samhället; bostäder, fastigheter,  vatten/avlopp, avfallshantering, näringslivsutveckling, turism eller vad det nu månde vara som man lagt i bolagsform. Bolagen omsätter betydande belopp men i de flesta fall rör verksamheterna områden där inte de stora politiska diskussionerna eller striderna förs. Hade fler frågor inom skola,vård och omsorg legat i bolagsform hade förhållandet mellan män och kvinnor sätt annorlunda ut.

Jag tror att följande är orsaken till att de ser ut som det gör inom  de kommunala bolagsstyrelserna.

1. Områdena är inte prioriterade på den politiska dagordningen. Förutom hur många hyresrätter de  kommunala bostadsbolagen skall bygga och graden av källsortering så är det saker som helt enkelt bara skall fungera och ofta inte leder till stora politiska diskussioner. Det är inte här partierna slåss om platserna efter valet. För mitt eget parti är det ofta de mjuka frågorna som Folkpartiet vill prioritera och bolagsstyrelserna ”glöms bort” eller kan bytas mot något annat politiskt intressant område.

2. Det är inom de tekniska områdean och frågor som är kopplade till kommunstyrelsen som oftast ligger i bolag. Inom de tekniska områdena är männen klart överrepresenterade och i viss mån i kommunstyrelsen. Det gör att när bolagsstyrelserna skall tillsättas hittas oftast ledamöterna inom denna grupp.

3. För många socialdemokratiska och moderata kommunstyrelseordföranden får de ett ”lönetillägg” genom att bli ordförande för ett kommunalt bolag eller kommunalförbund. På det sättet kan grundlönen sättas lägre. I dag är fortfarande fler KS-ordförande män än kvinnor.

4. I de bolag som inte har en valberedning som plockar fram kandidater från olika kommuner utan varje kommun utser en ordinarie från majoriteten och en ersättare från oppositionen. I dessa fall leder det till att risken för, att nästan bara män utses till bolagsstyrelserna, ökar betydligt. En valberedning leder oftast till en såväl bättre kvinnorepresentation som  en representation från de olika partierna.

Vill partierna ha fler kvinnor är lösningen ganska enkel. Då gäller att göra följande:

1. Ditt parti måste prioritera platserna i bolagsstyrelserna

2. Fler kvinnor måste bli kommunstyrelseordförande. Det leder på sikt till fler kvinnor i bolagsstyrelserna.

4. Fler kvinnor måste engagera sig i de frågor som berör de tekniska och samhällsbyggnadsområdena i stort. Det är nog den viktigaste frågan för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna. Och ju fler kvinnor som utbildar sig inom dessa områden ju fler har chansen att få kommunala uppdrag.

Och när det gäller punkten 4. kan detta inte vänta till nästa val. Det arbetet borde påbörjas redan nu med att matcha fram duktiga kvinnor.

Fakta. För mitt eget parti är kvinnorepresentationen i riksdagen mycket låg och minskade dessutom efter valet 2014.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s