Kraftsamling för biogasens utveckling i Stockholmsregionen

En av de mer intressanta frågorna jag jobbat med de senaste åren är att öka produktionen av fordonsgas i regionen. En stor utmaning för  Stockholms- regionen.

Biogasen är ur många synvinklar det bästa fordonsbränslet ur miljösynpunkt med ett mycket lågt bidrag av CO2 om man tittar på hela kedjan från produktion till förbrukning. Efterfrågan på fordonsgas, som kan bestå av det fossila bränslet naturgas eller det förnybara bränslet biogas, har stigit snabbt i Stockholmsområdet i takt med att antalet bilar som drivs med fordonsgas ökar.

För att öka produktionen av fordonsgas har kommunförbundet Stockholms läns (KSLs) samhällsbyggnadsberedning, där jag sedan några år tillbaka är ordförande,  arbetat med att föra samman VA-sidans och avfallssidans aktörer för att gemensamt lösa frågan. En arbetsgrupp har jobbat intensivt med dessa frågor sedan 2009.

Stockholmsregionen ligger långt i från att uppnå de nationella målen att 35 % av allt matavfall skall behandlas biologiskt.  I dag är det främst reningsverken i Bromma och Henriksdal(Stockholms Vatten) samt Käppalaverket(Käppalaförbundet) och Himmerfjärdsverket (SYVAB) som av avloppsvattnet producerar biogas som uppgraderas till fordonsgas. En produktion som kan ökas i takt med att man ökar insamlingen av matavfall för samrötning på reningsverken.

Den finns flera anledningar till att Stockholmsregionen ligger efter i utvecklingen. En är att i stora delar av landet finns en omfattande livsmedelsindustri som ger stora mängder biologiskt nedbrytbart avfall. En annan orsak är att vår region är uppsplittrad i en mängd olika organisationer som har varit svåra att samordna. Den tredje orsaken har varit den klassiska om hönan och ägget. Skall vi börja med samla in matavfall och därefter bygga produktionsanläggningar eller skall vi göra tvärtom. Ett effektivt sätt för att inget skall hända.

Den gemensamma arbetsgruppen har fungerat som en katalysator för arbetet och vi ser nu att många kommuner aktivt arbetar med att börja samla in matavfall. Och då byggs det också olika typer av produktionsanläggningar såväl inom som utom länet. Så det är ingen risk att det insamlade matavfallet inte blir fordonsgas i slutändan.

I min egen kommun, Solna, har vi sedan länge samlat in matavfall från restauranger via SÖRABs gröna linje, villor och radhus och från enstaka flerfamiljshus. Under hösten har staden informerat alla fastighetsägare om möjligheten att samla in matavfall i stor skala även från flerfamiljshus. Intresset har varit väldigt stort och positivt så några fastighetsägare har redan satt i gång.

I dag pågår det på olika sätt ett arbete med att samla in matvafall i nästan alla av länets 26 kommuner.  Kommunerna har kommit olika långt men utvecklingen går verkligen snabbt framåt.

Om fler bussar, lastbilar och bilar gick på fordongas skulle de lokala  och globala utsläppen av CO2 minska och vi skulle få en bättre miljö såväl i vår närmiljö som i Världen. Vi skulle även få en tystare miljö då, exempelvis SLs bussar som går på fordonsgas, är betydligt tystare än konventionella bussar.

Läs mer i tidningen Klimat och transporter som är utgiven av Sveriges regionala energikontor, särskilt sid 55 som handlar om biogas i Stockholmsregionen.

Annonser

2 responses to “Kraftsamling för biogasens utveckling i Stockholmsregionen

  1. Pingback: Matavfall blir fordonsgas – stort intresse hos boende och fastighetsägare i Solna |

  2. Pingback: Käppalaverket renar inte bara avloppsvatten och levererar även energi |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s