SACO presenterar bra förslag för att få invandrande högskoleutbildade snabbt i arbete

För några år sedan fick jag punktering när jag skulle tanka på Statoilmacken i Hova i Västergötland. Det är aldrig roligt att få punktering och allra minst en mörk och regnig fredagskväll  kl 21.00 i oktober. Hur  skall jag fixa det här?  Jag som byter däck på en däckfirma som drar åt muttrarna så det nästan är hopplöst att få loss dem för hand.

Men hjälp fanns i närheten. I skåpbil satt ett 10 tal personer. De såg min belägenhet och kom fram och undrade om de kunde hjälpa till. Visst sa jag och på 10 minuter var däcket bytt.

Jag frågade vad de kom i från. De kom ursprungligen från Irak men bodde sedan några år tillbaka i Södertälje. Det var inga bilmekaniker jag mötte utan två var läkare, någon civilingenjör, en annan var IT-ingenjör. Det tragiska var att få hade jobb som motsvarade utbildningen.

För någon vecka sedan var det ett reportage på SVT om två läkare från Syrien som inte fick jobba i Sverige trots att de hade varit här ett bra tag. Och som en av läkarna förtvivlat sa var att deras utbildning och kunskap förtvinar successivt.

De senaste veckorna har olika migrations- och integrationsutspel från de politiska partierna passerat revy. En fråga som borde varit högst på dagordningen är hur tar vi hand om de som invandrare som har en bra utbildningsbakgrund och yrkeslivserfarenhet och sätter dem i arbete så snabbt som möjligt.

Det är därför befriande att SACO i dag på DN debatt presenterade sin rapport -Vad kostar en akademiker? Rapporten visar att det är en billig investering att utbilda invandrande akademiker. Mer än en femtedel av alla Sveriges akademiker är utlandsfödda. Deras kunskaper utnyttjas inte till fullo i dag även om många har fått jobb som motsvarar utbildningen. Fler borde få sina utbildningar validerade och utbildningar kompletterade.

SACO skriver i debattartikeln ” En svenskutbildad akademiker som har en 4,5 år lång högskoleutbildning kostar i snitt cirka 450.000 kronor. Om förskola till och med gymnasium räknas in uppgår summan till nära 2,5 miljoner kronor. En svenskutbildad läkare, som är en av de längre och dyrare utbildningarna, kostar mer än 3,2 miljoner kronor. Sacos beräkningar visar att en invandrad läkare genom validering och komplettering kostar drygt en tiondel. Liknande beräkningar finns för till exempel civilingenjörer, ekonomer och arkitekter som alla visar på stora skillnader.”  Det kan knappast finnas en lönsammare investering för samhället än att satsa på en invandrande akademiker. Ändå gör inte samhället det i tillräckligt stor utsträckning.

Staten satsar 20 miljarder varje år på olika högskoleutbildningar. Av dessa går endast 70 miljoner till kompletterande högskoleutbildningar.

SACO föreslår därför  att

– Regeringen satsar rejält på de kompletterande högskoleutbildningarna både utifrån arbetsmarknadens och utifrån individens behov.

– De kompletterande högskoleutbildningarna måste bli en del av den  reguljära utbildningspolitiken och få en långsiktig finansiering.

SACO konstaterar helt riktigt att dessa åtgärder skulle uppfylla många politiska mål som en fungerande arbetsmarknad, uppnå målet att bli en framstående kunskapsnation och att en bra integration.

I många delar av landet är behovet av utbildad personal stort. Brist på läkare, apotekare, sjuksköterskor, civilingenjörer, IT-personal med flera yrkesgrupper.

Det är bra att SACO kommer med förslag som kan genomföras till en liten kostnad men skapa stor nytta för samhället och den enskilda individen.

Den fråga som måste ställas är varför politiken inte har genomfört detta tidigare. Frågan är inte ny. Den diskuteras även när jag gick på högskolan i början av 8o-talet. Nu är det upp till politiken.

Läs SACOs debattartikel här och rapporten här.