Situationen för Folkpartiet är allvarlig

Den senaste veckan har det kommit ett antal opinionsundersökningar som visar att Folkpartiets opinionssiffror är på nedåtgående. Januarisiffrorna visar på som högst 5,0 % i Svd/SIFO ner till 4,1 i TV4 Novus, ja allra lägst i en undersökning i Aftonbladet i måndags där Folkpartiet låg på rekordlåga 3,5 %. Jag är inte så förvånad över att Folkpartiet har nedåtgående siffror men en överraskning är dock att de ligger under eller tangerar 4,0 procent. Och är i vissa undersökningar t o m mindre än Kd. Folkpartiet har synts en hel del den sista tiden i media men frågan är om Folkpartiets politik hänger i hop och ger en socialliberal profil.

I gårdagens Expressen togs frågan om partiledarbyte upp. Enligt min uppfattning är det att börja i fel ända. Även om de flesta folkpartister inte vill kännas vid det så började Folkpartiets problem redan i samband med valet 1973. I valet fick partiet, enligt den tidens mått katastrofalt låga 9,3 % jämfört med 16,2 i valet 1970. I mellanvalperioden 1973-1976 tappade partiet ytterligare i opinionsundersökningarna och vad jag minns var nere på 5-6 % i opinionen. Efter 1982 har partiet gjort ett fåtal val på över 1o % – 1985, 1988 och 2002. Oftast tack vare att moderaterna  har gjort bort sig på något sätt. Från 1973 har Folkpartiet haft sju partiledare: Hele’n, Ahlmark, Ullsten, Westerberg, Leissner, Leijonborg och Björklund. Det är lite svårt att tro att folkpartiet har valt sju dåliga partiledare på raken.

Det viktiga för Folkpartiet är snarare att fundera på vilken roll Folkpartiet skall spela och vilken politik som skall föras. Under de senaste årtiondena har det spretat rejält. Från försök att närma sig socialdemokraterna till en kravliberalism som var svår att förankra i partiet.

Ett stort problem för Folkpartiet är att det inte alls är säkert att det går att fundera 2 år på partiets roll och politik för att ha en klar uppfattning inför valet 2018. Trots decemberöverenskommelsen är risken stor att regeringen kommer att förlora många viktiga omröstningar i riksdagen vilket kan leda fram till ett nyval. Ja, decemberöverenskommelsen kommer troligtvis leda till en hårdare politik från Alliansens sida inom andra områden, pga den omfattande kritiken från framför allt delar inom moderaterna. Vinster i välfärden kan bli en sådan ödesfråga som kan leda fram till nyval. I den frågan trycker vänsterpartiet på från ett annat håll.

Det krävs därför en snabb kursändring för Folkpartiet. För att Folkpartiet åter igen skall bli ett intressant parti krävs att partiet blir intressant för den medelklass partiet förlorat. Folkpartiet måste bli relevant i de frågor som berör väljarna. Folkpartiet måste få en tydlig profil i frågor som ekonomi, arbetsmarknad och skatter och i breda välfärdsfrågor.

 

Folkpartiet måste ta plats inom den ekonomiska politiken. Inom Alliansen har moderaterna fått monopol på dessa frågor. Carl B Hamilton drev i och för sig  dessa frågor. Problemet vara bara att det var svårt att uppfatta om det var Hamiltons syn eller Folkpartiets syn på ekonomin.

Skolfrågan räcker inte som välfärdsfråga för Folkpartiet.  Ser man till valresultatet i en del av de kommuner där Folkpartiet har haft ansvaret för skolfrågan har det knappast lyft partiet. I vissa fall har den snarare lett till ett dåligt resultat i kommunalvalet. Min slutsats är att Folkpartiet måste bli tydligare inom frågor som äldreomsorg och sjukvård.

Men frågor som kan upplevas som hårda – stadsplanering och bostadsbyggande – är egentligen viktiga socialliberala välfärdsfrågor. Boendet ger identitet, tar en tredjedel av medborgarna budget  och är tillsammans med mat, kläder och arbete en grundläggande del av en människas vardag.

