Byggkravsutredningen vill förhindra kommunerna att ställa krav på energieffektiva lösningar vid byggande

Vid bostadsforums seminarium i veckan presenterades Byggkravsutredningens  förslag. Utredningen vill bla begränsa kommunernas ”särkrav” på bostäders tekniska egenskaper utöver de nationella föreskifter som finns. Det är särskilt kommunernas energikrav som går utöver Boverkets regler som utredningen vill komma åt.  Utredningen hävdar att särkraven begränsar konkurrensen, minskar lönsamheten för industriella koncept,  leder till dyrare byggkostnader och i förlängningen minskar bostadsbyggandet.

Utredningen föreslår bl a kommunerna inte kan ställa energikrav i detaljplaner och att länsstyrelsen ges möjligheter att upphäva sådana planbestämmelser. Av bara farten vill utredningen även avskaffa länsstyrelsens roll som överinstans och låta mark- och miljödomstolen bli första instans vid överklagande av detaljplan. Anledningen till detta är länsstyrelsens tillkommande arbete med formell prövning av planbestämmelser och genomförandeavtal som utredningen vill lägga på länsstyrelsen. En reflextion som måste göras är om detta inte går utöver utredningens direktiv att ändra i instansordningen.

Det mest ingripande förslaget är dock att kommunerna inte tillåts, inte ens när de säljer sin egen mark, får skriva in krav på vissa energilösningar. Mer om detta senare i detta inlägg.

Skarp kritik måste riktas mot förslaget då det inte ur underlaget kan anges hur mycket de kommunala kraven leder till i merkostnader. Utredningen baseras inte på verkliga projekt utan bara på grova uppskattningar och teoretiska studier. Utredningen har inte tagit hänsyn till livscykelkostnader vilket jag anser är särskilt anmärkningsvärt.

Kommunerna har enligt, exempelvis, prop 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och  energipolitik ett stort ansvar för att uppfylla de nationella målen. Förutom sin egen verksamhet har kommunerna begränsade möjligheter att ställa om energipolitiken. Kommunerna har ansvar för den lokala energiplaneringen  och skall upprätta energiplaner. Ett område är byggandet och skulle det inte vara möjligt att ställa krav inom detta område måste kommunernas roll inom energipolitiken förändras. Staten talar med olika tungor.

Jag vågar påstå att det är kommunernas arbete med att ställa krav som har lett fram till den låga energianvändningen vi har i dag. Alltfler nybyggen ligger i dag på halva energinivån mot vad Boverket stipulerar. I dag har byggföretagens intresse för energifrågor ökat väsentligt men framförallt inom kontorsbyggandet där företagen är väldigt intresserade av att flytta in i energieffektiva byggnader. Inom bostadssektorn är inte trycket alls lika stort från konsumenterna.

Min uppfattning är att förslaget såväl strider mot principerna om det kommunala självstyret och avtalsrätten och innebär en särlösning för kommunerna som känns som en återgång till 1600-talet där olika regler gällde för skatte-, krono- eller frälsejord. Att just begränsa kommunernas möjligheter att ställa krav när man säljer sin egen mark är ett rejält ingrepp i kommunernas självstyrelse och rätt att fritt förfoga över sin egendom. Någon begränsning för privata markägare eller staten och troligvis ej heller för landstingskommunal mark införs. Hål i huvudet är väl rätt ord för att beskriva förslaget. Detta ologiska förslag har nog sin bakgrund i att  socialdepartementet tror  att det är kommunerna som är den stora markägaren. Den särskilde bostadsutredaren för Stockholm Sören Häggroth visade att staten är en stor markägare.

Skulle kommunerna i dag gå på Boverkets riktlinjer skulle miljöarbetet ta ett kraftigt steg tillbaka. Däremot borde staten ta en mer aktiv roll i att utforma mer framåtsyftande byggregler. Det lär ta tid så därför är det bra att SKL, Sveriges kommuner och landsting har tagit initiativ till att samordna kommunernas krav på energieffektivt byggande.

Fotnot: Bostadsforum är KSL, Kommunförbundet Stockholms län och Byggmästareföreningens  forum för bostadspolitiska frågor. I år var temat för seminariet  Från ord till handling – när kommer resultaten och behandlade förutom byggkravsutredningen även plan- och bygglagen, kommunernas arbete med att effektivisera planprocessen, bostadsförsörjningen i Stockholms  län  och bostadsminister Stefan Attefall redogjorde för regeringens arbete med bostadsfrågorna.

I dag (12-10-29) finns det en intressant debattartikel – Låt ambitiösa kommuner kräva energisnålare hus -skriven av Svenska Naturskyddsföreningen och politiker från olika partier inom såväl Alliansen som de rödgröna.

I dag den 8 januari 2012 har jag tillsammans med de övriga ledamöterna i SKLs programberedning för ökat bostadsbyggande en debattartikel i Göteborgs-Posten om byggkravsutredningen.