Många unga blir medlemmar och aktiva i facket

I många år har media rapporterat om att många unga inte blir medlemmar i facket och i ännu mindre utsträckning blir aktiva i en facklig organisation. Så har det sett ut om man ser på facket i stort. LOs medlemsförbund har under många år tappat medlemmar på grund av avindustraliseringen av Sverige och lägre organisationsgrad. TCO och framför allt SACOs medlemsförbund har haft en annan utveckling.

Efter att ha varit borta flera år från Jusek och SACO-familjen och nu återkommit blir min bild en annan. Många unga har valt att gå med i facket. Min egen bedömning är att många på arbetsmarknaden känner av ett hårdare klimat. Många yngre har det i dag tufft på såväl bostads- som arbetsmarknaden.

Tuffare villkor, osäkrare anställningsförhållanden och förändringarna på arbetsmarknaden med företag som drar ner på personalen, omlokaliseras eller helt enkelt upphör. Den offentliga sektorn som oftast har känts väldigt trygg och säker står inför förändringstryck. Statliga myndigheter minskar personalstyrkan eller verksamheten flyttas till en helt annan ort. Nu senast var det skattemyndigheten som lägger ner flera lokalkontor och flyttar ihop dem med andra kontor på större orter. Statens kaka är inte längre liten men säker. Även kommuner och landsting genomför förändringar med nedläggning av sjukhus, verksamheter som läggs ut på entreprenad och samverkan mellan flera kommuner som ibland innebär minskning av personal.

I det läget är det många yngre som blir medlemmar i någon facklig organisation. Jusek har under många år ökat sitt medlemstal. När jag blev studerandemedlem 1980 hade Jusek 24.000 medlemmar och nu har förbundet passerat 83.000 medlemmar.

Det som också förvånat mig, och inte stämmer överens med den mediala bilden, är att många yngre Jusek-medlemmar också blir aktiva i förbundet eller i den lokala SACO-S-föreningen. Jag trodde att många aktiva i dag skulle vara i min egen ålder. Men där hade jag fel. Jag har varit på flera grundkurser för förtroendevalda inom den kommunala och statliga sektorn där många nya lokala förtroendevalda är kring 30-35 år. En ålder då arbetslivet och familjelivet oftast är som tuffast att kombinera. Och där jag vet att de politiska partierna har svårt att rekrytera aktiva medlemmar.

Mediabilden av unga och facket är att de inte blir medlemmar. Så är det inte i verkligheten. En hårdare arbetsmarknad gör att många unga söker sig till de fackliga organisationerna för råd och stöd och för att kunna påverka på sin arbetsplats.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s