Partiet måste även bli tydligare inom migrations- och integrationspolitiken. Vi måste ha svar på människors frågor. Med de regler som gäller i dag kommer Sverige kanske att ta emot 100.000 flyktingar per år de närmaste åren. Så många flyktingar har Sverige aldrig tagit emot med ett undantag. Om jag minns rätt så är det endast 1945 som Sverige har tagit emot så många flyktingar. I anslutning till fredslutet av andra världskriget. Och de flesta flyktingarna stannade endast en kort tid i landet innan de reste västerut. För att komma så långt bort från Sovjetunionen och Tyskland som möjligt. Till detta skall läggas de romska tiggarna som snart finns i hela landet och utanför varje affär. Detta är väldigt svåra frågor där olika liberala principer står emot varandra. Men partiet måste ta fram tydliga ståndpunkter i dessa frågor. En fråga som måste hanteras skyndsamt är hur vi snabbt sätter alla dessa kunniga och utbildade läkare, tandläkare, apotekare, civilingeniörer, mfl yrkesgrupper i arbete. Varför skall det ta flera år för en läkare att få arbete när stora delar av landet skriker efter läkare? Och det går inte att skylla på kommunerna – det är staten som har ansvaret.

Min egen uppfattning är att Folkpartiet måste få en socialliberal profil. Det kommer aldrig att göra oss till det största Allianspartiet men på sikt borde vi kunna nå 10 % av väljarkåren. I valet var nog partiets profil diffus. Å en sidan försvar, NATO och kärnkraft å den andra liberal feminism. Alla frågorna är relevanta. Alla frågorna attraherar olika väljargrupper. Jag tror dock att profilfrågorna gjorde att ingen grupp kände sig hemma i partiet. Ja, de kanske tom stötte bort väljargrupper.

En gång i tiden var köpmännen, de lägre tjänstemännen, lärarna och sjuksköterskorna viktiga väljargrupper för Folkpartiet. Har ett parti 4-5 % procent av väljarkåren har man förlorat dessa grupper. När den medelklass som partiet har förlorat de senaste valen känner att Folkpartiet är relevant inom de områden som är viktiga för väljarna finns det en chans för en återkomst för Folkpartiet. Men det blir tufft!

 

 

 

 

 

Annonser

3 responses to “Situationen för Folkpartiet är allvarlig

  1. Problemet hos FP heter alliansen bara skolprat. Nu är tyvärr bara FP ett parti som lyder och anammar moderat och kristdemokratisk politik.

    FP borde vara som det danska systerpartiet radikale venstre.

    Sedan saknar jag kulturpolitiken hos det gamla socialliberala partiet.

  2. Peter Apelgren:

    Såg en liten ljusstake i en antikaffär igår.
    Reagerade på att priset landat på ringa 80kr?
    På min fråga svarade den kopparärrade butiksinnehavare.
    – ja, billigt…jo,det finns inget stearinljus som passar i ”staken” man hade ingen standard på den gamla goda tiden, det är omöjligt att hitta en maka till den med å man vill ju åtminstone ha ett par. Näe..det känns som det är något trött, något dött över den.
    Mannen fortsatte.
    – jag tycker den är prålig, lite klumpig.
    Den e inte äkta heller, Falsk.
    Vill du ha den gratis?
    Jag svarade att jag blev beklämd av den lilla tingesten, tackade för mig och gick.
    Ute på Andralånggatan slog det mig det mig.
    Fan, det var ju Folkpartiet jag stått och tittat på!
    Den lilla nysilverstaken representerade denna ömmande del av den Svenska politikkroppen. En del som likt en avsnörpt hemmorojd troligtvis strax skulle falla av, spolas ner, glömmas bort.
    Nerstämd av tanken gick jag in på Cajohuset å köpte mig själv en ny Pubesring.

  3. Pingback: Decemberöverenskommelsen kommer att spricka. |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s